De tre män som slåss om makten efter de två kvinnorna har åtminstone på papperet mycket gemensamt.
De är jurister och trebarnspappor över 50 år. Alla tre är också katoliker från den största delstaten, Nordrhein-Westfalen. Två av dem har tidigare petats av Angela Merkel.
Annegret Kramp-Karrenbauer meddelade redan i februari att hon avgår efter turbulens i delstaten Thüringen, där partiet medverkade till att ge Alternativ för Tyskland, AfD, inflytande.
Men två partistämmor fick ställas in och ersätts nu av helgens digitala stämma, där resultatet ändå måste bekräftas med poströster från de 1.001 delegaterna.
I opinionsmätningar både inom och utanför partiet leder advokaten Friedrich Merz, som satsar på comeback trots två politiska bakslag i bagaget:
Han avgick 2002 som gruppledare för CDU/CSU när Angela Merkel stärkte sin makt. I december 2018 förlorade han med ett fåtal röster partiledarkampen mot Annegret Kramp-Karrenbauer.
Den näringslivsvänliga högerkandidaten Friedrich Merz har en stark fanklubb i partiet trots, eller kanske just tack vare, att han länge har stått vid sidan av politiken. För ett år sedan lämnade han sin post i riskkapitaljätten Blackstone, ett omstritt bolag i Tyskland.
Hans anhängare hoppas att han ska plocka tillbaka väljare från AfD, särskilt i öst. Motståndarna pekar på noll regeringserfarenhet och lite dålig verklighetsförankring. I en intervju med Bild kallade han sig ”övre medelklass” trots en årsinkomst på över en miljon euro.
Hans hårdaste motståndare är Nordrhein-Westfalens premiärminister Armin Laschet. För knappt fyra år sedan vann han överraskande valet i delstaten, som Socialdemokraterna då hade styrt i 46 av 50 år.
Armin Laschet är en mittenkandidat som möjligen kan hejda den gröna våg som sköljer över Tyskland. Han anses dock som färglös, trots uttalanden till stöd för regimerna i Ryssland, Syrien och Turkiet. Dessutom har han missbedömt coronapandemin och länge motsatt sig nedstängningar.
Hans stora fördel är sin andreman, hälsoministern Jens Spahn, som får äran av att Tyskland har klarat pandemin bättre än många andra länder i Europa.
Jens Spahn kandiderade som partiledare för två år sedan, men står över denna gång. Många spekulerar i att han i stället satsar på att bli CDU och bayerska CSU:s gemensamma kanslerkandidat.
Den tredje partiledarkandidaten är den tidigare miljöministern Norbert Röttgen. Han ställdes i kylan efter ett rekorddåligt delstatsval i Nordrhein-Westfalen 2012, men har jobbat sig tillbaka in i värmen som ordförande i förbundsdagens utrikesutskott.
Med mer charm och vältalighet än de båda medtävlarna har han hyggliga chanser att få partiets stöd i en andra omröstning.
En seger på lördagen innebär inte automatiskt att man blir kanslerkandidat.
Här ser Bayerns delstatschef Markus Söder ut att ha bäst chans. Han har till skillnad från sina mer högljudda föregångare från det lite mer konservativa CSU tonat ned motsättningarna mot CDU. Hans krav på skarpa coronarestriktioner har ökat hans stöd i hela Tyskland.
