Annons

Södra Sverige kan inte räkna med el från norr

Norrland har varit Sveriges batteri. Där har länge producerats ett överskott på el som skickats söderut.

Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr.

Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson

”Jag tror inte att det kommer bli något problem med elförsörjningen här i norr, däremot blir det en fråga för södra Sverige när man inte kan exportera lika mycket el norrifrån. Det blir stora frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbottens valkrets.

Nils-Olov Lindforss (C), regionråd i Norrbotten, tror att elområdet längst i norr får ett underskott redan 2025 när de nya industrierna kommer i gång, och han får ständigt in frågor från nya företag som vill etablera sig.

Någonstans måste all el komma från.

Vattenfall räknar med att de fyra av de stora företagen i norr; gruvföretaget LKAB, stålföretaget SSAB, batterifabriken Northvolt och ståltillverkaren Hybrit kommer att behöva 80 terawattimmar (TWh) per år när de har byggt ut den gröna industrin, det motsvarar hälften av all el som produceras i dag.

Det finns inga planer på utbyggnad av vattenkraft eller kärnkraft. Solenergi väntas inte kunna producera i den kapacitet som krävs. Kvar återstår vindkraften – och mycket av den.

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska fördubbla elproduktionen till år 2040 med vindkraft som huvudingrediens.

”Vi är redan i gång med att bygga ut elen. Vi ska producera mer el, inte minst havsbaserad vindkraft. Det finns enormt många prospekt nu”, säger han till TT.

Om och när vindkraftparkerna som regeringen och myndigheter räknar med kan byggas har inte fastställts. Det tredje kvartalet i år kom inga nya investeringsbeslut, enligt Svensk Vindenergis statistik.

För att få bygga en vindkraftspark måste man få tillstånd enligt miljölagstiftningen, ta i beaktande Försvarets intressen och privatpersoner som kan överklaga beslut – och sist men inte minst kommunernas vetorätt att säga nej till vindkraft i sitt område.

”Vi får välja, var vill vi vara i framtiden? När man ser kommun efter kommun säga 'vi vill ha billig el, men vi vill inte ha vindkraft'”, säger regionrådet Nils-Olov Lindforss (C).

Enligt Svenska kraftnäts prognos för elektrifiering av samhället, där den gröna industrin har tagits med i scenariot, kommer norra Norrland (elområde 1) behöva importera nästan 10 TWh el år 2035.

Södra och mellersta Norrland (elområde 2) kommer då behöva skicka el både norrut och söderut, enligt prognosen, och för att klara det räknar Svenska kraftnät med att södra och mellersta Norrlands vindkraft behöver byggas ut ordentligt. I prognosen ingår också utbyggnad i andra delar av landet.

Innehåll från BiometriaAnnons

Biometria effektiviserar skogsbranschen med AI

Fotot ägs av Biometria.
Fotot ägs av Biometria.Foto:Jonas Clefström

Genom att kombinera AI med data från mätpunkter inom skogen har Biometria möjliggjort för en mer digitaliserad mätprocess. Resultatet har blivit en tids- och mer kostnadseffektiv lösning som gynnar hela skogsnäringen.

Den svenska traditionen med virkesmätning har funnits i 130 år. Genom åren har den bytt riktning från mätning vid flottningsavlägg och bilvägar till mätning vid industrier och virkesterminaler. De senaste tio åren har förändringen tagit ytterligare en ny riktning, där delar av mätningen sker digitalt på distans. Det allra senaste är ett tekniksprång där AI-stöd introducerats för att i högre grad automatisera virkesmätningen. 

Inom svensk skogsnäring finns en lång tradition av samarbete som ständigt möjliggör för vidare utveckling. Biometria är en medlemsstyrd organisation som erbjuder tjänster och driver utvecklingen och digitaliseringen framåt i sitt verksamhetsområde, vilket sträcker sig från avverkning i skogen till inmätning vid industrin. Biometria bygger på ett världsunikt samarbete kring opartisk mätning av råvara och samordning av skogsdata. 

Nya system möjliggör för vidare utveckling

Den stora teknikutveckling som sker i samhället skapar nya möjligheter att optimera processer och skapa nya tjänster. Med VIOL 3, ett av Sveriges största IT-projekt, avser Biometria föra utvecklingen inom skogsnäringen framåt. Genom en ny systemmiljö skapas helt nya förutsättningar till fortsatt arbete med avancerad dataanalys och AI-utveckling. 

Tanja Keisu, Teamledare för innovationsavdelningen Labs på Biometria säger att fokus så här långt primärt varit att introducera AI i Biometrias mätningsprocess. 

– Denna utveckling har varit driven av en stor efterfrågan på effektivisering från våra kunder, det är också ett område där vi väntar stora pensionsavgångar. Framledes är det intressant att titta närmare på hur AI-teknik kan introduceras till analyser och optimeringar av exempelvis avverkningar och transporter, vilket i sin tur kan minska koldioxidutsläpp och kostnader samt leda till ett ännu bättre råvaruutnyttjande. 

Vikten av kunskap

I Biometrias AI-utveckling har användarna av AI-verktygen varit högst delaktiga, detta genom att bidra med en detaljerad verksamhetskunskap samt genom tester och utvärdering av resultaten. Tanja Kaisu menar att det kommer bli spännande att se hur utvecklingen kommer avancera i framtiden.

– Utvecklingen med AI går snabbt, titta bara på introduktionen av ChatGPT där världen än så länge bara skrapat på ytan av möjligheter. Hur lösningar som baseras på nuvarande kunskap ska vidareutvecklas är extra spännande. 

Även om Tanja Kaisu ser de positiva möjligheterna med en fortsatt digital utveckling menar hon att den mänskliga faktorn blir fortsatt vital för att framstegen inte ska stagnera.

– Samhället får inte riskera att nå en platå i utvecklingen genom att bygga framtida lösningar på endast AI-genererade data som utvecklats av kunskap från nutiden. Personer med detaljerad kunskap och stor kreativitet blir allt viktigare för en fortsatt framtida utveckling, avslutar hon. 

Läs mer om Biometria här!

Fakta
Biometrias 850 medarbetare har tillsammans som uppdrag att med virkesmätningen som grund kvalitetssäkra skogsnäringens affärer och möjliggöra en datadriven och hållbar utveckling. Förutom AI arbetar Biometria också med ett av Sveriges största IT-projekt, VIOL 3, ett projekt Biometria gör för hela skogsnäringen.

Mer info och kontaktuppgifter finns på vår hemsida: www.biometria.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Biometria och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera