1515

Småsparare ger ut bok om aktiehandelns psykologi

Föredrar du välkända jaktmarker där du kan fortsätta att briljera med det du redan behärskar? Eller drivs du av att utvecklas och lära dig nytt?

I boken ”Börspsykologi – så blir du en bättre investerare” funderar författaren Cristofer Andersson på varför vi agerar som vi gör på aktiemarknaden, något som är extra knepigt på en coronaskakig börs.

Foto: Lise Roos

”Börsen rasar och 'alla' säljer. Om man frågar en småsparare varför hen säljer, blir svaret ofta: ‘kursen går ju ned’. Att sälja bara för att alla andra gör det är inte eget tänk. Det är flockbeteende”, säger han.

Flockbeteende har ett eget kapitel i boken.

”Var det din fria vilja som låg till grund för att du valde att gå kort i H&M enbart för att du såg hur mycket Zalandos aktiekurs blev straffad efter sin vinstvarning?”, frågar Cristofer Andersson retoriskt i boken.

”Ju mindre tid du lägger på att analysera fundamenta och skapa en egen uppfattning, desto mer osäker blir du när marknaden skakar. Mitt starkaste råd är att dokumentera såväl tankar som nyckeltal och estimat.”

Han varnar för att blanda ihop tro med fakta, eller att godta baklängesförklaringar, bortförklaringar som knåpas ihop i efterhand för att rättfärdiga undermåliga siffror.

”Hjärnan vill i det längsta undvika energikrävande konflikter. En metod för att spara på energi är att finna snabba lösningar. Som ägare tror du att bolaget kommer att gå bra eftersom det gynnar dig som aktieägare. Med det som underlag börjar du leta efter fakta som stödjer din tes. Det gör att du får en snäv, kanske helt felaktig, bild av hur det ser ut i bolaget egentligen.”

Tankar tappar kraft när de uttalas eller skrivs ned, betonar Cristofer Andersson.

”Det är först när du antecknar tankarna som du kan dissekera, observera och värdera dem. När tankar som ‘måste’ eller ‘misslyckande’ tillåts härja fritt har de enorm makt. Vems måste? Måste du sälja? Måste du titta på kurserna, eller jämföra dig med alla andra? Svaret är nej.”

Måste man läsa din bok?
”Nej. Läs den för att du tror att den kan hjälpa dig att bli en bättre investerare. I takt med tiden och dina anteckningar kommer du att se vad du verkligen vill med dina investeringar.”

Cristofer Andersson är varken psykolog eller forskare. Däremot ”nördigt” intresserad av psykologi och beteendeekonomi sedan tonåren, när en knäskada och personlig kris tvingade honom att lägga drömmen som elitfotbollsspelare på hyllan.

Boken har källförteckning och Cristofer Andersson är utbildad gymnasielärare i svenska och historia. Han jobbar som lärare i Motala parallellt med masterstudier i pedagogik i Linköping om dagarna, och köper aktier för halva lärarlönen om kvällarna.

”Jag började så smått 2010, men är ingen daytrader. Jag köper för att behålla. Tanken är ett passivt kassaflöde via utdelningarna, som finansierar nya köp.”

Portföljen består av 35-40 bolag, varav 60 procent är svenska och resten utländska, främst Kanada, Europa och USA, däribland läkemedelsbolaget Abbvie och IBM.

Bland de svenska bolagen finns en rad investmentbolag som Investor, Industrivärden, Lundbergföretagen, Öresund, Bure och Svolder.

”Wallenberg och Lundberg är bättre på det här än jag, tänker jag.”

Hittills har affärerna slagit index. Avkastningen har från mars 2014 till december 2019 ökat med 78 procent. Gymnasieläraren slår därmed både OMXS30-listans uppgång på 35 procent och Dow Jones drygt 74 procent under samma period.

Varför inte Asien?
”Bolagen där är inte tillräckligt transparenta för att direktäga aktier.”

”Börspsykologi”  är Cristofer Anderssons andra bok. Hans första bok är från 2016, Marius – Roms tredje grundare, en historisk spänningsroman som den första av fyra delar.

”’Misslyckas’ är ett dynamiskt ord medan ‘misslyckande’ är ett statiskt. Att inte se misslyckanden som lärdomar är signumet för ett statiskt mindset. Du har alltid ett val. Antingen ligger du kvar, grämer dig och tycker synd om dig själv, eller så ser du möjligheten till lärdom och framsteg.”

 


Innehåll från QlikAnnons

Så kan du använda ”the power of many” med aktiv intelligens

När du hör orden ”innovatör” och ”transformation” är kanske individer som Elon Musk och Steve Jobs de första du tänker på. Men, under de senaste åren har studier visat att den största potentialen för detta går att hitta i det man kallar ”the power of many” eller kollektiv intelligens.

Kollektiv intelligens innebär förmågan att nyttja kraften i en grupp för att kunna lösa problem eller uppnå mål som en enda individ inte kan klara av på egen hand. Det här konceptet är inte nytt. Men i eran av intelligens, där individers kunskap och erfarenheter förstärks av datainsikter, blir det kollektiva arbetet – i grupp och med maskiner – ett av de mest kraftfulla verktygen för att driva innovation och tillväxt. Dataanalysföretaget Qlik går här igenom hur ditt företag kan hjälpa era användare att nyttja kraften i ”the power of many”. 

Kollektiv intelligens driver informerade beslut

Oavsett hur stort eller litet ett affärsproblem är så behöver vi data och analytics för att kunna förstå utmaningen, beräkna riskerna, hitta lösningar, ha diskussioner och hämta input från olika stakeholders. Allt detta innan vi till slut kan fatta ett informerat beslut. Att fatta beslut som grupp, skapa konsensus, hämta idéer från olika källor och motivera människor genom ägarskap för att driva beslut är alla komponenter i den kollektiva intelligensen.

Dessa behov spelade en stor roll i framtagningen av Qliks nya, snart färdiga, samarbetsfunktion Collaborative Notes. Funktionen är skapad för att möjliggöra multi-user-samverkan över flera olika dashboards med flera olika data sets. Målet är att kunna fylla i nuvarande luckor inom Business Intelligence och analytics-lösningar som vanligtvis resulterar i fragmenterade bitar av kunskap bland olika personer, i olika roller i organisationen. 

Bättre beslut skapas av flera ”aha-upplevelelser”

Under de senaste åren har vi kunnat se ett ökat användande av machine learning och AI-assisterade insikter. Detta har hjälpt användare att hitta avvikande värden, klassificera data, identifiera trender och förstå samband. Men de här gömda mönstren kan bara förvandlas till en insikt när de triggar en ”aha-upplevelse” hos en användare. Den mänskliga faktorn är alltså vital när information förvandlas till insikt. Men, det är fortfarande en utmaning för organisationer att fånga in och samla ihop dessa ”aha-upplevelser”. Därför är samarbete och kollektiv intelligens en av de viktiga acceleratorerna inom aktiv intelligens. Personer som arbetar med kunskap måste bli uppmuntrade att dela och förklara sina perspektiv för att deras kunskap och insikter ska kunna informera och leda till rätt beslut och handling. 

Använd den verkliga potentialen i intelligens

Qlik menar att vi behöver gå ifrån tanken att intelligens är likställt med en enda individs förmåga. Kollektiv intelligens visar oss att den verkliga kraften uppstår när vi för samman olika typer av kunskap, erfarenheter, insikter och grupper av människor. Där hoppas företaget att den nya funktionen Collaborative Notes ska bidra till att frigöra den kraften i alla typer av organisationer. 

QlikWorld Online är branschens största, globala online data- och analytics-event. Det bästa av allt är att det är helt kostnadsfritt och du behöver inte ens lämna ditt hem. Säkra din plats på webbinariet här. 

Mer från Qlik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Qlik och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?