1515

Skrädderi med udda uppdrag

Att ta över Sveriges enda skrädderi för uniformer åt försvaret var ett beslut som Eva Stenström våndades över i tre år efter att hon gjort slag i saken.

Försvarets specialuniformer sys enligt ett strikt regelverk och gamla traditioner. Varje bärare ska ha en uniform som sitter bra. Eva Stenström tog över företaget 2001.
Försvarets specialuniformer sys enligt ett strikt regelverk och gamla traditioner. Varje bärare ska ha en uniform som sitter bra. Eva Stenström tog över företaget 2001.Bild:Joey Abrait

Ett tjugotal symaskiner står noggrant utplacerade i verkstaden på Stockholms Militär Ekiperings Aktiebolag för att ta till vara på varje centimeter i de små utrymmena – var och en är oersättlig eftersom de gör olika saker. Den äldsta, från början av 1900-talet, gör knapphål med ”öga” på vapenrock och kappa.

”De gamla är bäst men svåra att få tag på”, säger ägaren och vd:n Eva Stenström.
Även tillverkningen av uniformer har gamla anor. 1883 grundades Militär Ekiperings Aktiebolaget (Mea) av några officerare som drev skrädderi och butik vid Norrmalmstorg. Det fungerade som konfektionsvaruhus åt försvaret och sålde både hattar, skor, broderier och uniformer, ända tills det inte längre bar sig och stängdes 1985.

Men även om större delen av försvarets uniformer köptes in på annat håll uppstod ett glapp – vem skulle nu tillverka Livgardets exklusiva och skräddarsydda uniformer (kavalleriets mellanblå och infanteriets mörkblå), och vem skulle göra udda storlekar? 1990 återupptogs verksamheten i ett nytt bolag och under samma namn, med tillägget Stockholms framför Militär Ekiperings Aktiebolaget.

Eva Stenström tog över företaget 2001. Utbildad grafisk designer och senare på både Tillskärarakademin och Beckmans modelinje hade hon en dröm om att göra haute couture åt kvinnor. Hon drev redan eget bolag där hon ritade och producerade textilier och var på jakt efter en ateljé, samtidigt som Meas dåvarande ägare ville sälja hela verksamheten till någon som kunde driva den vidare efter hans pensionering.

Men det handlade inte bara om att ta över ett företag – i köpet låg också ett kulturarv som ska bevaras, en kund (Försvarsmakten) med extremt detaljerade krav och en stor mängd olika uniformer, specifika leverantörer – kort sagt ett enormt ”know how” som skulle lämnas över från en enda person till en annan.

”Den förre ägaren var envis och lovade att vara kvar i företaget ett år. Men det var ändå inget för mig – jag kunde ju ingenting om uniformer och det luktade överskottslager”, säger Eva Stenström.

Efter lite betänketid och uppmuntran från vänner och bekanta gjorde hon det ändå. Hon skakar på huvudet när hon pratar om de första åren.

”Det var den svåraste resa jag varit med om. Både att vara kvinna i denna mansdominerade bransch, och allt vad det innebär att efterträda en annan person och en verkstad med befintlig personal. Samtidigt var det så mycket att hålla reda på, och det får aldrig bli avbrott i det som förväntas levereras. Det var ingen lätt match.”

Samtidigt är det projektledandet och entreprenörskapet som är hennes starka sidor – att hitta nya vägar när andra stängs. Efter några år hade hon full koll på trettiotalet leverantörer, personal, ekonomi och struktur, och hon hade lärt sig alla uniformsmodeller – Mea tillverkar ett sextiotal olika, till alla förband i Sverige.

Förutom att de tillverkar samtliga uniformer till Livgardet är nischen alltså udda storlekar – så fort någon inom Försvarsmakten som bär uniform har lite längre armar än normalt, lite grövre nacke, eller blir gravid är det till Mea i centrala Stockholm de kommer, oavsett om det är en stridsuniform i grön kamouflage eller officerarnas högtidsdräkt som behövs.
”Nuvarande ÖB:n, Micael Bydén, är till exempel kund hos oss.”

Försvarsmakten utgör nästan 90 procent av omsättningen. Enstaka specialbeställningar av privatpersoner förekommer också, till exempel tillverkades en militäruniform åt Magnus Uggla inför Melodifestivalen 2007, och karolineruniformer till historiska sällskap.

Vilken är den konstigaste beställningen du fått?
”En stridsuniform i Josef Frank-tyg till en konstutställning 2004. I vanliga fall får vi absolut inte använda Försvarsmaktens mönster till privatpersoner, men i det här fallet kontaktade konstnären Försvarsmakten som ansåg att den var så speciell att den ändå inte kunde anses vara missbruk av en svensk uniformsmodell.”

Än så länge finns inga konkreta planer på expansion, men om det ska ske vill Eva Stenström ta vara på det unika i att ha ett levande skrädderi, och hitta ett nytt ben att stå på genom att vidga kundkretsen till nya branscher där uniformer behövs. Och kanske även modebranschen, som det en gång var tänkt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?