1515
Annons

Sociala medier spär på osund julhets

På sociala medier fylls flödena just nu med foton på allt från idylliska lussebak till hemmagjorda julkalendrar. Men de hemtrevliga bilderna av det "perfekta" julmyset kan skapa orimliga förväntningar och trigga en osund julhets — inte minst bland kvinnor.

På sociala medier fylls flödena just nu med foton på allt från idylliska lussebak till hemmagjorda julkalendrar. Men de hemtrevliga bilderna av det "perfekta" julmyset kan skapa orimliga förväntningar och trigga en osund julhets — inte minst bland kvinnor.
"Nu är det julkalenderhetsen som har börjat förstår ni. Jodå, nu räcker det inte med nån chokladkalender längre förstår ni. Nu ska en ut innan jul och köpa 24 små presenter, små surprise, i november. Den sista november måste det vara klart, för sen ska barnen få en sån här surprise varje dag".

I ett hyllat klipp på Facebook driver skådespelerskan Mia Skäringers rollfigur Tabita med det som i år tycks ha blivit något av en trend — att tillverka en egen julkalender med en unik klapp varje dag fram till julafton. Och därefter givetvis posta en stämningsfull bild av det hela på Instagram.

Fenomenet fångar tydligt vårt behov av att framstå som så perfekta och duktiga som möjligt på sociala medier, enligt Cissi Wallin, debattör och bloggare som är kritisk till "mammahetsen".

"Vi jämför oss som aldrig förr med varandra och det blir en norm att man ska anstränga ihjäl sig. Det räcker inte att bara baka, man ska göra allting — och det är inte rimligt. Folk köper 24 små presenter, så kanske man har två barn, då blir det 48 presenter, det är helt bisarrt", säger Cissi Wallin.

Även om det inte är tanken så riskerar "skrytbilderna", som hon kallar dem, att spä på både stress och ångest.

"På ett rationellt plan kan man säkert stå emot och skratta åt det, men samtidigt är det ju så att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Man tittar på de här bilderna och känner sig lite sämre, eller känner att "jag borde också".

"Jag tror egentligen inte att någon vill att andra ska känna negativ julstress, men det blir ändå så".

Enligt Sara Thomée, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet, kan bilderna av det fulländade julmyset påverka vår självkänsla och trigga stress.

"När man ser på Facebook hur lyckade alla andra är växer förväntningarna på den egna lyckan. Och då kan avståndet mellan hur man själv har det och hur fint det skulle kunna vara bli stort", säger Sara Thomée.

"Det kan bidra till stress, känslor av otillräcklighet och nedstämdhet. Inte så att julstressen på Facebook gör folk deprimerade. Men den kan kännas pressande", säger Sara Thomée.

Enligt flera studier är det framför allt unga kvinnor som drabbas av skadlig stress — inte sällan till följd av höga krav.

"Kvinnor har länge haft väldigt höga krav på sig eftersom det fortfarande är de som tar det största ansvaret för hushåll, familj och logistik. Så de är redan belastade. Om man dessutom matas med att man ska göra allt från grunden — det duger inte med köpepepparkakor utan man ska göra ett eget hus med tinnar och torn, man ska koka sin egen buljong och stoppa sin egen korv — så är det klart att det blir en extra börda", säger Sara Thomée.

Men att både vara yrkesarbetande och en gammaldags husmoder är inte hållbart, påpekar hon.

Både Cissi Wallin och Sara Thomée framhåller att det också finns motrörelser i sociala medier, exempelvis Family living — the true story på Facebook och hashtaggen #ofixat på Instagram.

"Jag tillhör själv dem som väljer att lägga ut de inte mysiga bilderna eftersom jag tycker att det är roligare", säger Sara Thomée.r

Märker man att man känner sig pressad av lyckobilderna på sociala medier bör man ta ett steg tillbaka, råder Sara Thomée.

"Det är inte så himla lätt att påverka alla andra, utan man måste nog faktiskt bestämma sig för att låta bli att titta, eller i alla fall bestämma sig för att inte låta sig påverkas. Och minnas att folk lägger upp det finaste de har. Så ser inte vardagen ut hos dem heller", säger hon.

Bakom humorn i Tabita-klippet finns ett viktigt budskap till alla kvinnor, anser Cissi Wallin.

"Kvinnor måste tagga ner. Kraven vi har på oss själva och andra är helt orimliga", säger hon.


Innehåll från Mpya Sci & TechAnnons

Nischad specialistkompetens på rekordtid

Ellinor Crafoord, Jonas Bonn, Maria Andersson och Anna Thaung.
Ellinor Crafoord, Jonas Bonn, Maria Andersson och Anna Thaung.

I en pandemi, där man snabbt behöver ta fram vaccin, handlar det om att hitta specialistkompetens på kort tid. Det som i vanliga fall tar år har nu tagit månader. Mpya Sci & Tech har dragit sitt strå till stacken.

För att ta fram ett vaccin på rekordtid har läkemedelsindustrin kraftsamlat och delat kunskap på ett helt nytt sätt. En viktig faktor har varit att snabbt få in specialister för att kunna göra de omställningar som krävs. Ett av företagen som har varit med och stöttat läkemedelsbolagen i att hitta nischad specialistkompetens på rekordtid är Mpya Sci & Tech.  

– Vår verksamhet bygger på att matcha kompetens mot behov, och just i dessa tider har det varit extra viktigt att ha rätt kompetens redo för att bistå kunderna snabbt, säger Ellinor Crafoord, Talent Advisor på Mpya Sci & Tech.    

Mpyas specialister är ute på många olika uppdrag. Jonas Bonn, QA specialist för datoriserade system, jobbar just nu på Valneva och vittnar om tajta deadlines och högt ställda krav på den kompetens som anlitas. Maria Andersson, specialist inom validering, beskriver en liknande situation på Novavax där hon är på uppdrag just nu. Maria jobbar med att validera en analysmetod av Novavax-vaccinet. En annan Mpya-konsult, Anna Thaung, QA-specialist på Novavax, berättar om vikten av tvärfunktionellt arbete. 

– Det är viktigt med nätverksmöjligheter när det går så fort. Både med konsultkollegor och kollegor i mitt valideringsnätverk. Det breddar min kunskap. 

Kompetensen att hitta rätt kompetens blir allt mer värdefull. Det handlar inte om att skaffa fram resurser – fler med samma kompetens – utan om att hitta kompletterande kunskap och nischade specialister som tillsammans med personal på läkemedelsbolagen kan utveckla nya lösningar.  

– Exakt, säger Ellinor Crafoord, och för att klara det behöver man vara öppen och nyfiken, men också modig. Vi ger våra konsulter svåra uppdrag, men vi stöttar dem helhjärtat och ser till att miljön ”här hemma” är stimulerande och trygg. 

Jonas Bonn fyller i. 

– Det är tydligt att kunskapsdelning hör framtiden till. Att samarbete över företagsgränser kommer ge världen bättre lösningar snabbare. 

Om Mpya Sci & Tech
Mpya Sci & Tech är ett konsult- och rekryteringsföretag inom teknik och naturvetenskap grundat 2019 med ambitionen att ge specialister en miljö att trivas och utvecklas i. Inte bara vad gäller kunskapsdelning och förkovran, utan också vad gäller ett hållbart yrkesliv där alla delar av livet får plats. ”The more life you live, the more passion you bring to work.” Mpya Sci & Tech har sin hemmabas i Stockholm, Uppsala och Göteborg och har över 80 anställda. Läs mer om Mpya Sci &Tech här. 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mpya Sci & Tech och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?