1515
Annons

Sony höjer prognos efter starkare andra kvartal

Sony redovisar ett resultat efter skatt på 211 miljarder yen för det första kvartalet av det brutna räkenskapsåret (194).

Nettoomsättningen uppgick till 2.260 miljarder yen (1.960).

Speldivisionens rörelseresultat sjönk till 83 miljarder yen (124), medan musikdivisionen kunde stärka sitt resultat till 55 miljarder (36). Inom film sjönk resultatet något till 25 miljarder (27). Elektronik gav ett högre resultattillskott, 72 miljarder (-9).

Prognosen för helåret är ett nettoresultat på 700 miljarder yen, vilket är en höjning från tidigare prognos på 660 miljarder.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Vice riksbankschefen gör sin sista dag på jobbet: ”Lite tråkigt”

Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley slutar på Riksbanken och svarar på frågan om hon ville efterträda Stefan Ingves och vad hon prioriterar som chef för globala BIS Innovation Hub.

GÅR VIDARE. Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley gör sin sista arbetsdag på Riksbanken den 15 augusti för att en månad senare bli chef för internationella centralbanksorganisationen BIS Innovation Hub i Schweiz.
GÅR VIDARE. Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley gör sin sista arbetsdag på Riksbanken den 15 augusti för att en månad senare bli chef för internationella centralbanksorganisationen BIS Innovation Hub i Schweiz.Foto:Jack Mikrut

Din sista arbetsdag efter drygt nio år. Hur känns det?
”Lite tråkigt. Jag ser samtidigt fram emot mitt nya uppdrag, men det är mycket att plocka ihop och rensa ut och framför allt ska jag säga adjö till alla kollegor.”

Vad kommer du att sakna mest?
”Kollegorna, men också stoltheten över att vara en del i ett väldigt skickligt maskineri. Riksbankens hantering i början av pandemin var som en välspelande symfoniorkester. Dels alla stödåtgärder inom loppet av 14 dagar för att ta Sverige genom chocken, men också att man som chef är ansvarig för de anställdas väl och ve. Vi skickade i stort sett hem hela arbetsstyrkan.”

Vilken var din bästa dag på jobbet?
”När Riksbanken fyllde 350 år 2018 arrangerade vi en global konferens i riksdagshuset. Alla kom – med Fed-chefen Jerome Powell i spetsen! Det kändes som att hela världen kom när Riksbanken bjöd in. Det var en väldigt rolig känsla.”

Vad ångrar du?
”Ånger är inget konstruktivt tillstånd att vara i, men när jag var ganska ny 2013/14 underskattade jag kraften i inflationsnedgången.”

… och underskattade kraften i inflationsuppgången 2021/22?
”Det är väl uppenbart.”

Du har bolån med rörlig tremånadersränta i Swedbank. Vad säger du till dem som oroas över skenande boräntor?
”Jag ger inga privatekonomiska råd. Var och en är ansvarig för sitt risktagande och sina marginaler.”

Riksbankschefen Stefan Ingves slutar vid årsskiftet. Ville du bli hans efterträdare?
”BIS, Bank for International Settlements, erbjöd mig att bli chef för deras avdelning Innovation Hub. Arbetar man i direktionen måste man kontakta riksbanksfullmäktige och ansöka om att bli entledigad. Vad vi pratade om därefter är inget som jag vill utveckla.”

Du tillträder den 14 september i Basel, Schweiz. Vad står överst på din nya agenda?
”Att göra långdistansbetalningar enklare, snabbare och billigare. Inom EU kan det ta en dag, mellan kontinenter 7-14 dagar. De flesta tar pengar, det vill säga att göra ekonomiska värden flyttbara och värdestabila över tid, för givna. Så är det inte överallt. Det vill jag förbättra.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera