1515
Annons

Skogsindustrins gamla avfall – dold klimatbomb

Gammalt industriavfall på botten av sjöar och vattendrag och längs Norrlandskusten bildar stora mängder växthusgaser, som hittills inte har räknats med i Sveriges klimatarbete.

Foto:Hasse Holmberg

”Det var när vi skulle mäta hur mycket miljögifter som sprids från de här gamla fiberbankarna som vi upptäckte att de också bildar väldigt mycket växthusgaser, som metan och koldioxid. Det bubblade rejält i vattnet när vi tog sedimentprover”, säger Anna-Karin Dahlberg, forskare i miljökemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet till TT.

Fiberbankar är ett samlingsnamn på de stora högar med avfall från pappersbruk och träindustrin som har samlats på botten längs Sveriges kuster och vattendrag. Fram till 1969 fanns inga regleringar för hur industrin skulle hantera sitt träavfall, som ofta innehöll miljögifter som DDT, dioxiner och PCB från exempelvis bekämpningsmedel, klorblekning och industrikemikalier.

De låga priserna på träråvara innebar dessutom att det inte gjordes några större ansträngningar att minska svinnet från produktionen. Därför hann utsläppen bli omfattande tills de reglerades 1969. Forskarna räknar med att fiberbankarna i dag kan ha en sammanlagd volym på nästan 70 miljoner kubikmeter, och finns utspridda på ungefär 375 olika ställen i landet.

”Fabrikerna släppte ut stora mängder träfibrer. De fiberbankar som vi har undersökt är upp till sex meter tjocka och breder ut sig över tusentals kvadratmeter”, säger Anna-Karin Dahlberg.

Nyligen publicerade hon tillsammans med forskare vid Uppsala universitet en studie i tidskriften Science of the Total Environment, som visar att de nyupptäckta utsläppen av växthusgaser från Sveriges fiberbankar sammantaget skulle kunna uppgå till 3,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar i så fall närmare 7 procent av de totala utsläppen inom landets gränser, som Naturvårdsverket rapporterar till FN:s klimatkonvention varje år.

Hon understryker dock att detta är en grov uppskattning, som bygger på laboratorieförsök och osäkra uppgifter om fiberbankarnas sammanlagda volym. Dessutom är det ännu inte helt klarlagt hur mycket av gasen som avges och hur mycket som lagras i sedimentet. Därför krävs fortsatta observationer, för att få en mer exakt bild.

”Men studien säger ändå någonting om skalan, att det kan handla om betydande mängder. Och det här är alltså utsläpp som hittills har gått under radarn och inte räknats in i Sveriges utsläpp”, säger Anna-Karin Dahlberg.

Malin Kanth, klimatanalytiker och handläggare på Naturvårdsverket, bekräftar att utsläppen från fiberbankarna än så länge inte finns med i någon redovisning av Sveriges klimatutsläpp.

”I och med att vi inte har några data på det själva, eftersom vår inventering är från 1990 och framåt och det här handlar om utsläpp före 1969, och eftersom det inte finns någon IPCC-metod för hur man ska beräkna det här, så har vi inte haft koll på det. Det är jättebra att sådana här saker kommer fram”, säger Malin Kanth.

”Vi ser över den här forskningsrapporten och måste göra en intern granskning för att komma fram till hur man bäst tar hand om den här kunskapen och hur man i så fall inkluderar de här utsläppen i en växthusgasinventering”, tillägger hon.

Enligt Anna-Karin Dahlberg kommer fiberbankarna sannolikt att fortsätta läcka växthusgaser under lång tid framöver, eftersom de innehåller så stora mängder organiskt material. Dessutom kan utsläppen öka i takt med den globala uppvärmningen. Högre temperatur sätter extra fart på rötningsprocessen som producerar gaserna.

För att hejda utsläppen måste fiberbankarna troligen saneras. Det pågår en hel del forskning om möjliga saneringstekniker. En utmaning är att använda metoder som stoppar utsläppen av växthusgaser utan att öka läckaget av miljögifter.

En annan utmaning kan vara att komma fram till vem som i slutänden ska ansvara för saneringen. Jon Engström, som är projektledare vid Naturvårdsverket, förklarar att det ofta är en mycket komplex process, eftersom det handlar om historiska utsläpp där flera olika verksamheter dessutom kan ha legat i närheten av varandra.

”Och det blir inte enklare när det rör sig om ett vattenområde. Det kan vara svårt att spåra källan och det är inte alltid som gränserna är så tydligt inritade”, säger Jon Engström.

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna välkomnar den nya studien om utsläpp från fiberbankar:

”Det här visar att vi inte är färdiga med arbetet att skaffa oss en total bild av vår egen klimatpåverkan, och att en sådan här sak som inte varit uppmärksammad tidigare kan ha en betydande omfattning och sätta Sveriges totala utsläpp i ett annat perspektiv.”

”Samtidigt är jag inte förvånad, för vi har ju många sådana här historiska miljöskulder. Det är viktigt att vi får koll på dem, för oavsett om man sedan ska diskutera ansvarsfrågor eller åtgärder så måste vi ha data på plats, så att vi vet vad vi har att förhålla oss till”, tillägger Johan Kuylenstierna.

Innehåll från OnevinnAnnons

Onevinn levererar IT-säkerhet som öppnar möjligheter

Hög IT-säkerhet innebär stor flexibilitet. Med övervakning 24/7, snabb respons och specialistkompetens frigör Onevinn tid och resurser för företag och skapar samtidigt bättre förutsättningar för medarbetares distansarbete. 

Nya digitala tider innebär både möjligheter och utmaningar. De senaste årens snabba digitalisering, utveckling av molntjänster och övergång till distansarbete har i många fall gjort traditionella säkerhetsverktyg föråldrade. Trots det menar Onevinn att IT-säkerhet inte ska ses som en begränsning – utan som en möjlighet. 

– Ett företag som har rätt säkerhet får också stor flexibilitet. Det innebär till exempel att de får helt andra möjligheter att erbjuda sina medarbetare en mer mobil arbetsplats, säger Claes Kruse, grundare av Onevinn.

MDR – en modern och proaktiv tjänst

Hög IT-säkerhet handlar mycket om att ligga steget före, och en nyckel är att gå från att vara reaktiv till att bli proaktiv. För att hjälpa företag att bättre skydda sin IT-miljö erbjuder Onevinn Managed Detection and Response, MDR, en modern, proaktiv tjänst som detekterar och eliminerar cyberhot. 

– Med MDR får organisationer övervakning 24/7. Vårt erbjudande skiljer sig dessutom från traditionell övervakning eftersom vi inte bara passivt övervakar, utan även hanterar problem samtidigt som de uppstår, säger Stefan Schörling, Head of MDR på Onevinn.

Till skillnad från traditionella säkerhetslösningar är MDR mer heltäckande med större fokus på att hantera, skydda och upptäcka hot med kopplade åtgärder. Tjänsten omfattar åtgärder och hjälp att respondera på incidenter, och den hanterar även åtgärder i det preventiva säkerhetsarbetet. I MDR används AI och maskininlärning för att respondera snabbt och med bättre precision. Övervakningen sker 24/7 av människor i samspel med teknik.

– Om tiden, resurserna och kompetensen inte finns inom bolaget så är en modern MDR-tjänst en bra lösning för att accelerera sina förmågor inom cybersäkerhet. Vi kopplar upp oss mot de system kunden använder och övervakar sedan hela landskapet. Säkerhetsanalytikern tar hand om larmen och tar beslut kring åtgärder. Vid stora incidenter går ett Incident Response Team in och hjälper till, säger Stefan Schörling.

Bra skydd skapar möjligheter

Trots att inga branscher idag är förskonade från cyberattacker så pratar Onevinn ogärna om IT-säkerhet ur ett hotbildsperspektiv. I stället betonar de möjligheterna som ett bra skydd skapar, bland annat möjligheten till flexiblare arbetsformer. 

– Bromsen på en bil, den har du för att kunna köra fortare – inte långsammare. Ett bra skydd ger mer resurser till att utveckla företagets kärnverksamhet, och med Onevinn vid rodret behöver man inte ens tänka på hotbilden, säger Claes Kruse.

Fakta:

Med Onevinns MDR-tjänst kan ni släppa på ansvaret och tryggt låta oss ta hand om er IT-säkerhet. Utifrån era krav och behov säkerställer vi att verksamheten har ändamålsenlig säkerhet som skyddar data, information och tillgångar. Onevinn tar ett större ansvar hos dig som kund, och vi bidrar till en effektivare, snabbare och proaktiv incidentrespons.

www.onevinn.com 

 

Mer från Onevinn

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Onevinn och ej en artikel av Dagens industri

Batljan i ny Twitterattack mot blankarna: Sprider rykten om min privatekonomi

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan skriver på Twitter att blankare sprider rykten om hans privatekonomi. 

Han publicerar även en anonym sms-konversation där det påstås att storbanken Nordea kan ta hela hans ägande, men inte vågar.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan.
SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan.Foto:Oskar Omne

Vid 15-tiden på lördagseftermiddagen skrev Ilija Batljan ett inlägg på mikrobloggen Twitter där han påstår att ”blankarna gör sitt yttersta att försöka rädda sig själv genom att till journalister sprida rykten om min privata ekonomi”. 

Vilka blankare han syftar på specificeras inte, men det får förmodas att det handlar om de aktörer – med Viceroy Research i spetsen – som under året blankat hans bolag SBB.

”Jag har mat för dagen och tak över huvudet vilket jag inte hade under kriget, så det går bra nu”, skriver Ilija Batljan vidare.

Vilka rykten som dessa blankare skulle sprida, och till vilka journalister, beskrivs inte av Ilija Batljan, men till inlägget har han fogat en bild som framstår vara en skärmdump av en sms-konversation mellan två personer – vilka dessa är framgår dock inte heller.

Den ena personen skriver att hen har hört rykten om att Ilija Batljans privata bolag är ”under vatten”, vilket får förmodas syfta på bolaget Ilija Batljan Invest genom vilket han äger merparten av sina SBB-aktier.

”Nordea har rätt att ta hela hans ägande men vågar inte. Oroliga att om de säljer alla hans aktier kollapsar bolaget och får spridningseffekter på hela sektorn med allt korsägande”, skriver hen vidare.

Vem som skriver detta är alltså oklart, likaså vilken sanningshalt som hens påstående har.

SBB-aktien har, i likhet med många andra fastighetsaktier, haft det kämpigt på börsen i år. Hittills är B-aktien ned nära 82 procent sedan årsskiftet.

Di söker Ilia Batljan för en kommentar.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera