Annons

Optiker larmar: Barn som stirrar på skärmar får ögon som 40-åringar

Kolla Instagram, kolla mejlen, spela en stund, snappa, kolla ett klipp på Youtube och sedan spela igen. Ögonen lämnar sällan skärmen. Och det märker optikerna.

”Vi behandlar tolvåringar med ögonproblem som 40-åringar”, säger optikern Tony Pansell.

Foto:Claudio Bresciani/TT
Foto:Jessica Gow / TT

Det har länge varit känt att akademiker som hängt över sina böcker i timtal ansträngt ögonen så att de fått huvudvärk. Tony Pansell är optiker, docent och universitetslektor och tar bland annat emot barn som skickats på remiss från skolsköterskor. De har huvudvärk och svårt att hänga med i skolan och nu är det inte böcker utan det ständiga stirrandet på skärmar som är boven. De yngsta barnen är så unga som sex, sju år.

”I dag är det så illa att vi ser småbarn med "akademikerögon" – huvudvärk och ansträngda ögon.”

Ett problem man kan få av att stirra länge på en skärm på nära håll är så kallad falsk närsynthet. Ögat spänner sig och krampar för att det inte kan slappna av och ögats fokus ligger kvar på nära avstånd.

”Om man ser suddigt på långt håll och har huvudvärk misstänker vi falsk närsynthet och ögonkramp. Vi brukar fråga om man vaknar med huvudvärk eller om den kommer under dagen. Synhuvudvärk kommer under dagen och släpper om man tittar bort.”

Ännu vanligare är motsatsen, att ögat förslappas. Det här känner många medelålders igen – plötsligt får man hålla allt med sträckta armar och använda läsglasögon för att se tydligt. Men Tony Pansells patienter har långt kvar till medelåldern.

”Vi behandlar barn som om de vore 20–30 år äldre.”

Tony Pansell är noga med att betona att det inte handlar om skador utan ett tillfälligt rubbat system och att det är lätt att behandla. Men båda tillstånden är besvärliga för barnen.

”Det påverkar livskvaliteten och synfunktionen och gör det svårare att hänga med i skolan. Huvudvärken kan göra att man blir mindre koncentrerad.”

”Problemet är att många går runt och tror att det är normalt för att många andra i klassen också har ont i huvudet. Många barn inser att besvären hänger ihop med skärmarna, men är livrädda för att bli av med skärmtiden.”

Behandlingen är enkel – barnen får läsglasögon med styrka +1 och någon månad senare är de flesta bra igen. Ofta diskuterar man också med barnen och deras föräldrar om hur mycket man ska sitta framför skärmen.

För mycket stirrande på kort avstånd kan också få långsiktiga konsekvenser.

”När man tittar på nära håll hamnar bilden naturligt lite bakom ögat. Det som händer om man tittat väldigt mycket på nära håll är att ögat börjar växa mot bilden för att kompensera, då är ögat inte längre runt utan avlångt. Det är det som är närsynthet, ögat blir för långt när det anpassas till närseende, och man ser suddigt på långt håll.”

När ögat fortsätter att växa blir ögonväggen tunnare och det ökar risken för näthinneavlossning och grön starr när man blir äldre, sjukdomar som i sin tur kan leda till blindhet. I några asiatiska länder är 80 procent av gymnasieeleverna närsynta och 20 procent av dem gravt närsynta. I Asien är problemet så stort att Världshälsoorganisationen (WHO) har klassat det som en epidemi.

I Sverige och Europa kan man inte tala om en epidemi, men närsyntheten breder ut sig även här. Man vet ännu inte exakt vad det beror på, men helt klart är att tiden framför skärmen får effekter på synen.

Det finns ingen exakt vetenskap om vad som är för mycket tid framför skärmen. Tony Pansell förordar sunt förnuft, att inte sitta timme ut och timme in med skärmen.

”Ska en sexåring sitta med skärm i soffan i flera timmar – nej. Ska vi helt förbjuda skärmar – nej. Hade jag varit apputvecklare hade jag tagit fram en app som gjorde att skärmen stängdes ned var femte minut så att man blir tvungen att ta paus.”

Det är också bra att vistas utomhus. Solljus med UV-strålning frigör ämnen i näthinnan som förhindrar att ögat växer på längden. Därför är det också viktigt att barn går ut på rasten i skolan och inte sitter inne med mobilen. Dessutom ska man inte hålla skärmen för nära ögonen, vetenskapen visar att det ökar risken för långtidseffekter.

För vuxna som själva får ta ansvar för sitt skärmstirrande rekommenderar han 20–20–20-regeln. Var tjugonde minut tar man tjugo sekunders paus och tittar tjugo meter bort.

”Ta paus, titta ut i oändligheten. Och har du problem, sök hjälp hos en optiker.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NorrenergiAnnons

Snart streamar Norrenergi förnybar kyla till Bromma

Bild: NCC
Bild: NCC

Utbyggnaden av fjärrkyla till området vid Bromma Blocks är i full gång. Expansionen innebär att Norrenergi kan tillgodose den växande efterfrågan på förnybar kyla hos många företag i Bromma.

Bygg- och fastighetsbolaget NCC var först ut med att teckna avtal. Det omfattar fastigheten Hangar 5 med cirka 50 000 kvadratmeter kontor, kommersiella lokaler och hotell. Två exempel på aktörer som etablerar sig där är Maxi ICA Stormarknad och Biz Apartment lägenhetshotell.

 – Det känns oerhört roligt att vi bygger ut vår kyla till Bromma, och är med och bidrar till regionens hållbara utveckling. Vår värme är sedan tidigare utbyggd till Bromma, bland annat till Bromma flygplats, så nu kan vi erbjuda både värme och kyla här – något som kunderna brukar efterfråga, säger Maria Carvinge, marknadschef på Norrenergi.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Norrenergis förnybara kyla till Bromma. 

Helt förnybar kyla

Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar och produceras bland annat med hjälp av frikyla, vilket innebär att man använder kallt bottenvatten från Lilla Värtan. Spillvatten från Bromma reningsverk är en annan energikälla som används för att producera både värme och kyla.

Även Norrenergis fjärrvärme står sig väl miljömässigt och är nästan helt förnybar, till cirka 99 procent. Den är dessutom märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

– Vi ser att våra tjänster fjärrvärme och fjärrkyla hjälper kunderna i deras hållbarhetsarbete, bland annat då man lätt uppnår höga nivåer i de olika systemen för miljöcertifiering av byggnader, säger Maria Carvinge. 

Tack vare Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla kan städerna växa hållbart. Väljer man fjärrvärme står Norrenergi för kontinuerlig utveckling enligt senaste teknik och miljöprestanda som minskar miljöpåverkan och sänker kostnader för både kunder och Norrenergi. Väljer man en alternativ uppvärmningsform som en värmepump köper man den teknik som är aktuell vid köptillfället.

– Vi säger att vi streamar värme och kyla. Tjänsterna levereras över nät, vilket innebär att vi kan dra en parallell till streaming av musik och filmer. Med digitaliseringen och en ökad uppkoppling av kundcentraler kan vi hjälpa kunden att optimera sin energianvändning ännu mer – något som sparar både pengar och miljö.

Fortsatt expansion

Expansionen av fjärrkylnätet gör det möjligt för många fastighetsägare i denna del av Bromma att få förnybar kyla. På sin väg från Solnaverket till Bromma Blocks-området passerar fjärrkylan bland annat Ulvsunda industriområde. 

– Det krävs stora investeringar att dra rör så här långt, och vi tror att det finns många företag i Ulvsunda industriområde som vill ha kyla. Efterfrågan på förnybar fjärrkyla är stor och vi för samtal med ett flertal fastighetsägare.

Norrenergi har ambition att fortsätta expandera i framtiden.

– Vi följer alltid stadsplaneringen såväl i Solna som i Sundbyberg och närliggande kommuner. Det finns flera spännande utbyggnadsområden i Västerort som vi hoppas kommer välja värme och kyla från Norrenergi, avslutar Maria Carvinge.

Fjärrkylan till Hangar 5 beräknas vara utbyggd hösten 2020.

Fakta: Norrenergi

Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla

Försäljning värme: cirka 1 000 GWh /år

Andel förnybart: cirka 99 %

Försäljning kyla: cirka 70 GWh/år

Andel förnybart: 100 %

Antal brukare: fler än 100 000 människor

Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3)

Antal anställda: 79 personer

Omsättning: cirka 790 Mkr per år

www.norrenergi.se

Mer från Norrenergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norrenergi och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?