1515
Annons

Slutligt beslut om grekiska skuldlättnader nästa år

Det slutliga beslutet om skuldlättnader för Grekland kommer att fattas i slutet av räddningsprogrammet.

Den slutliga överenskommelsen kommer inte idag.

Det sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till journalister på väg in till eurogruppens möte på måndagen.

Det grekiska räddningsprogrammet löper ut sommaren 2018.

Under måndagens möte ska eurogruppen ge IMF mer detaljer om framtida skuldlättnader, sa han.

IMF har krävt skuldlättnader för att fullt ut delta i räddningsprogrammet.

IMF:s och kommissionens ekonomiska prognoser skiljer sig avsevärt - till exempel för Greklands tillväxt de närmaste åren. Detta spelar stor roll för utvecklingen av skulden i förhållande till BNP.

Nästa delutbetalning av euroländernas nödlån till Grekland kan ske "i god tid före" augustisemestern, sa Jeroen Dijsselbloem.

Grekland behöver utbetalningen före nästa stora räntebetalning i juli.

Innehåll från JacklocAnnons

Så kan Jackloc fönsterspärr eliminera oavsiktliga fall

Skräcken som Leif Holstebro kände när han såg sin tvååring sitta på fönsterbrädan på femte våningen efter att ha lyckats öppna fönstret gjorde att han började söka efter världens bästa fönsterspärr.

– Jag valde Jackloc och vill ge fler föräldrar samma känsla av trygghet som jag känner i dag, säger han.

När barn börjar upptäcka världen är fönster spännande, men i Sverige dödas 15–20 barn i fall från fönster och balkonger – varje år. Mardrömmen att barnet lyckas öppna ett fönster och falla ut känner de flesta föräldrar igen. Det gör även Leif Holstebro, som för några år sedan gick in i ett rum i hemmet på husets femte våning för att upptäcka att hans tvååriga son Joel krupit upp på fönsterbrädan och nyfiket tittade ner.

– Gudskelov gick det bra, men rädslan jag kände och insikten att jag kunde ha förlorat min son den dagen gjorde att jag direkt började söka efter marknadens säkraste lösning för att det aldrig skulle hända igen.

Håll barn inne och inkräktare ute

Leif hittade Jackloc, en prisbelönt fönsterspärr som inte gör det möjligt att öppna fönstret mer än en decimeter. Han konstaterar att Jackloc gör jobbet oavsett om du har barn som du vill skydda mot höga fall, om du måste hålla dina husdjur inomhus samtidigt som du vill kunna vädra eller om du helt enkelt sova med öppet fönster utan att vara orolig för inkräktare.

Produkten skapades 2003 av Derek Horne, som precis som Leif upptäckt ett barn i fara då det lutade sig mot ett hotellfönster. Ett par år senare installerades Jacklocs första fönsterspärrar på Ritz hotellrumsfönster i London. I dag bidrar produkten till ökad säkerhet i allt från privata hus och lägenheter till vårdhem, sjukhus och skolor i hela världen. Nu har Leif tagit produkten till Sverige med syfte att möjliggöra fler säkra hem även här.

Kraft som 5 vuxna män

Utvecklingen av Jacklocs produkter har skett i nära samarbete med kommuner, bostadsgrupper och fastighetsförvaltare för att tillhandahålla skräddarsydda, säkra och säkra lösningar. Spärrarna tillverkas i olika material, storlek och modeller, men samtliga produkter är testade för att ge en styrka på fyra gånger de rekommenderade kraven i British Standards

– Vår titanprodukt kan hålla en kraft på 470 kilo, vilket motsvarar kraften hos fem vuxna män. Titan från Jackloc har fått en utmärkelse som den starkaste och säkraste fönsterspärren i världen, tack vare sin vikmekanism i stål. Det var precis en sådan här produkt jag sökte efter att ha hittat Joel på fönsterbrädan hemma. Nu är jag både glad och stolt över att kunna erbjuda Jackloc i Sverige. Som förälder eller vårdnadshavare behöver man kunna lita på att ens boende är tryggt. 

Om Jackloc: Jackloc är ett företag som med design och säkerhet i fokus har åtagit sig att tillhandahålla den säkraste lösningen för öppna fönster med syftet att minska antalet oavsiktliga fall över hela världen. Fönsterspärren ger trygghet i hemmet och kan hindra ovälkomna besök som kan leda till inbrott eller våldtäkt och våld. Jackloc lämnar alltid 10 års garanti på sina produkter.

Läs mer på Jackloc.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Jackloc och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera