1515
Annons

Slussöppning för vin på burk: ”Det är nu det händer”

Slussarna är på väg att öppnas för vin på burk. 

”Det är nu det händer”, säger Ulf Sjödin, sortimentsansvarig på Systembolaget.

Den heta trenden lockar nya entreprenörer, som ser affärer i en klimatsmart lösning.

Philip Marthinsen och Pontus Lindqvist.
Philip Marthinsen och Pontus Lindqvist.Foto:Joey Abrait

De första fyra månaderna i fjol såldes 60.000 aluminiumburkar vin på Systembolaget. Siffran för motsvarande period i år: 140.000 burkar.

Räknat på hela förra året ökade försäljningen av vin på burk i Sverige med 60 procent jämfört med 2020. I absoluta tal handlar det förvisso om en blygsam förändring från låga siffror. I Systembolagets statistik står försäljning av vin på burk för knappt 100.000 liter av totalt 200 miljoner liter vin i andra förpackningar. 

Totalt finns i dag 29 sorter vin på burk på Systembolaget, varav lejonparten i beställningssortimentet, men antalet väntas öka kraftigt redan i sommar.

”Försäljningen av burkvin är än så länge väldigt, väldigt liten – mindre än en promille av totalen. Men ökningstakten är stor”, säger Ulf Sjödin.

Han är sortimentsansvarig på Systembolaget och hejar på utvecklingen av flera anledningar. Det är en miljövänlig lösning, vin på burk dämpar framför allt klimatavtrycket tack vare minskade transporter. Burkar både väger mindre och tar mindre plats än flaskor.

”Vårt intresse för vin på burk är av hållbarhetsskäl. Systembolaget har satt som mål att minska avtrycket från förpackningar med 15.000 ton koldioxid till år 2023. Aluminiumburkar återvinns betydligt mer och är en klimatsmart förpackning jämfört med flaskor”, säger Ulf Sjödin.

 Samtidigt öppnar det för mindre konsumtion. Burkarna innehåller mellan 250 och 330 ml, motsvarande några glas istället för en hel eller halv flaska.

Burkvin är ingen ny företeelse. De första burkarna vin ska ha producerats redan 1936. 

Föregångslandet stavas USA. Enligt analysföretaget Nielsen ökade försäljningen av burkvin mellan 2017 och 2021 med mer än 3.800 procent till 253 miljoner dollar.

”År 2025 kommer vin på burk-marknaden att stå för 10 procent av vinindustrin”, säger Robert Williams på WIC research till Di.

Han pekar på den kraftiga tillströmningen av vinmakare som på bara några år växt kraftigt i USA och nu omfattar över 700 stycken. 

En drivande faktor är att restaurangbranschen gillar aluminiumförpackningen, särskilt som det minskar mängden dyra droppar som går till spillo på grund av att de blivit kvar i öppnade flaskor, enligt Robert Williams.

”Till och med McDonald's serverar Malbec på burk till deras Big Macs”, säger han.

Den växande trenden lockar nya spelare. Entreprenörerna bakom svenska Djuce är bara ett exempel. 

Djuce drivs av David Dworsky, Victor Köhler och Philip Marthinsen via deras investeringsbolag Plei Ventures. Trion var medgrundare till kommunikationsbyrån House of Radon som de sålde för något år sedan. De var även med och startade klädmärket Asket. Till sin hjälp har de Pontus Lindqvist, sommelier och grundare av importfirman Wine Waves, som ansvarar för produkt och vinutbudet.

På ett år har de gått från idé till att nu i dagarna lansera sina produkter på både Systembolaget och den europeiska marknaden, främst städer som Berlin och Köpenhamn.

”Hittills har vi investerat 2,5 Mkr och kommer investera kring 10 Mkr i år tillsammans med en grupp ängelinvesterare. Vår prognos är att ha en försäljningsintäkt på 4 Mkr i år”, säger Philip Martinsen.

Försäljningen sker dels via e-handel direkt till konsument eller via återförsäljare som Systembolaget, dels via importörer till till exempel festivaler, flygbolag, hotell och restauranger.

Djuce köper in vin från hela Europa. Burkningen sker i Barcelona och, specifikt för prosecco, i Asti, Italien.

”Utmaningen är att hitta vinmakare som är på toppnivå och som är villiga att överlämna en ganska kritisk del av processen till oss som de normalt gör på gården”, säger Pontus Lindqvist.

Med sin bakgrund som sommelier är han väl medveten om den tröskel som finns bland vinintresserade.

”Burkar har inte något högt anseende, skepsisen mot förpackningen är stor. Vi har mycket att bevisa. Inte alla sommelierer kommer att känna sig bekväma, men de som fattar, de fattar.”

Allt vin fungerar heller inte i burk.

”Bäst är lättare, mjukare viner. Man bör undvika extremerna med hög syra eller hög alkoholhalt”, säger Pontus Lindqvist. 

En burk släpper inte in någon luft så att fylla vinkällaren är poänglöst. Den plastfilm, lining på fackspråk, på burkens insida garanteras dessutom bara hålla i ett år, beroende på vinets kemiska sammansättning. Nya viner eller färdiglagrade är det industrin siktar in sig på.

Storleken på burkarna varierar från 200 till 330 ml. Många producenter väljer 250 ml, motsvarande ett glas med påfyllning eller två vardagsmiddagsglas.

”Storleken uppmuntrar till att dricka mindre och bättre, att våga testa nya typer av viner och att kunna bjuda på fler olika typer av vinupplevelser vid till exempel en middag. Burkens format gör också att den passar för båten, sommarstugan, vandringen”, säger Philip Marthinsen. 

Systembolaget har initialt valt att köpa in burkvin av högre kvalitet.

”Det här är inget för den som vill hitta det billigaste. Vi har medvetet lagt oss där för det är där vi tror att efterfrågan kommer att finnas”, säger Ulf Sjödin.

Eftersom vin på burk är i sin linda har det hittills varit svårt att göra kundundersökningar. Han tror dock att vin på burk kommer att bli stort för vitt, rosé och mousserande.

”De som kommer att bli stora på den här marknaden är druvrena viner från nya världen, snarare än från klassiska distrikt som Bordeaux och Bourgogne”, säger Ulf Sjödin.

 


Analytikern varnar: Fastighetssektorn kan falla 30 procent till

Trots de senaste månadernas kursras är nedgången i fastighetsbolagen långt ifrån över, säger Handelsbankens analytiker Johan Edberg. Han spår att sektorn kan rasa ytterligare 30 procent om marknaden prisar in de högre finansieringskostnaderna.

”Nu har vi kommit in på nivåer där vi inte ser någon tillväxt alls i sektorn i genomsnitt”, säger han.

För Di pekar han ut vilka fastighetsaktier man ska undvika och vilka bolag som kan hantera den nya miljön.

Erik Selin, Rutger Arnhult och David Mindus, vd:arna för Balder, Castellum och Sagax.
Erik Selin, Rutger Arnhult och David Mindus, vd:arna för Balder, Castellum och Sagax.Foto:Joey Abrait/Jesper Frisk/Press
Johan Edberg, fastighetsanalytiker på Handelsbanken.
Johan Edberg, fastighetsanalytiker på Handelsbanken.Foto:Pressbild

Börsens fastighetsbolag har haft några blytunga månader bakom sig. Carnegies sektorindex är ned med 22 procent bara de senaste 30 dagarna vilket innebär att nedgången sedan årsskiftet nu skrivs till 46 procent.

Höjda räntor har spätt på oron för att fastighetsbolagens finansiering ska bli betydligt dyrare än innan, vilket Di har rapporterat om i veckan. Ett konkret exempel är att SBB för några dagar sedan utökade ett obligationslån med en räntekostnad långt över vad bolaget tidigare har betalat för sin finansiering.

Redan i april publicerade Handelsbanken en rapport där fastighetsanalytikern Johan Edberg varnade för att sektorn skulle drabbas av betydligt högre finansieringskostnader i och med de höjda räntorna. Nu har analytikern släppt en uppdaterad rapport under rubriken ”Försök inte att fånga en fallande kniv” där tumskruvarna dras åt ytterligare.

”Sedan rapporten i april har allting fortsatt att gå åt fel håll”, säger Johan Edberg till Di.

Banken har tagit fasta på hur kapitalstrukturen ser ut i de 19 bolag som ingår i analysen, hur de har bundit upp sin finansiering och vad som händer med den om de räntenivåerna som är nu kvarstår.

”Nu har vi kommit in på nivåer där vi inte ser någon tillväxt alls i sektorn i genomsnitt. Dessutom är risken för recession större, så när räntehöjningarna och inflationstrycket ökar riskerar det att få en negativ påverkan på efterfrågan på lokaler, hyresnivåer och vakanser”, säger Johan Edberg.

Han betonar att påverkan av en eventuell lågkonjunktur kommer i ett senare skede – just nu handlar allt om att det har blivit betydligt dyrare att låna upp kapital. Ändå anser analytikern inte att aktiemarknaden fullt ut har prisat in den situation som räntemarknaden har prisat in i de vidgade spreadarna.

”Spontant är det svårt att hitta bra argument till varför kapitalmarknaden, givet de utsikterna vi har, skulle sänka sina krav. Jag är inställd på att vi kanske får leva med de här förutsättningarna ett tag”, säger Johan Edberg.

I nuläget räknar han med att aktiemarknaden i genomsnitt implicerar att avkastningskravet i sektorn ska gå upp med 50-70 punkter, men med den nuvarande finansieringssituationen så finns det en risk att avkastningskravet stiger med 150 eller 200 punkter.

”Det kanske krävs kreditvärderingssänkningar eller att fastighetstransaktioner genomförs till lägre priser än vad de värderas till i böckerna för att det ska göra avtryck i aktiemarknaden. Marknaden har ju korrigerat bort de extrema tillväxtvärderingarna och prisat in försämrade marknadsförutsättningar, men jag tycker snarare att risken är på nedsidan”, säger Johan Edberg.

Hur stor kan nedsidan bli?
”Om jag utgår från hur finansieringssituationen ser ut just nu och utgår från att den fortsätter att vara på samma nivå så kan jag lätt argumentera för ytterligare 30 procent ned i snitt i sektorn.”

Samtidigt finns det en skillnad i hur de olika bolagen har möjlighet att hantera den nya miljön. De som riskerar att få det besvärligt är bolag med lågavkastande fastigheter, typiskt sett bostadsfastigheter, kombinerat med en högre belåningsgrad, säger Johan Edberg.

”I flera fall ser vi finansieringsnivåer som är högre än vad fastigheterna avkastar, det är inte uthålligt i längden.”

Ett typiskt sådant exempel är enligt analytikern John Matsson som har fallit med lite mer än 50 procent på börsen hittills i år.

”De har en ganska hög belåning, lågavkastande fastigheter och jag har svårt att se hur de ska ta sig ur den situationen”, säger Johan Edberg.

John Matsson är med ett börsvärde på 3,5 miljarder kronor en relativt liten spelare, men Johan Edberg ser också risker i de betydligt större aktörerna Balder och Castellum. De har stora och diversifierade fastighetsbestånd, men risken ligger i att de har mycket av sin finansiering i kapitalmarknaden.

”Det är inte rimligt att anta att de kan gå till banken och låna pengar i stället eftersom det handlar om så stora volymer.”

Analytikern tillägger att det är svårt att kombinera ett avkastningskrav på mellan 3 och 5 procent när räntan på ny finansiering i Balder och Castellum lär ligga på mellan 4 och 8 procent beroende på löptid. Detsamma gäller för norska Entra där just Balder och Castellum är de två största ägarna.

På kort och medellång sikt tror Johan Edberg att det är svårt att hitta attraktiva investeringar i fastighetssektorn, och Handelsbanken har inte en enda köprekommendation på tre månaders horisont bland de aktier som banken bevakar.

Det finns ändå bolag som har potential att överprestera mot börsen på lite längre sikt. Analytikern lyfter framför allt fram bolag som är inriktade på lager och logistik som ser ut att ha relativt goda förutsättningar sett till efterfrågan.

”Även om de bolagen måste refinansiera sig på högre nivåer så är det fortsatt så att vi ser ett positivt 'yield gap'. Fastigheterna avkastar mer än vad finansieringen kostar”, säger Johan Edberg.

Han nämner specifikt Sagax, Catena och Stendörren som tre aktier i det segmentet.

Catena, som har Erik Paulsson som största ägare, och Stendörren, med riskkapitalbolaget EQT som majoritetsägare, lyfter han fram som bolag med organiska tillväxtkvaliteter. Detsamma gäller för Sagax, med David Mindus som vd och största ägare, som numera är Stockholmsbörsens största fastighetsbolag sett till börsvärde. 

”Sagax har en fantastisk affärsmodell men som var väldigt dyr förra året. Nu har den kommit ned till nivåer som gör att man kan köpa aktien och ändå räkna med en skaplig avkastning.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?