ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Smutsigt USA värd för klimattoppmöte – men Trump stannar hemma

  • Donald Trump: ”Jag är miljövän, en massa folk förstår inte det. Jag har troligen gjort fler miljökonsekvensbedömningar än någon tidigare president. Och jag tror att jag vet mer om miljön än de flesta.” Foto: Andrew Harnik

NEW YORK.  USA har världens mest klimatskeptiska befolkning. Landet har också en president som kallar sig miljövän, men vars agerande tyder på motsatsen.

Trots att enskilda delstater, företag och demokrater stretar emot tappar USA:s klimatarbete fart.

På måndag går FN:s klimattoppmöte av stapeln i New York där ungefär 60 stats- och regeringschefer ska delta. Syftet är bland annat att stämma av hur länderna lever upp till sina åtaganden i Parisavtalet. 

Men ledaren för världens största ekonomi tillhör dem som stannar hemma.   

Donald Trump hoppade även över mötet om klimatförändringar under G7-mötet i Frankrike i somras. I samband med det sa han till reportrar att hans administration strävar efter att få det renaste vattnet och luften på jorden.

”Jag är miljövän, en massa folk förstår inte det. Jag har troligen gjort fler miljökonsekvensbedömningar än någon tidigare president. Och jag tror att jag vet mer om miljön än de flesta.” 

Men hans åtgärder vittnar om annat. 

Beslutet att lämna Parisavtalet i juni 2017 har följts av en rad exekutiva order som syftat till att dra tillbaka de regleringar som hans företrädare införde. I samband med att man nyligen upphävde ett regelverk som skyddat vissa vattendrag från föroreningar sa chefen för miljömyndigheten nöjt att detta var den 46:e avregleringen på miljöområdet under president Trump.

”Ytterligare 45 är på gång”, tillade han.

Trump-administrationens argument är att regleringarna kväver tillväxten.

Bland åtgärderna märks bland annat upphävandet av ”Clean Power Plan”, som begränsat utsläppen från kolkraftverk. Man har även tagit bort regelverket som hindrat gas- och oljebolag från att släppa ut metangas. I närtid är man dessutom på väg att mildra kraven kring fordons bränsleförbrukning och har ogiltigförklarat delstaten Kaliforniens tuffare bränslekrav.

Donald Trumps inställning i klimatfrågan tycks delas av många i hans parti, men däremot inte bland demokrater. Enligt en ny studie från opinionsinstitutet YouGov uppger 30 procent av USA:s republikaner sig antingen tro att klimatet inte förändras eller att förändringarna inte har med mänsklig påverkan att göra. Motsvarande siffra bland demokrater är 4 procent.

Sammantaget innebär det att 15 procent av de svarande amerikanerna klassas som klimatskeptiker, vilket är den högsta andelen bland de 28 länderna i undersökningen. I Kina är andelen 3 procent, i Sverige överraskande höga 8 procent. 

Demokraternas presidentkandidater tycks ha förstått att deras väljare ser allvarligt på klimatfrågan. Flera av kandidaterna angav klimatförändringarna som det största geopolitiska hotet under den första primärvalsdebatten. I CNN:s sju (!) timmar långa utfrågning om klimatet nyligen försökte kandidaterna bräcka varandra med sina klimatplaner.

Vermont-senatorn Bernie Sanders går allra längst. Hans klimatplan beräknas vara värd astronomiska 16.300 miljarder dollar över 10 år. Den bygger på att all el i USA ska komma från förnyelsebara källor senast 2030. Samma år vill han förbjuda försäljning av fordon med förbränningsmotor.

Lite perspektiv på de siffrorna: Endast 1,4 procent av de nya bilar och lättare lastbilar som säljs i USA i dag är elektriska, medan 17 procent av USA:s el kommer från förnyelsebara källor, främst vind- och vattenkraft. Sanders plan går alltså längre än Sveriges mål på att ha 100 procent förnybar el till 2040, vilket är samma mål som den mest klimatambitiösa amerikanska delstaten New York siktar på.

Ytterligare 28 av USA:s 50 delstater har satt upp bindande mål för att öka andelen förnybar el i energimixen. Ingen av dem har infört koldioxidskatt.

Joe Biden, som leder i opinionsundersökningar, har bland annat lovat att USA ska återinträda i Parisavtalet under hans första dag som president. Landet ska dessutom sikta på att leva upp till FN:s krav på koldioxidneutralitet till 2050. Han är en av få kandidater som ser en framtid för den amerikanska kärnkraften, som i dag står för 20 procent av energimixen.

Trots Trump-administrationens stöd till kolindustrin fortsätter kolets del av energimixen dock att minska. Enligt beräkningar från energimyndigheten väntas andelen kol minska från 28 procent förra året till 22 procent 2020. 

Men trots det ökar USA:s utsläpp av växthusgaser. Koldioxidutsläppen ökade med 2,7 procent under förra året enligt analysbolaget Rhodium Group, efter att ha minskat under perioden 2015-17. Även de totala utsläppen av växthusgaser uppskattas ha ökat med mellan 1,5 och 2,5 procent. Det är framför allt ökade utsläpp från transport- och industrisektorn som ligger bakom trendskiftet.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer