1515
Annons

Sparekonomen: “Jag grät i ett dygn och ville bara därifrån”

Veckans resenär: Maria Landeborn.

Foto:Alexander Donka

Den bästa resa jag gjort. 

”Allt i Sydafrika var fantastiskt, och det var där min man friade. Han hade köpt en ring av en kontakt där nere, och skulle få den när vi landade i Johannesburg. Problemet var att vi fastnade i en snöstorm på Heathrow, och åkte i stället direkt till Kapstaden. Under våra första dygn höll han hela tiden på med sin telefon, och när han väl fick ringen till Kapstaden sa han att det var jobbpapper och envisades med att låsa in allt i kassaskåpet, vilket jag tyckte var konstigt. När han väl friade föll flera saker på plats.”

Hit åker jag aldrig mer.

”Full moon party på Koh Phangan. För mycket folk, bedrövlig bungalow och maten var usel. Jag grät i ett dygn, och ville bara därifrån.”

Tre saker jag alltid packar ned.

”Löparkläder, mobil och necessär.”

Så reser jag hållbart/klimatsmart.

”Om jag reser inrikes jobbet väljer jag emellanåt tåg i stället för flyg. Annars måste jag erkänna att jag ännu inte drabbats av flygskam.”

Mitt märkligaste reseminne.

”Jag var i New York med en kompis precis när vi båda hade börjat jobba, och hittade ett hostel som var märkligt billigt nära Times Square. Det visade sig att vi skulle sova bakom en masonitskiva i samma rum som receptionen. På andra sidan skivan sov receptionistens fru och tre barn.”

Mitt dyraste reseminne.

”Dubairesan i april med familjen. Vi stod utanför akvariet i Mall of Dubai och tittade genom en glasvägg där man kunde se hajar, rockor och en dykare, för det skulle ha kostat flera tusen att gå in.”

Min mest minnesvärda matupplevelse utomlands.

”I Barcelona fick vi kycklingsushi, som man åt med pinnar och rullade i fem sorters salt. Det var jättegott men ändå läskigt att käka rå kyckling.”

Ett ställe jag aldrig varit på, men skulle vilja se. 

”Jag skulle vilja vandra uppför Kilimanjaro.”

 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Inga tecken på mjuk vändning från Fed

Federal Reserve ger inga tecken på att vara redo att mjuka upp penningpolitiken, till Wall Streets förtret.

Direktionen tycks splittrad inför septembermötet men enig om att räntan måste behållas på höga nivåer för att bromsa inflationen.

Fed-chefen Jerome Powell syns på tv-skärmar på New York-börsens handlargolv.
Fed-chefen Jerome Powell syns på tv-skärmar på New York-börsens handlargolv.Foto:Seth Wenig/TT

Protokollet från Federal Reserves senaste räntemöte gav tillfälligt skjuts åt Wall Street och ett hack nedåt på räntemarknaderna då investerare fäste blicken vid signaler om att Fed vill slå ned på höjningstakten så småningom. Men hela marknadsreaktionen reverserades innan handelsdagen var över.

Centralbanken fortsatte att hålla tand för tunga och betona att de kommande räntebesluten kommer att styras av den ekonomiska statistiken.

Flera ledamöter flaggade för risken att skjuta över målet och strama åt ekonomin mer än vad som behövs för att få bukt med inflationen. Men totalt blev tonen mer hökaktig än finansmarknaderna hade hoppats när andra ledamöter betonade vikten av att hålla räntan hög under en tid för att få bukt med inflationen på allvar.

”En del ledamöter indikerade att så fort räntan nått en tillräckligt restriktiv nivå skulle det sannolikt vara lämpligt att behålla den nivån under en tid för att säkerställa att inflationen tydligt är på väg tillbaka till 2 procent”, heter det i protokollet.

Den initiala reaktionen var sannolikt önsketänkande från investerarnas sida enligt Jon Arnell, investeringschef på försäkringsförmedlaren Max Matthiessen.

”Det är ett ganska balanserat protokoll. Det ser ut att vara en ganska blandad kommitté, med en mer hökaktig och en mer duvaktig falang”, säger han.

Investerare fortsätter att prisa in en höjning på en halv procentenhet, en bedömning som fler analytiker anslutit sig till i kölvattnet av den relativt milda juliinflationen.

”Jag tror att man drar ner på takten och kör 25 punkter resten av året. Med det sagt kommer nästa inflationsrapport vara helt avgörande”, säger Jon Arnell.

Den bedömningen ligger i det lägre spannet av vad Wall Street väntar sig. Terminshandeln indikerar just nu att investerarna ser höjningar på 1-1,25 procentenheter under resten av året. 

Med ytterligare två möten efter september innebär det att Wall Street fortfarande ser en viss risk för att åtminstone en av höjningarna i november och december kommer vara större än normalt.

En viktig fråga är huruvida Feds styrränta nu nått neutrala nivåer, där penningpolitiken varken stimulerar eller hämmar ekonomin. 

Det är en bedömning som splittrar direktionen, där en stor del anser att räntan numera är runt neutrala nivåer medan andra argumenterar för att den höga inflationen åtminstone på kort sikt innebär att en neutral ligger högre.

Den teoretiska diskussionen spelar roll eftersom det påverkar taket för Feds räntehöjningar. Fed-chefen Jerome Powell uppgav vid det senaste räntebeskedet att styrräntan sannolikt behöver bli något restriktiv för att dämpa efterfrågan och därmed inflationen.

Den officiella statistiken har fortsatt teckna bilden av en arbetsmarknad som vägrar bromsa in. Men enligt protokollet ser delar av Fed-direktionen tecken på att pressen börjar lätta något.

Men i framåtblickande index, från bland annat New York Fed och S&P Global, ser rekryteringstakten ut att ha mattats av. Många bolag indikerade också att de kommer att minska nyanställningarna under den senaste rapportperioden.

”Där ser vi tecken på att man begränsar nyanställningar”, säger Jon Arnell.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera