Annons

Slimmad budgetkompromiss i EU

En något minskad EU-budget, men fortsatta mångmiljardbidrag i coronastöd.

Så lyder senaste kompromissförslaget i EU:s stora pengakamp.

Sverige föreslås få en årlig rabatt på 8,3 miljarder kronor.

Det nya förslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder är summan som Michel har fastnat för.

”Mitt nuvarande förslag bygger i huvudsak på mitt förslag från i februari”, berättar han på en presskonferens i Bryssel.

När det gäller lån och bidrag i coronastödet ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

”Jag föreslår en bibehållen balans mellan lån och bidrag. Det är en nyckelfråga för den inre marknaden”, säger Michel.

Michel vill sedan att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

”Jag kommer att föreslå införandet av en digitalskatt från slutet av 2021”, säger Michel i Bryssel.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna ”rabatter” på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

För svensk del handlar det enligt MIchels förslag om 798 miljoner euro om året, motsvarande 8,3 miljarder svenska kronor.

Michels kompromiss ska nu stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

”Nu är det dags att agera. Nu är det dags att ta beslut. Jag hoppas att alla runt bordet kan ta steg mot en lösning”, säger Michel.

”Vårt mål är inte att bränna pengar. Det är att investera och reformera”, säger rådsordföranden.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Michel hoppas nu ”bygga broar” mellan de olika åsikterna runt förhandlingsbordet.

”Jag vill ha ett bättre EU. Det är vår plikt gentemot alla EU-medborgare överallt”, säger rådsordföranden i Bryssel.

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den ”frugala fyran” – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?