1515

Smutsigaste valrörelsen hittills

"Hon är djävulen."
Donald Trumps utbrott är ett av många under en smutsig valkamp som har präglats ömsesidiga beskyllningar om lögner och brott.

Elizabeth Walentin och Ian Higham, USA-experter.
Elizabeth Walentin och Ian Higham, USA-experter.

"Valet har inte handlat om sakfrågor utan om anklagelser mot den andra kandidaten", säger den tidigare kampanjstrategen Elizabeth Walentin.

Donald Trump värmde upp mot sina 16 republikanska medtävlare, nytt rekord, i vårens primärvalskamp. Särskilt Texassenatorn Ted Cruz, som var den första att hoppa in i kampen i mars 2015, stod i skottlinjen.

"Du är den enskilt största lögnaren. Du är antagligen värre än Jeb Bush", sa han i februari.

Han har också påstått att pappan till Ted Cruz var med John F. Kennedys mördare innan han blev skjuten, en uppgift som inte särskilt pålitliga tabloiden National Enquirer har fört fram.

"Han vet inte skillnaden mellan sanning och lögn", svarade Ted Cruz och slog tillbaka.

"Donald Trump är en notorisk flickjägare och skryter om det. Jag vill att alla ska tänka på sina tonårsbarn. USA:s president pratar om hur stolt han är över att vara otrogen."

Donald Trump började försiktigt primärvalssäsongen i februari med en andraplats i Iowa efter just Ted Cruz. Redan en vecka senare blev han etta i New Hampshire med 35 procent av rösterna.

Hans framgångar tvingade under våren bort republikanska tungviktare som George W. Bushs bror Jeb Bush, Chris Christie från New Jersey, Rick Perry från Texas och Carly Fiorina, tidigare vd på Hewlett-Packard.

Under tiden hade affärsmannen med det yviga håret gått från att bli en underhållande detalj i valkampens utkant till en möjlig president. Han har också blivit ett tacksamt objekt i satirprogram som Saturday Night Live - som han tycker borde läggas ned.

Från mitten av mars det här året var bara tre republikaner kvar i kampen: Donald Trump, Ted Cruz och John Kasich. De två sistnämnda kastade in handduken i början av maj 2016.

Hillary Clinton fick fortsätta att kämpa för sin nominering över en månad till.

Hon kandiderade första gången 2008, men blev utslagen av Barack Obama. När hon i februari 2013 avgick som utrikesminister växte spekulationerna om att hon skulle försöka igen. Först två år senare, den 12 april 2015, kom beskedet.

Bara två veckor därefter meddelade Bernie Sanders, oberoende senator från den lilla delstaten Vermont, att han också ställer upp. Ytterligare fyra demokrater kandiderade men föll snabbt ur kampen.

Demokraternas partiledning gav den tidigare presidentfrun sitt stöd, medan gräsrötterna gillade den frispråkiga senatorn med vänsteridéer.

Hon fick pengar från stora intressegrupper som "Superpacs" medan han drog in många små bidrag från unga entusiastiska supportrar.

Han förlorade det första primärvalet, i delstaten Iowa den 1 februari 2016, med en kvarts procentenhet till Hillary Clinton. En vecka senare vann han övertygande i New Hampshire, granndelstat till Vermont, vilket skakade om Hillary Clintons kampanj.

I slutändan drog dock Hillary Clinton det längsta strået, tack vare stödet från Demokraternas väloljade kampanjorganisation och rika bidragsgivare.

Bernie Sanders vann i alla fall 23 primärval och fick 43 procent av partiets delegater innan han i juli gav Hillary Clinton sitt stöd.

Då var Donald Trump redan uppvärmd. Under kampanjen har han kallat Hillary Clinton "lögnare" och "djävulen", sagt att hon hör hemma "i fängelse" för de raderade tjänstemejlen och dragit upp Bill Clintons affär med praktikanten Monica Lewinsky.

Hillary Clinton har siktat in sig på Donald Trumps kvinnosyn efter anklagelser om tafsande, hans ovilja att betala skatt och utmålat den lynniga miljardären som en fara för landets säkerhet.

"Skandalerna kring Donald Trumps skatter och kvinnofientlighet och kring Hillary Clintons mejl har ökat väljarnas misstro mot bägge kandidaterna. Det kan ha fått väljare att avstå från att rösta, eller välja andra kandidater som Gary Johnson och Jill Stein", säger Ian Higham, statsvetare på Stockholms universitet.

Han säger att det negativa har stått ut i årets valrörelse.

"Tidigare har det varit så att ju mer positiv en kandidat utmålar framtiden med honom, desto bättre har det gått. Barack Obama pratade om hopp och George W Bush om säkerhet och tillväxt."

Donald Trump har gjort tvärtom.

"Han bygger upp en hotbild och säger att han vill göra USA starkt igen, underförstått att USA inte är det i dag. Vad han har sagt om muslimer och mexikanska invandrare, där han kallar dem våldtäktsmän, står också ut."

Donald Trump har därmed fört upp invandringen på dagordningen.

"Invandring har blivit en valfråga, på samma sätt som vi ser i EU. Tidigare har det inte varit en valfråga i USA, även om det alltid har talats om olaglig invandring", säger Ian Higham.

Han säger att valet har handlat om USA:s plats i världen.

"Valet är en folkomröstning om vilken typ av stormakt som USA ska vara - om någon över huvud taget. Hillary Clinton vill fortsätta bygga allianser medan Donald Trump väldigt tydligt är mot frihandel och invandring, och även militära allianser som Nato, trots att han är republikan", säger Ian Higham.

Hur påverkas resultatet av att det har blivit enklare att rösta i förtid i många delstater?
"Det ökar valdeltagandet och gynnar troligen Hillary Clinton. Personer med flera jobb och långa arbetsdagar tenderar att rösta på Demokraterna, men har ofta svårt att ta sig till vallokalerna. Med förtidsröstning har de fått längre tid att hinna det", säger Ian Higham.

Elizabeth Walentin, vd på pr-byrån Crimson Clarke i Stockholm och tidigare kampanjstrateg för Demokraterna, säger att de två huvudkandidaterna har fört två ganska olika valkampanjer.

"Donald Trump har varit väldigt sen med att göra reklam i medier. Han har använt Twitter och stora möten för att föra ut sitt budskap medan Hillary Clinton har varit mer traditionell. Han har också haft en betydligt mindre kampanjstab än hon, med ungefär 80 personer mot hennes 800, och inte så många volontärer."

Hillary Clinton har också mer än dubbelt så många lokala valkontor, field offices, som Donald Trump, 489 mot 207 enligt analysföretaget Five Thirty Eight. Hon ligger ändå långt efter Barack Obamas 790 valkontor för fyra år sedan.

Elizabeth Walentin säger att valkampen inte har handlat om sakfrågor utan dominerats av anklagelser mot den andra kandidaten.

Hur har det påverkat väljarna?
"Väldigt negativt. Folk har tröttnat på samtalsklimatet."


Innehåll från Mistra Digital ForestAnnons

Högteknologisk skogsindustri – en framtidsbransch

Forskningsprogrammet Mistra Digital Forest utvecklar högteknologiska verktyg och tekniker för framtidens skogsindustri. Genom programmet kan industrin tillgodogöra sig den kunskap och de verktyg som krävs för en digital transformation och öka skogsbrukets effektivitet och hållbarhet.

– Vi arbetar med allt från utveckling av digitala verktyg, akademisk forskning kring fjärranalys och hållbarhetsutvärderingar till organisationsutveckling för att stötta skogsföretag i hur de kan arbeta med digitala innovationer. Vi har tagit på oss rollen att vara navet i nationella frågor kring digitalisering av skogsbruket, förklarar Sverker Danielsson, programchef för Mistra Digital Forest.

Avgörande med bättre data om Sveriges skogar 

Forskningsprogrammets vision är att ta fram digitala lösningar för en hållbar och effektiv skoglig bioekonomi. Ett viktigt område för att förverkliga denna vision är att ta fram bättre data om Sveriges skogar. 

– Inom programmet har vi specifika försöksparker där vi har laserskannat skogen från flygplan och marken med flera våglängder och högre upplösning än vad som har gjorts tidigare för att utvärdera om vi kan komma ner på en detaljrikedom där vi, utöver virkesvolym och trädhöjd, kan avgöra arten för enskilda träd. Syftet med det är att få ett bra underlag för skoglig planering och öka kunskapen om hur skogen växer och med vilken variation, säger Sverker Danielsson.

För att skapa ett mer hållbart och effektivt skogsbruk utvecklar forskningsprogrammet även operatörsstöd och andra verktyg för ökad automation. Genom smarta verktyg kan fler beslutsstöd byggas in i skogsmaskiner och maskinrutter optimeras med hänsyn till specifika markförhållanden. Därutöver utvecklas verktyg som ger bättre underlag för hållbarhetsutvärderingar. Med en allt högre kvalitet i indata och förfinade metoder för att utvärdera hållbarhet bygger Mistra Digital Forest kunskap om även de långsiktiga effekterna i skogen.

Digitalisering är mer än bara ettor och nollor

– Programmet jobbar mycket med digital teknikutveckling men vi vill även lyfta den digitala kompetensen i våra företag. Med satsningen Digital Forest Academy samlar vi möjligheter som företagsledningar kan nyttja för att ta till sig fler av digitaliseringens möjligheter. Skogen kommer inte att räcka till allt som efterfrågas utan det behövs kloka avvägningar mellan olika intressen, och för att nå högsta möjliga klimatnytta krävs ökad kunskap och forskning. Vi kommer att behöva fortsätta lyfta kunskapsnivån vad gäller komplexa frågor som kännetecknar hållbarhet, förklarar Sverker Danielsson och avslutar:

– Vi vill få ut skogsbaserade produkter med högt värde – det samtidigt som skogens klimatnytta ska öka och att vi värnar om den biologiska mångfalden och skogen som rekreationsplats. För detta krävs dels ett bra dataunderlag om skogen och hur den växer, dels metoder och verktyg för att hantera sådan data – och sist men inte minst behövs kompetens och en vilja att utvecklas. 

Nyfiken på att få veta mer om programmet? Välkommen att anmäla dig till Mistra Digital Forests digitala programkonferens den 20 maj på mistradigitalforest.se.

Om Mistra Digital Forest

Forskningsprogrammet Mistra Digital Forest tar tillvara digitaliseringens möjligheter för skogsbruket, och bidrar därigenom till omställningen av vårt samhälle till en cirkulär bioekonomi. Programmets vision är att skapa digitala lösningar för en hållbar och effektiv skoglig bioekonomi.

Skogsindustrierna är programvärd och övriga programparter är BillerudKorsnäs, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Skogforsk, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt Umeå universitet. Programmet budget för de fyra första åren är 106 MSEK och det finansieras av Mistra och deltagande parter.

Läs mer på www.mistradigitalforest.se 

 

Mer från Mistra Digital Forest

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mistra Digital Forest och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?