”Förra året inträffade 50 dokumenterade skolskjutningar i USA, det är nästan en i veckan”, säger Mattias Tengwall som jobbat i över 20 år inom polisen, bland annat som yttre befäl. Idag är han säkerhetsrådgivare med stor erfarenhet av olika skolmiljöer och såväl förebyggande arbete som krishantering.
Som en konsekvens av den höga förekomsten av skolattacker har den amerikanska marknaden för skolsäkerhet växt med över 8 procent per år till över 3 miljarder dollar 2021, enligt den amerikanska sajten Edweek.
”I USA är marknaden stor och den huvudsakliga delen handlar om tekniskt skydd, lås, larm och kameror. Den del som jag jobbar med, att skapa en trygghet hos skolpersonal genom utbildning och träning är ganska liten och handlar oftast endast om pågående dödligt våld, PDV. Hotbilden mot våra skolmiljöer är dock mycket bredare”, säger Mattias Tengwall.
Även om USA ligger långt före, ser vi en ökad förekomst av skolattacker även i Sverige. Bara under de senaste tre åren har exempelvis tre uppmärksammade dåd drabbat skolor i Skåne. Den 19 augusti 2021 knivhögg en maskerad 15-årig pojke en lärare i Källebergsskolan, Eslöv, som skadades allvarligt. Året därpå i januari knivhöggs en lärare och en elev på NTI-gymnasiet i Kristianstad av en 16-årig pojke och bara två månader senare dödade en 18-årig elev två kvinnliga lärare i 50-årsåldern på Malmö latinskola.
De utbildningar som Mattias Tengwall och Informationsbolaget, bolaget han konsultar åt vid skolfrågor, bedriver är avsedda för skolpersonalen. Inte för eleverna.
”Skolverket tycker inte att man ska utbilda barn i skolsäkerhet, och jag håller med. Det finns flera anledningar till det. Ytterst handlar det om att det oftast är elever som har någon anknytning till skolan som genomför attackerna och att då lära ut alla säkerhetsåtgärder känns fel. En annan anledning är att vi inte vill skapa oro bland eleverna, utan det är personalen som ska skapa trygghet hos barnen genom att vara mentalt förberedda.”
I utbildningen får personalen ta del av de fyra R:en, relationer, rutiner, risker och repetitioner.
Relationer handlar bland annat om att peka på vikten av att skolans elevhälsoteam uppfattar signaler på oro, psykisk ohälsa, slå larm och vara ett bollplank. Rutiner innebär att det måste finnas ett systematiskt säkerhetsarbete på skolan, en policy för hur det ska fungera, att personalen vet hur de ska agera när det händer och en krisplan när något hänt, berättar Mattias Tengwall.
”Vad gäller riskerna anser Skolverket att skolorna är för dåliga på att känna till vilka risker som finns och hur de förändras när verksamheten förändras, till exempel när det byggs om eller när de lånar andra lokaler.”
I det fjärde och sista R:et, repetition, handlar det om att se till att det skolorna åtgärdat måste följas upp, exempelvis genom att återkommande ha med säkerhet på arbetsplatsträffar och ledningsmöten.
En annan aktör som också bedriver utbildning med fokus på skolsäkerhet är Nordic Protection Academy, NPA.
”Statistik från Arbetsmiljöverket, som också har regler för hot och våld i skolor, visar att anmälningarna fördubblats på tio år. Så marknaden för utbildningar är jättestor”, säger bolagets grundare Niklas Bogestål som tidigare arbetat som yrkesofficer i militären.
NPA tar mellan 30.000 och 40.000 kronor för någon av bolagets utbildningar, Trygga skolan eller PDV. Dessa finns också som e-learning.
”Trygga skolan handlar om kommunikation och konflikthantering medan PDV handlar om värsta scenariot. Efterfrågan på båda utbildningarna är jättestor. I Göteborg har vi exempelvis utbildat alla gymnasieskolor och totalt runt 300 gymnasier i Sverige sedan vi startade 2016”, säger Niklas Bogestål
I juni förra året tillsattes en utredning som ska lämna förslag till åtgärder som kan stärka säkerheten i skolan. Ett slutbetänkande från Skolsäkerhetsutredningen ska lämnas den 29 februari 2024.
”Skolattacker är tyvärr en realitet, men det är fortfarande sällan de inträffar. Samtidigt finns det mycket som kan göras förebyggande. Vi vet att förövarna läcker och pyser och kan man hitta tecken på att en ungdom exempelvis håller på att radikaliserad är det mycket värt”, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism och ansvarig för utredningen.
”I dag ser det väldigt olika ut bland Sveriges skolor och det är inte bra. En del har ingen beredskap alls, medan andra fått för mycket säkerhetstänk så att det skapat rädsla. Vi hoppas hitta en vettig bottenplatta för alla i utredningen.”
