1515
Annons

Skräcknota för brexit

Antalet lediga jobb i Londons finansbransch halverades på en månad i december.
Samtidigt har brexit fått en prislapp.

Bild:Colourbox

Antalet lediga jobb inom Londons finanssektor mer än halverades i månadstakt i december enligt färska siffror från rekryteringsfirman Morgan McKinley. Det är det sämsta utfallet på tre år enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

En del av tappet är en återkommande säsongseffekt. Men samtidigt minskade antalet lediga jobb med 37 procent i årstakt.

"Ett fall var att vänta. Men att det skulle vara ett så seismiskt tapp är alarmerande", skriver Morgan McKinley, enligt Bloomberg.

Ett liknande tapp syns också i antalet som söker nya jobb. Den siffran är ned 30 procent i årstakt under december. De som faktiskt bytte jobb ökade sin lön med 14 procent i snitt, den sämsta genomsnittssiffran för hela 2017.

Varningsklockorna ringer inte bara runt finanssektorn i London. I en prognos, som analysfirman Cambridge Econometrics tagit fram på begäran av huvudstadens borgmästare Sadiq Khan, varnas för ett "förlorat decennium" på arbetsmarknaden.

500.000 jobb kan gå förlorade samtidigt som den brittiska ekonomin förlorar 54 miljarder pund, 594 miljarder kronor, fram till år 2030.

Rapporten beställdes sedan den brittiske brexitministern David Davis sagt att regeringen inte lyckats analysera brexits påverkan inom specifika sektorer, uppger nättidningen Business Insider.

Hur utfallet blir beror på vilka avtal Storbritannien sluter med EU. De scenarion som inkluderar att landet lämnar den inre marknaden, lämnar tullunionen eller misslyckas med att lägga fast planerna för ett övergångsavtal före mars 2019 kallas samtliga för en "hård brexit" i studien, skriver Direkt.

I ett scenario där EU och Storbritannien inte enas om ett avtal skulle så många som 87.000 jobb kunna försvinna i London. Till 2030 skulle stadens BNP vara 2 procent lägre än vid en mjukare brexit med en överenskommelse.

Londonborna kan trösta sig med att samma rapport indikerar att huvudstaden skulle klara sig bättre än stora delar av övriga landet vid en hård brexit utan ett avtal. I ett sådant scenario spås Storbritanniens BNP bli 3,3 procent lägre till 2030 jämfört med status quo.

Sadiq Khan var inför folkomröstningen i juni 2016 förespråkare för den sida som ville att Storbritannien skulle stanna kvar inom EU.

"Analysen slår fast att ju hårdare brexit vi får, desto större blir den potentiella påverkan på arbeten, tillväxt och levnadsstandard", säger han till Sky News enligt Direkt.

Finansjobben är sannolikt ännu mer hotade i andra delar av landet enligt Ingo Borchert vid UK Trade Policy Observatory, som är en del av Univesity of Sussex.

"Medan London är den största exportören av tjänster till EU med bred marginal handlar de också med resten av världen och är därmed något skyddade. Andra regioner är betydligt mer sårbara", säger han till Bloomberg.

I de nordöstra delarna av England och de västra delarna av regionen Midlands går över hälften av tjänsteexporten till EU. Drygt 60 procent av väljarna i de regionerna valde att stödja brexit i 2016 års folkomröstning. Även deras tillverkningsexport till EU ligger högre än snittet i Storbritannien.

Varningssignalerna får dock inte den brittiska premiärminister Theresa May att utlysa någon ny folkomröstning om huruvida Storbritannien ska lämna EU. Det meddelade en talesperson för premiärministern på torsdagen, rapporterar Direkt.

Uttalandet kom som svar på de växande kraven på en ny brexitomröstning. Ett flertal EU-vänliga britter har ställt krav på en ny folkomröstning. På torsdagen öppnade en av de ledande företrädarna för brexitkampanjen, Nigel Farage, för en ny folkomröstning.

Han är övertygad om att en ny folkomröstning skulle ge ett likartat resultat som den första, och att det skulle innebära att debatten kan avslutas, skriver Direkt.

Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?

Brittisk rapport: Brexit tynger företagen

Foto:Frank Augstein

Storbritanniens handel med EU har skadats av brexit, konstateras i en tvärpolitisk parlamentsutredning som presenterades på onsdagen.

Det handlar bland annat om mer pappersarbete och allmänt ökad byråkrati för brittiska företag. Lägg därtill leveransförseningar på grund av gränstvister och annat krångel. I rapporten, som det brittiska parlamentets kommitté för ”offentliga medel” står bakom, poängteras samtidigt att det ibland är svårt att skilja effekterna av brexit från effekterna av pandemin.

Men kommitténs huvudslutsats, och den ”enda påvisbara effekten” av Storbritanniens utträde från EU:s inre marknad och tullunion i början av förra året, var att företagen fick ökade bördor.

”Nya gränsarrangemang har lagt till kostnader för företagen”, står det i rapporten där det också noteras att den brittiska regeringen nu har ”mycket mer arbete” att göra för att lindra de problem som företagen drabbas av.

Rapportens slutsatser står i bjärt kontrast till den bild som brexitförespråkare med nuvarande premiärminister Boris Johnson i spetsen målade upp inför folkomröstningen 2016 om det brittiska medlemskapet i EU.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera