Skatt på påsar får skrotad 50-talsklassiker att sätta försäljningsrekord

PERSTORP.
Efter många år i träda bar Karin Bachstätter ut 1950-talsikonen på marknaden igen. Med export till ett 20-tal länder – och draghjälp från beskattade plastpåsar i Sverige – går Hinzaväskan mot nya försäljningsrekord.

Karin Bachstätter, vd, grundare och delägare tillsammans med sin make Tobias.
Karin Bachstätter, vd, grundare och delägare tillsammans med sin make Tobias.Foto:Björn Solfors

Under 1950-talet inleddes produktionen av väskan, då under namnet Shoppingbag 329, av plast- och kemikoncernen Perstorp AB.

”Man använde den till att bära hem mat från affären och torget. Men när matbutikerna började dela ut gratis plastpåsar på 1960-talet försvann efterfrågan helt”, säger Karin Bachstätter, vd, grundare och delägare av Hinza.

Produktionen pågick bara i 8 år. Men hemma hos Karin Bachstätters familj glömdes väskan aldrig bort.

”Min farfars far grundade Perstorp AB. Så jag och hela min släkt har levt med alla dessa plastprodukter hemma, och då särskilt väskan. Vi använde väskorna jättemycket, men det gick ju inte att få tag på fler”, säger hon.

”Vi insåg att det måste finnas fler än vi i familjen som skulle ha stor användning av dem.”

Med den insikten startade hon Hinza 2006. Men yrket som IT-konsult tog all tid, och det var med föräldrarnas hjälp som de första nyproducerade exemplaren nådde ut till designmässorna 2009. Sedan många år driver Karin bolaget hemma i Perstorp tillsammans med sin make Tobias – och duon utgör fortfarande den totala personalstyrkan.

Foto:Björn Solfors

”Vi tror att den som är bäst på något också ska göra det. Att hitta bra samarbetspartners är en stor styrka för Hinza, då kan jag och Tobias fokusera på det vi är bra på.”

I småländska Hillerstorp finns det tydligaste exemplet. Familjeföretaget Inca Plast producerar alla väskor åt företaget, sköter lagerhållning och kundleveranser, och är ett viktigt bollplank i den ständiga produktutvecklingen. Snart är det dock dags att utöka Hinzas organisation – med en internationell expansion i sikte.

”Om några år planerar jag och Tobias att själva starta upp ett säljkontor på plats i antingen Storbritannien eller i Österrike och Tyskland. Då behöver vi en inarbetad organisation hemma i Sverige.”

Redan i dag går var tredje väska på export till design- och livsstilsbutiker i ett 20-tal länder i Europa, Nordamerika och Asien. I Sverige säljs väskan, som nu finns i två storlekar, främst genom Önska-kedjan, Cervera och Royal Design, samt ytterligare 200 fristående butiker.

”Vi har precis nått vårt försäljningsmål, med 100 000 sålda väskor på ett år”, säger Tobias Bachstätter.

Och fler ska det bli. Tillväxten ska bland annat ske med hjälp av olika tillbehör – allt från regnskydd till insatser som förvandlar väskan till en kylväska – och på sikt även fler besläktade produkter. Andra säljargument finns i själva materialet.

”Halva vårt sortiment tillverkas i dag av bioplast, där den förnyelsebara råvaran är sockerrör. Vi var väldigt tidigt ute med den satsningen, och efterfrågan bara ökar. I maj kommer också vår första väska gjord av återanvänd polyetenplast”, säger Tobias Bachstätter.

Samtidigt ökar efterfrågan på mer oväntade marknader.

”Allt fler arbetar i öppna kontorslandskap, utan fasta arbetsplatser. När man går hem på kvällen packar man ihop sina saker i Hinzaväskan och sätter upp i ett hyllsystem på väggen. Den marknaden ökar starkt för oss”, säger Karin Bachstätter.

Trots en global pandemi ökar omsättningen och når i år 10 Mkr. Och, ännu en gång visar sig matbutikernas plastpåsar spela en viktig roll i Hinzaväskans historia.

”Med beskattningen av plastpåsar som infördes i fjol ökade incitamentet att ta med sig något annat att packa matvarorna i. Försäljningen var jättebra hela sommaren, och i augusti fick vi börja med ett extra nattskift för att klara av produktionen. Det kändes nästan lite overkligt, med tanke på hur oroligt allt var i mars och april med pandemin”, säger Karin Bachstätter.

Den särpräglade designen har klassats som brukskonst av Svensk Forms opinionsnämnd, och är därmed skyddad upphovsrättsligt. Men det betyder inte automatiskt att det respekteras.

”Nej, plagiat på vårt varumärke tillverkas i Kina också. Med hjälp av en advokat och vår distributör i Kina släcker vi hela tiden ner olika sajter, men det kommer nya. Att hitta och stänga ner själva produktionsanläggningen är väldigt svårt, och man får hitta en balansgång i vad det faktiskt är värt”, säger Tobias Bachstätter.

I juni 2019 överlät Perstorp AB officiellt rättigheterna för designen till Hinzaväskan. Kemijättens gamla vd-bostad, som heter Hinza Lycka och som inspirerat till namnet Hinzaväskan, är numera också väskföretagets kontor. Hemma i Perstorp, där allt började på 1950-talet, är ordningen därmed återställd.

”Ja, det är så kul! Det är som en färgbomb i matbutiken när man går och handlar. Alla kommer med sina Hinzaväskor i olika färger”, säger Karin Bachstätter.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?