Natofrågan har helt dominerat den politiska debatten under våren och det har hela tiden varit Socialdemokraterna som har suttit på avgörandet.
På söndagen hade partistyrelsen ett möte på partihögkvarteret i centrala Stockholm. Och strax efter klockan 17 kom beskedet: S har svängt och partiet ska nu verka för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.
”Vi socialdemokrater anser att det bästa för Sverige och svenska folkets säkerhet är att vi går med i Nato”, säger statsminister Magdalena Andersson (S).
”Det här är ett beslut som har fattats efter noggrant övervägande”, fortsätter hon.
Socialdemokraterna ska enligt beslutet verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium.
”För oss socialdemokrater är det tydligt att den militära alliansfriheten har tjänat Sverige väl, men vår slutsats är att den inte kommer att tjäna oss lika väl i framtiden”, säger Magdalena Andersson.
Även om det är en historisk omsvängning som partiet nu gör var beskedet väntat. Flera tunga S-företrädare har de senaste veckorna gått ut och berättat att de lutat åt ett ja till Nato.
När riksdagens säkerhetspolitiska analys presenterades på fredagen var det också fördelarna med ett svenskt medlemskap som lyftes fram av utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).
”Vi har sett en utveckling som har gått åt fel håll länge”, säger Magdalena Andersson.
”När verkligheten förändras måste vi fatta de beslut som krävs”, fortsätter hon.
Enligt Magdalena Andersson visar invasionen av Ukraina att Putin driver Ryssland i en allt mer totalitär riktning.
”Tyvärr har vi inga skäl att tro att utveckling kommer att vända inom överskådlig tid”, säger hon.
Regeringen har under hela processen haft en mycket nära dialog med Finland, något Magdalena Andersson anser varit mycket viktigt.
”Den nära dialog vi har haft med Finland de senaste månaderna har varit ovärderlig”, säger hon.
När S-topparna anlände till söndagens möte var de flesta inställda på att det skulle bli ett ja till medlemskap.
”Jag tror att det är det bästa sättet att trygga Sveriges och den svenska befolkningens säkerhet”, sa Åsa Westlund, ordförande för Stockholms län, till TT.
Kollegan Karin Wanngård, oppositionsborgarråd i Stockholm, var inne på samma linje och fick på vägen in till mötet frågor om hon kunde utesluta att partistyrelsen skulle säga nej.
”Det skulle förvåna mig”, sa hon.
Samma budskap kom från Johan Persson, kommunalråd från Kalmar, som berättade att han själv bestämde sig för ett ja till Nato för flera månader sedan.
Han var inför söndagens möte inställd på att partistyrelsen skulle komma till samma slutsats.
”Jag tror att det finns ett starkt stöd för svenskt medlemskap”, sa han.
Samtidigt har det funnits en intern kritik inom S, både mot själva medlemskapet och att processen har gått så fort.
Andreas Schönström, kommunalråd i Malmö, sa på vägen in till söndagens möte att han personligen är emot ett medlemskap.
”Jag tycker att vi allvarligt ska fundera på om våra barn och kommande generationer ska skickas till Ungern och Turkiet för att försvara dem vid ett angrepp”, sa han till TT.
Samtidigt var han inställd på att partiet ändå inte skulle gå på hans linje och säga nej.
”Om jag tolkar allt det som har sagts och den analys som har presenterats, så ligger ett ja nära till hands. Men jag delar inte den uppfattningen”, sa Andreas Schönström.
På måndag ska den säkerhetspolitiska analys som presenterades i fredags debatteras i riksdagen. Därefter väntas regeringen komma med sitt formella besked i Natofrågan.
På tisdag kommer Finlands president Sauli Niinistö på ett statsbesök till Sverige och där ska han träffa kungaparet och statsminister Magdalena Andersson.
För att ett land ska kunna anslutas till Nato måste ansökan godkännas av samtliga 30 medlemsländer. Exakt hur lång tid en sådan process kan ta är oklart, men signalerna tidigare från olika experter är att det skulle kunna gå på bara några månader, eller ett halvår.
