1515

Snart i regnbågens alla färger: så ska vätgasen rädda klimatet

Den finns snart i regnbågens alla färger, vätgasen som snabbt seglat upp som en ny, lovande energilösning på klimatkrisen. Sverige ligger efter, men har stora möjligheter med sin goda tillgång på förnybar energi och ett framstående fordonskluster. 

Vätgas, här tankas Hyundai Nexo 2020. Till höger: Andreas Bodén.
Vätgas, här tankas Hyundai Nexo 2020. Till höger: Andreas Bodén.Foto:Carl-Johan Lejland.

Om nu Elon Musk och Tesla på allvar banat vägen för eldrivna personbilar så förväntas vätgasen kunna bli framtidens drivmedel för tyngre fordon inklusive flyg och fartyg där batterier, än så länge, inte är en framkomlig lösning.

”Den stora grejen de senaste 12 månaderna är ju att många länder har satt en vätgasstrategi och också avsatt pengar för att genomföra den”, menar Andreas Bodén, försäljningschef på Powercell och styrelsemedlem i Vätgas Sverige.

Powercell är börsraketen som tillverkar bränsleceller, energiomvandlaren som drivs med just vätgas.

Kina, Australien och EU har alla bestämt sig för att vätgasen är någonting som ska ingå i den framtida energimixen. Sydkorea och Japan har gjort det sedan länge.

”För vätgas- och bränslecellsindustrin är det jätteviktigt. Det betyder att tekniken är accepterad och att det är värt att skala upp den.”

Den stora grejen de senaste 12 månaderna är ju att många länder har satt en vätgasstrategi och också avsatt pengar för att genomföra den”

Mycket talar också för att kostnadskurvan för vätgasen följer den vi sett för vind- och solenergi, konstaterar UBS i en färsk analys. Investmentbanken räknar med att vätgaspriset kan halveras när den också börjar produceras med hjälp av allt billigare förnybar energi.

Vätgasen kan, till skillnad från, men precis som kol och olja lagras, och bli ett viktigt komplement i den klimatsmarta energipaletten vid sidan av sol och vind. Den kan också redan nu ersätta naturgasen i dess befintliga infrastruktur.

För Powercell är utmaningen nu att komma vidare från alla demonstratorer och prototyper till fler kunder som satsar i stor skala. 

”Tekniken och produkterna, bränslecellerna har vi nu klara att rulla ut skarpt”, förklarar Andreas Bodén.

Under 2020 har det också duggat allt tätare med nya vätgasinitiativ. I april meddelade Volvo och Daimler att de bägge lastbilstillverkarna storsatsar på ett nytt samriskbolag som ska utveckla, producera och kommersialisera bränslecellssystem för bland annat tunga fordon.

I juli presenterade norska Equinor, tidigare Statoil, planerna för världens största produktionsanläggning för blå vätgas, som ska produceras från naturgas tillsammans med så kallad CCS-teknik, det vill säga biprodukten koldioxid som bildas ska fångas in och lagras under Nordsjön.

Här på hemmaplan går jätteprojektet Hybrit vidare, där SSAB, Vattenfall och LKAB ska bli först i världen att skapa en fossilfri värdekedja från gruva, med fossilfri el och vätgas, till färdig stålprodukt och därigenom minska Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent. I Luleå invigdes pilotanläggningen bara häromdagen och förberedelser har påbörjats för att bygga ett tillfälligt vätgaslager för att lagra fossilfri vätgas i bergrum.

”Det man missat med Hybrit är vilka synergier man får i andra sektorer. Med tanke på hur mycket vätgas som kommer att behövas för stålindustrin, om man bara tar någon procent av den, eller ökar den lite, så kommer det att räcka till väldigt många andra segment också”, menar Andreas Bodén.

Bortsett från Hybritprojektet anser han att Sverige ligger på efterkälken.

”Tyskland, Frankrike, England, Holland och Norge har alla kompletterat EU:s vätgassatsning med egna satsningar. Jag skulle gärna se samma initiativ i Sverige.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?