ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Industri

SKF först ut på grön marknad: ”Överväldigande intresse”

  • Niclas Rosenlew, SKF.

Svensk industri har än så länge inte visat framfötterna på den gröna obligationsmarknaden. Nu ger kullagerjätten SKF som första verkstadsbolag på den svenska börsen ut en grön obligation. 

”Intresset från investerarna har varit överväldigande”, säger Niclas Rosenlew, finansdirektör på SKF.

Intresset för hållbara investeringar har fått den svenska marknaden för gröna obligationer att explodera. Totalt har det lånats 300 miljarder kronor gröna kronor på den svenska marknaden, varav mer än 100 miljarder under 2019, enligt statistik från Danske Bank.

Men svensk industri har visat väldigt lite intresse för grön finansiering. Rensat för skogsbolag är Electrolux och Stena metall de enda tillverkande bolag som fram tills i dag har emitterat en grön obligation. 

”Trots att det finns väldigt mycket att göra inom produktionsledet kopplat till klimatet har vi inte alls sett mycket på svenska marknaden. Det finns verkligen en potential inom kategorin”, säger Lars Mac Key, ansvarig för gröna obligationer på Danske Bank.

Nu ger dock kullagerjätten SKF som första svenska verkstadsbolag ut sin första gröna obligation. Obligationen uppgår till 300 miljoner euro, motsvarande 3,2 miljarder kronor, och har en löptid på 10 år. Obligationen var fyra gånger övertecknad, enligt Niclas Rosenlew.

”Vi har varit ute på roadshow i fyra dagar i städer som Amsterdam, Paris, London och Frankfurt och intresset från investerarna har varit överväldigande vilket är otroligt inspirerande. Jag skulle säga att det här är ett bevis för att gröna obligationer är bra. Det är bra för SKF, för investerarna och för miljön”, säger han.

Kupongräntan uppgår till 0,875 procent vilket kan jämföras med att SKF:s förra obligation från ifjol hade en ränta på 1,2 procent.

”Det är vår lägsta ränta någonsin. Det är svårt att säga hur mycket som beror på att den är grön, men min bedömning är att det blev billigare”, säger Niclas Rosenlew.

Pengarna kommer SKF att använda för att minska koldioxidavtrycket från tillverkningen och till forskning och utveckling inom miljöteknik som kullager till vindkraftverk.

”Det här blir ett bevis på att vårt hållbarhetsarbete inte bara är snack utan gör skillnad. Det är i längden bra för vår affär”, säger Niclas Rosenlew.

Fler obligationer från svenska, tillverkande företag kan komma, enligt Lars Mac Key på Danske bank.

”Det pågår aktiviteter och vi arbetar med aktörer som kommer att kunna visa på gröna projekt, men i branscher som kanske inte är helt rena”, säger Lars Mac Key.

Intresset från investerarkollektivet för så kallade omställningsinriktade obligationer, det vill säga obligationer där kapitalet viks åt bolag i en klimatomställningsfas snarare än åt projekt som redan ligger i linje med Parisavtalet, bekräftas av Kristofer Dreiman, chef för ansvarsfulla investeringar på Länsförsäkringar som hittills har investerat mer än 8 miljarder kronor i olika emittenters gröna obligationer.

”Vi som investerare tittar på frågan utifrån hur vi får mest klimatnytta och avkastning för investeringarna. För att ligga i linje med Parisavtalet behöver vi koncentrera koldioxidnivån i atmosfären till en viss nivå och det är många sektorer som är i starkt behov av att ställa om sin verksamhet för att harmonisera med det. Den typen av sektorer och bolag som gjort åtagande till Parisavtalets mål skulle vi vilja stötta med finansieringslösningar”, säger han.

Finansiering av bolags omställning är sannolikt även en god investering sett till framtida avkastning, enligt Kristofer Dreiman och nämner ståljätten SSAB:s pilotanläggning för att ersätta kol med vätgas i stålproduktionen som exempel.

”De bolag som förstår att de behöver ställa om är sannolikt morgondagens vinnare. Klarar SSAB av att ställa om sin stålproduktion till att både vara klimatsmart och konkurrenskraftig så vore det otroligt positivt för både bolaget och klimatet”, säger han.

Som SKF visar finns det potential för gröna obligationer i sektorn, enligt Lars Mac Key. 

”Kan du med ny teknik som robotar och digitalisering göra en produktionsanläggning 30 procent effektivare sett till klimatutsläpp eller vattenåtgång kan du mycket väl finansiera det med gröna obligationer”, säger han.

En anledning till att svensk industri ännu inte gett sig ut på den gröna lånemarknaden i stor skala är troligen deras goda finansiella ställning, enligt Lars Mac Key.

”Det är en begränsning för marknaden att vi inte ser mer från industribolagen, men tittar man på deras upplåningsbehov är det begränsat. Det är ju en underliggande förklaring”, säger han.

 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer