1515

Slakteriet tvingades tänka nytt under pandemin – glassbilen blev en ren fullträff

Satsningar på den franska marknaden och försäljning via glassbilen. Under 2020 och coronapandemin kom affärer som tidigare kändes avlägsna att bli verklighet för Arvidsjaur Renslakt

”När allt rullar på som vanligt finns det sällan tid för utveckling”, säger Roland Sandgren, bolagets vd.

Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson

På Larstorps industriområde i Arvidsjaur, mitt i renbetesmarken, ligger Sveriges största renslakteri. Här slaktas, styckas och förädlas kött från både älg och ren som säljs vidare till allt ifrån mindre butiker, mässor, festivaler och lyxrestauranger till större produktionsanläggningar och grossister. På den lilla gårdsbutiken går det också att köpa konsumentförpackade produkter från hela sortimentet, men också fjällröding, vilda bär, souvenirer och samiska hantverk. 

”Vi har en bred kundgrupp och ansvarar för hela kedjan – från skogen hela vägen till bordet. Vår affärsidé är att ta hand om den lokala råvaran så nära källan som möjligt för att säkerställa produkter av god kvalitet. Vår uppgift är också att bevara arvet från den samiska kulturen och att stötta rennäringen i stort”, säger Roland Sandgren. 

Arvidsjaur Renslakt grundades 1992 och ägs av de fyra samebyarna Mausjaur, Udtja, Västra Kikkejaure och Östra Kikkejaure. Girjas och Gällivare samebyar ingår också i ägarstrukturen. När coronapandemin slog till tappade företaget flera av de ordinarie kunderna – och med en nyligen avslutad slaktsäsong och ett överfyllt lager tvingades bolaget att leta efter nya försäljningskanaler. 

”Eftersom vi hade ett lager värt omkring 12 miljoner kronor, som vi inte visste hur vi skulle göra oss av med, började vi se oss omkring efter nya samarbeten. Lyckligtvis har de nya affärerna varit framgångsrika och vi har kunnat sälja av alltihop i princip.”

Arvidsjaur renslakt har på grund av pandemin fått komma på nya idéer till sin verksamhet. En av idéerna är att sälja sina produkter via en glassbil, något som har kommit till att bli populärt.
Arvidsjaur renslakt har på grund av pandemin fått komma på nya idéer till sin verksamhet. En av idéerna är att sälja sina produkter via en glassbil, något som har kommit till att bli populärt.Foto:Alexandra Bengtsson

I stället för att bromsa valde bolaget att satsa sig ur krisen. Men att rikta in sig mot den franska marknaden och på försäljning via glassbilen var samarbeten som kändes avlägsna innan mars 2020. 

”Innan pandemin hade vi haft kontakt med en svensk kille som försöker etablera sig som grossist i Frankrike och som fokuserar på norrländska exklusiva råvaror. När vi insåg att vi behövde hitta nya intäktsben skickade vi några prover till honom och nu har han besökt 1 400 potentiella kunder. Efterfrågan på renkött och svenska produkter är jättestor där nere.” 

Om den franska marknaden visar sig vara lönsam kommer bolaget att satsa på expansion på fler europeiska marknader. Och vad gäller hur man började sälja via glassbilen låter den historien ”nästan för bra för att vara sann”, menar Roland Sandgren. Bolaget hade precis diskuterat om försäljning via glassbilar skulle kunna vara en lösning för att få igång handeln igen när en återförsäljare från Triumf Glass plötsligt svängde in på parkeringen.  

”Vi nöp honom direkt och fyllde bilen på plats. Det kändes helt otroligt och något som aldrig skulle ha hänt om det inte hade varit en pågående pandemi. Även om en enskild glassbilsförsäljare inte kommer att bli en storkund så är förhoppningen att andra glassföretag också ser möjligheten till merförsäljning.” 

Under pandemin har företaget också inlett ett samarbete med Skellefteå kommun. Med lyckade provleveranser kommer bolaget från och med i höst att leverera produkter till omkring 50 enheter i kommunen, bland annat till olika storkök inom skolan och äldreomsorgen och visionen är att samarbetet ska bli varaktigt. Företaget har också investerat i en varmröksanläggning för att bredda produktionen och för att skapa fler arbetstillfällen. 

”När allt rullar på som vanligt finns det sällan tid för utveckling. Jag har därför inte sett någon mening med att vara rädd eller att spara oss ur krisen. Vi har i stället försökt att ta vara på tiden och att göra investeringar som är viktiga för verksamheten och framtiden.”

Trots att de nya satsningarna inte har varit avgörande för bolagets överlevnad hoppas Roland Sandgren att företagets sätt att tänka kreativt kan öppna dörrar till ytterligare samarbeten och samtidigt göra dem mer attraktiva på marknaden. 

Som en följd av pandemin tror han också att efterfrågan på klimatsmarta och lokalproducerade produkter kommer att växa.

”Eftersom man inte har kunnat resa tror jag att människor, i större utsträckning än tidigare, kommer att inse värdet av det som erbjuds i det absoluta närområdet.”

Han ser dock en del bekymmer när det kommer till själva rennäringen och dess överlevnad. Att arbeta som renskötare är inget som attraherar den yngre generationen i större omfattning och i takt med stora etableringar på de olika renbetesområdena, som exempelvis vindkraftsparker, krymper också renarnas betesmark. 

”Om rennäringen ska kunna leva vidare behöver den yngre generationen ta vid. Vi har provat att betala 4 kronor mer per kilo till renägare som är under 20 år, dessvärre utan framgång. Vindkraften är viktig ur en miljösynpunkt, men för varje kvadratmeter det byggs på förlorar renarna sin föda. För oss är det jätteviktigt att arvet från den samiska kulturen får leva vidare och att det finns renar att köpa till vår produktionsanläggning.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?