1515

Södra Sverige kan inte räkna med el från norr

Norrland har varit Sveriges batteri. Där har länge producerats ett överskott på el som skickats söderut.

Men med den explosionsartade nyetableringen av ny, grön industri kommer elen inom några år att stanna i norr.

Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson

”Jag tror inte att det kommer bli något problem med elförsörjningen här i norr, däremot blir det en fråga för södra Sverige när man inte kan exportera lika mycket el norrifrån. Det blir stora frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbottens valkrets.

Nils-Olov Lindforss (C), regionråd i Norrbotten, tror att elområdet längst i norr får ett underskott redan 2025 när de nya industrierna kommer i gång, och han får ständigt in frågor från nya företag som vill etablera sig.

Någonstans måste all el komma från.

Vattenfall räknar med att de fyra av de stora företagen i norr; gruvföretaget LKAB, stålföretaget SSAB, batterifabriken Northvolt och ståltillverkaren Hybrit kommer att behöva 80 terawattimmar (TWh) per år när de har byggt ut den gröna industrin, det motsvarar hälften av all el som produceras i dag.

Det finns inga planer på utbyggnad av vattenkraft eller kärnkraft. Solenergi väntas inte kunna producera i den kapacitet som krävs. Kvar återstår vindkraften – och mycket av den.

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska fördubbla elproduktionen till år 2040 med vindkraft som huvudingrediens.

”Vi är redan i gång med att bygga ut elen. Vi ska producera mer el, inte minst havsbaserad vindkraft. Det finns enormt många prospekt nu”, säger han till TT.

Om och när vindkraftparkerna som regeringen och myndigheter räknar med kan byggas har inte fastställts. Det tredje kvartalet i år kom inga nya investeringsbeslut, enligt Svensk Vindenergis statistik.

För att få bygga en vindkraftspark måste man få tillstånd enligt miljölagstiftningen, ta i beaktande Försvarets intressen och privatpersoner som kan överklaga beslut – och sist men inte minst kommunernas vetorätt att säga nej till vindkraft i sitt område.

”Vi får välja, var vill vi vara i framtiden? När man ser kommun efter kommun säga 'vi vill ha billig el, men vi vill inte ha vindkraft'”, säger regionrådet Nils-Olov Lindforss (C).

Enligt Svenska kraftnäts prognos för elektrifiering av samhället, där den gröna industrin har tagits med i scenariot, kommer norra Norrland (elområde 1) behöva importera nästan 10 TWh el år 2035.

Södra och mellersta Norrland (elområde 2) kommer då behöva skicka el både norrut och söderut, enligt prognosen, och för att klara det räknar Svenska kraftnät med att södra och mellersta Norrlands vindkraft behöver byggas ut ordentligt. I prognosen ingår också utbyggnad i andra delar av landet.


Innehåll från VontobelAnnons

Marknaden för utsläppsrätter – nu tillgänglig för privata investerare

Priset på utsläppsrätter har nått nya rekordnivåer under 2021. Bakgrunden till prisrallyt är både hårdare klimatmål, som lett till åtstramningar på utbudssidan, samt en snabb återhämtning i den globala ekonomin. Marknaden för utsläppsrätter görs nu tillgänglig för privata investerare.

– Det är en marknad som länge varit populär bland institutioner. Via våra nya trackercertifikat kan även privatinvesterare få exponering mot denna marknad, säger Henrik Herrmann som ansvarar för indexprodukter i Norden på Vontobel, en bank med schweiziska rötter.

Utforska Vontobels trackercertifikat som är kopplat till priset på europeiska utsläppsrätter här. 

Vad är utsläppsrätter?

Utsläppsrätter är EU:s viktigaste instrument i klimatpolitiken. Rätterna handlas via det så kallade EU ETS (Emission Trading System) och syftar till att begränsa mängden koldioxid som släpps ut av industrin och energiproducenterna.

Genom att EU satt en övre gräns för hur mycket koldioxid dessa aktörer får släppa ut, tilldelas eller auktioneras utsläppsrätter ut för att denna gräns inte ska överskridas. För aktörer som lyckats bra i sin klimatanpassning, och fått fler rätter än de behöver, finns en andrahandsmarknad där utsläppsrätter kan säljas. 

Med andra ord skapas en marknad med utbud och efterfrågan, där utbudssidan i stor utsträckning kontrolleras av EU.

Prisrally i spåren av hårdare klimatkrav

I spåren av hårdare klimatmål, där EU skärpt sitt mål om att reducera utsläppen från en minskning på 40 till 55 procent fram till 2030, har tilldelningen av utsläppsrätter anpassats. EU minskar idag mängden utsläppsrätter varje år, vilket innebär att det blir dyrare och dyrare att släppa ut koldioxid, givet att efterfrågan förblir intakt.

Detta har också medfört att priset på utsläppsrätter har ökat. I skrivande stund uppgår priset för att släppa ut ett ton koldioxid till dryga 60 euro. Det ska jämföras med ett pris på 30 euro vid årets början och ett pris på 5 euro för fem år sedan. 

– Det har varit en enorm prisstegring som ett resultat av den åtstramning som skett i utbudet av utsläppsrätter. Men det finns lite som tyder på att efterfrågan ska avta i närtid, snarare tvärtom. Det tar tid för bolag att ställa om till en mer klimatsmart verksamhet, även om det med dyrare utsläppsrätter finns stora ekonomiska incitament att göra så, säger Henrik Herrmann och fortsätter: 

– Det är dock inte säkert att den planerade årliga begränsningen av utsläppsrätter nödvändigtvis kommer att leda till en fortsatt ökning av priset på utsläppsrätter, eftersom andra åtgärder kan genomföras eller efterfrågan i allmänhet kan minska av andra skäl.

Möjlighet att investera i utsläppsrätter

Direktinvesteringar i utsläppsrätter har tidigare inte varit möjliga för privatpersoner, men via Vontobels trackercertifikat går det nu att få exponering mot marknaden.

– Certifikatet är kopplat till priset på den underliggande terminsmarknaden för utsläppsrätter. Det är en möjlighet att delta i en tillgång som faktiskt gör skillnad för miljön och som samtidigt skulle kunna erbjuda en intressant avkastningsmöjlighet. I och med att den underliggande tillgången är ett terminskontrakt som handlas på terminsbörsen, är det viktigt att ta i beaktande att utvecklingen i den underliggande terminen kan skilja sig från utvecklingen i den faktiska utsläppsrätten, säger Henrik Herrmann och avslutar: 

– Man kan även se utsläppsrätter som en byggsten i en väldiversifierad portfölj. Och som en möjlighet att finansiellt delta i den gröna omställningen.

Investerare i trackercertifikat bär emittentens kreditrisk, det vill säga risken att emittenten inte kan uppfylla sina skyldigheter. Värdepapperna är inte kapitalskyddade. Vontobel tar ut en avgift på 2,5 procent per år för förvaltningen av trackercertifikatet.

Utforska Vontobels trackercertifikat som är kopplat till priset på europeiska utsläppsrätter här.

Viktig information

Den här informationen utgör varken investeringsrådgivning eller en rekommendation för investeringsstrategier, utan är endast en annons. Den kompletta informationen om värdepapperen, särskilt vad gäller struktur och risker som är associerade med en investering, beskrivs i basprospektet, tillsammans med eventuella tillägg och de slutliga villkoren. Det rekommenderas att potentiella investerare läser de här dokumenten innan några investeringsbeslut fattas. Dokumenten och faktabladet med basfakta för investerare publiceras på webbsidan som tillhör emittenten Vontobel Financial Products GmbH, Bockenheimer Landstrasse 24, 60323 Frankfurt am Main, Tyskland på https://prospectus.vontobel.com och kan erhållas från emittenten utan kostnad. Godkännandet av prospektet ska inte förstås som en garanti för värdepapperen. Värdepapper är inte enkla produkter och de kan vara svåra att förstå sig på. Den här informationen inkluderar siffror för tidigare resultat. Tidigare resultat är inte en pålitlig indikator för framtida resultat.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vontobel och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?