1515
Annons

Snart kan maneter hamna på menyn – de letar ”havets revbensspjäll”

Äta maneter och sjögurkor? Ja, varför inte.

På Tjärnö forskas nya maträtter fram genom projektet Scary Seafood. Målet är att ge kockarna större svängrum i köket genom fler alternativ från havet.

”Vi äter väldigt få arter från havet”, säger Maria Bodin, projektledare.

Scary Seafoods projektledare Maria Bodin och algforskaren Göran Nylund. Som undersöker om man i framtiden kan använda svensk sjögurka i maten.
Scary Seafoods projektledare Maria Bodin och algforskaren Göran Nylund. Som undersöker om man i framtiden kan använda svensk sjögurka i maten.Foto:Joey Abrait
Glasräkan har länge setts som en bifångst men nu har kockar upptäckt att det är en utmärkt sushiräka.
Glasräkan har länge setts som en bifångst men nu har kockar upptäckt att det är en utmärkt sushiräka.Foto:Joey Abrait

Kosterfjorden i Bohusläns yttersta skärgård är Sveriges mest artrika område där vattnet är både kallt, salt och näringsrikt. 

De gynnsamma förhållandena har banat väg för en av landets främsta forskningsstationer. Vid Tjärnö Marina Laboratorium, strax utanför Strömstad, har forskning kring havet bedrivits sedan mitten av 1960-talet och i dag samlas marinbiologstudenter, forskare och en del turister vid de olika anläggningarna, där laboratorier, akvarium, bibliotek och kontor finns. Även Sveriges första och enda marina nationalpark ligger här.

Stationschef, professorn Kerstin Johannesson, berättar om exempel där forskningen från Tjärnö hjälpt den marina marknaden framåt. Ett av dem är musselodlingen på 70-talet, som utvecklats till en jätteindustri i Bohuslän. Ett annat är sättet att fiska havskräftor på. 

”Här i Sverige hade vi alltid trålat kräftfiske, ett väldigt förödande sätt för bottnarna. Men så började vi med ett forskningsprojekt, detta var tidigt 90-tal, där vi använde oss av burfiske och nu är det ju etablerat”, säger hon.

Ett mer färskt exempel är hur den giftiga båtbottenfärgen har kunnat bytas ut mot ett medel som stöter bort alger och tulpanlarver där doktorand Mia Dahlström hittade ett ämne som gjorde att larverna inte längre sögs fast på båten. Nu ligger hennes forskning till grund för en ny giftfri båtfärg på väg att godkännas i Europa.

Ett av de större projekten på Tjärnö i dag är alg- och tångodlingen. En forskning som ligger i tiden där tången fått ett allt större utrymme på restauranger.

Men algforskningen handlar inte bara om hur den kan användas i nya maträtter utan också hur den kan tillämpas på en rad olika områden som nybrytbar plast.

”Upprinnelsen är EU:s och de nationella svenska satsningarna mot en mer biobaserad samhällsekonomi. Vi började för fyra-fem år sedan och tittar nu på vilka arter det finns att odla, hur man kan odla dem och hur man kan använda de olika algerna”, säger algforskaren Göran Nylund.

Chalmers och KTH är samarbetsparters som ska ta vidare de resultat som forskas fram och göra de attraktiva på marknaden. 

Ett lyckat exempel kring algodlingen är de tre gymnasieelever som var över på ön och blev inspirerade. Nu driver de ett företag som tagit fram det första alg-teet. 

Tjärnö Marina Laboratorium är ett levande lärosäte, där många studenter jobbar på fältet.
Tjärnö Marina Laboratorium är ett levande lärosäte, där många studenter jobbar på fältet.Foto:Joey Abrait

Algforskningen finns även med i projektet Scary Seafood där man letar ny mat att ta del av från havet. 

”Vi äter väldigt få arter från havet, vi är väldigt begränsade. Det här projektet handlar om att utveckla nya produkter med hjälp av kockar och outdoor-företag men också att titta på arter som redan finns i havet men som vi inte äter, som tångräka”, säger Maria Bodin, projektledare för Scary Seafood.

I våras anordnades den första workshopen där entreprenörer och kockar fick ta del av djur och organismer som ännu inte används på menyn. 

Förutom ”pillade rejer” som danskarna kallar sandräkan och tångräka och som redan äts i Danmark är glasräkan en potentiell framtida delikatess. 

”Kockarna tyckte att det var en fantastisk sushiräka. De här räkorna är bifångade, det vill säga man får ofrivilligt upp dem tillsammans med den riktiga fångsten. Det här projektet visar på att det finns massa saker i havet som kockarna inte vet om, som man kanske hellre importerar. Vi vill visa upp vad som finns så att det kan bli en efterfrågan”.

Andra organismer som Scary Seafood undersöker är maneter och sjögurkor. Även restprodukter från den fisk som vi fiskar har potential att kunna användas i matlagningen. 

”Vi tittar på styckningsdetaljer och undrar om man inte kan använda sig av fler delar än bara fiskfilén. Var finns havets revbensspjäll?”

Proffsen: Sålla hårt – tre aktier att bottenfiska nu

Det är nattsvart på Stockholmsbörsen som stängde förra veckan på nytt årslägsta. Det branta nedstället kan locka småsparare till ”fyndköp” – men det är lätt att gå bort sig och fånga fallande knivar, varnar Coelis Arne Lundberg och Ålandsbankens Lars Söderfjell.

När börsproffsen tittar närmare på den långa listan med storbolag som rasat 50 procent eller mer i år hittar de bara tre aktier där det är läge för bottenfiske. 

”På de här nivåerna är det ett bra köp”, säger Arne Lundberg. 

Arne Lundberg och Lars Söderfjell.
Arne Lundberg och Lars Söderfjell.Foto:Press/Mostphotos/Jack Mikrut

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera