ANNONS:
Till Di.se
Presidentvalet i USA

Smutsigaste valrörelsen hittills

  • Elizabeth Walentin och Ian Higham, USA-experter.

"Hon är djävulen."
Donald Trumps utbrott är ett av många under en smutsig valkamp som har präglats ömsesidiga beskyllningar om lögner och brott.

"Valet har inte handlat om sakfrågor utan om anklagelser mot den andra kandidaten", säger den tidigare kampanjstrategen Elizabeth Walentin.

Donald Trump värmde upp mot sina 16 republikanska medtävlare, nytt rekord, i vårens primärvalskamp. Särskilt Texassenatorn Ted Cruz, som var den första att hoppa in i kampen i mars 2015, stod i skottlinjen.

"Du är den enskilt största lögnaren. Du är antagligen värre än Jeb Bush", sa han i februari.

Han har också påstått att pappan till Ted Cruz var med John F. Kennedys mördare innan han blev skjuten, en uppgift som inte särskilt pålitliga tabloiden National Enquirer har fört fram.

"Han vet inte skillnaden mellan sanning och lögn", svarade Ted Cruz och slog tillbaka.

"Donald Trump är en notorisk flickjägare och skryter om det. Jag vill att alla ska tänka på sina tonårsbarn. USA:s president pratar om hur stolt han är över att vara otrogen."

Donald Trump började försiktigt primärvalssäsongen i februari med en andraplats i Iowa efter just Ted Cruz. Redan en vecka senare blev han etta i New Hampshire med 35 procent av rösterna.

Hans framgångar tvingade under våren bort republikanska tungviktare som George W. Bushs bror Jeb Bush, Chris Christie från New Jersey, Rick Perry från Texas och Carly Fiorina, tidigare vd på Hewlett-Packard.

Under tiden hade affärsmannen med det yviga håret gått från att bli en underhållande detalj i valkampens utkant till en möjlig president. Han har också blivit ett tacksamt objekt i satirprogram som Saturday Night Live - som han tycker borde läggas ned.

Från mitten av mars det här året var bara tre republikaner kvar i kampen: Donald Trump, Ted Cruz och John Kasich. De två sistnämnda kastade in handduken i början av maj 2016.

Hillary Clinton fick fortsätta att kämpa för sin nominering över en månad till.

Hon kandiderade första gången 2008, men blev utslagen av Barack Obama. När hon i februari 2013 avgick som utrikesminister växte spekulationerna om att hon skulle försöka igen. Först två år senare, den 12 april 2015, kom beskedet.

Bara två veckor därefter meddelade Bernie Sanders, oberoende senator från den lilla delstaten Vermont, att han också ställer upp. Ytterligare fyra demokrater kandiderade men föll snabbt ur kampen.

Demokraternas partiledning gav den tidigare presidentfrun sitt stöd, medan gräsrötterna gillade den frispråkiga senatorn med vänsteridéer.

Hon fick pengar från stora intressegrupper som "Superpacs" medan han drog in många små bidrag från unga entusiastiska supportrar.

Han förlorade det första primärvalet, i delstaten Iowa den 1 februari 2016, med en kvarts procentenhet till Hillary Clinton. En vecka senare vann han övertygande i New Hampshire, granndelstat till Vermont, vilket skakade om Hillary Clintons kampanj.

I slutändan drog dock Hillary Clinton det längsta strået, tack vare stödet från Demokraternas väloljade kampanjorganisation och rika bidragsgivare.

Bernie Sanders vann i alla fall 23 primärval och fick 43 procent av partiets delegater innan han i juli gav Hillary Clinton sitt stöd.

Då var Donald Trump redan uppvärmd. Under kampanjen har han kallat Hillary Clinton "lögnare" och "djävulen", sagt att hon hör hemma "i fängelse" för de raderade tjänstemejlen och dragit upp Bill Clintons affär med praktikanten Monica Lewinsky.

Hillary Clinton har siktat in sig på Donald Trumps kvinnosyn efter anklagelser om tafsande, hans ovilja att betala skatt och utmålat den lynniga miljardären som en fara för landets säkerhet.

"Skandalerna kring Donald Trumps skatter och kvinnofientlighet och kring Hillary Clintons mejl har ökat väljarnas misstro mot bägge kandidaterna. Det kan ha fått väljare att avstå från att rösta, eller välja andra kandidater som Gary Johnson och Jill Stein", säger Ian Higham, statsvetare på Stockholms universitet.

Han säger att det negativa har stått ut i årets valrörelse.

"Tidigare har det varit så att ju mer positiv en kandidat utmålar framtiden med honom, desto bättre har det gått. Barack Obama pratade om hopp och George W Bush om säkerhet och tillväxt."

Donald Trump har gjort tvärtom.

"Han bygger upp en hotbild och säger att han vill göra USA starkt igen, underförstått att USA inte är det i dag. Vad han har sagt om muslimer och mexikanska invandrare, där han kallar dem våldtäktsmän, står också ut."

Donald Trump har därmed fört upp invandringen på dagordningen.

"Invandring har blivit en valfråga, på samma sätt som vi ser i EU. Tidigare har det inte varit en valfråga i USA, även om det alltid har talats om olaglig invandring", säger Ian Higham.

Han säger att valet har handlat om USA:s plats i världen.

"Valet är en folkomröstning om vilken typ av stormakt som USA ska vara - om någon över huvud taget. Hillary Clinton vill fortsätta bygga allianser medan Donald Trump väldigt tydligt är mot frihandel och invandring, och även militära allianser som Nato, trots att han är republikan", säger Ian Higham.

Hur påverkas resultatet av att det har blivit enklare att rösta i förtid i många delstater?
"Det ökar valdeltagandet och gynnar troligen Hillary Clinton. Personer med flera jobb och långa arbetsdagar tenderar att rösta på Demokraterna, men har ofta svårt att ta sig till vallokalerna. Med förtidsröstning har de fått längre tid att hinna det", säger Ian Higham.

Elizabeth Walentin, vd på pr-byrån Crimson Clarke i Stockholm och tidigare kampanjstrateg för Demokraterna, säger att de två huvudkandidaterna har fört två ganska olika valkampanjer.

"Donald Trump har varit väldigt sen med att göra reklam i medier. Han har använt Twitter och stora möten för att föra ut sitt budskap medan Hillary Clinton har varit mer traditionell. Han har också haft en betydligt mindre kampanjstab än hon, med ungefär 80 personer mot hennes 800, och inte så många volontärer."

Hillary Clinton har också mer än dubbelt så många lokala valkontor, field offices, som Donald Trump, 489 mot 207 enligt analysföretaget Five Thirty Eight. Hon ligger ändå långt efter Barack Obamas 790 valkontor för fyra år sedan.

Elizabeth Walentin säger att valkampen inte har handlat om sakfrågor utan dominerats av anklagelser mot den andra kandidaten.

Hur har det påverkat väljarna?
"Väldigt negativt. Folk har tröttnat på samtalsklimatet."

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies