Annons

Skakig säsong för plantföretaget: ”Aldrig varit så stressad i mitt liv”

KVARNSJÖ. När pandemin och inreseförbudet slog till i våras hade Qvarnsjö skogstjänster visum klara för 73 plantsättare från Ukraina och Kamerun.

”Jag har aldrig varit så stressad i mitt liv”, säger Kenneth Söderström, företagets ägare och vd.

Kenneth Söderström har ett långt företagarliv inom skogen och började själv som plantsättare som 14-åring. Han driver företagen Qvarnsjö skogstjänster och Rätans bioenergi.
Kenneth Söderström har ett långt företagarliv inom skogen och började själv som plantsättare som 14-åring. Han driver företagen Qvarnsjö skogstjänster och Rätans bioenergi.Foto:Malin Palmqvist
Foto:Malin Palmqvist
Foto:Malin Palmqvist

Kenneth Söderström var bara 14 år när han började sätta plant. Första dagen satte han 13 lådor, 750 plant, för att sin första sommar komma upp i ett snitt på 42 lådor om dagen.

”Jag tyckte det var roligt och jag blev väldigt duktig på det. Det blev också en identitet tidigt.”

Han har inte slutat sedan dess. Men 31 år senare består dagarna mer av excelark och mobiltelefon än egen rytmisk rörelse över markberedda kalytor med plantröret i handen. Innan han startade sitt företag 1999 pluggade han tre år med skogsinriktning på universitet. De sex första åren som företagare jobbade han vintertid med röjning i Österrike. 

Under två decennier har verksamheten stadigt vuxit och i dag finns 22 året-runt-anställda i de båda bolagen Qvarnsjö skogstjänster och Rätans bioenergi. Vedfabriken i Rätan har låg lönsamhet, men är en viktig pusselbit i att ge nyckelpersoner jobb året om. Resultatet i Qvarnsjö skogstjänster har de senaste tre åren legat på runt 3 Mkr samtidigt som omsättningen mer än fördubblats sedan 2016. Bolaget var en av 2019 års Gaseller i Jämtlands län. 

Huvudkontoret ligger högt beläget i den lilla byn Kvarnsjö i södra Jämtland, där familjen bor, granne med Kenneth Söderströms föräldrahem. Därifrån organiserar han, hans fru Naree Phuanghimmawan och ytterligare två anställda de grupper av skogsarbetare som just nu befinner sig mellan Jukkasjärvi i norr och Smedjebacken i söder. Merparten finns i Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens län. Företaget äger nio fastigheter för säsongsboende men hyr också tillfälliga bostäder.

”Min generation entreprenörer har tagit det här traditionella skolungdomsarbetet och gjort det till det tyngsta säsongsarbete som finns på svensk mark. Det är något som allmänheten inte riktigt har förstått.”  

En nybörjare sätter runt 1.000 plant per dag medan en erfaren plantsättare kan komma upp i 4.000 plant om dagen, enligt Kenneth Söderström. Grundlönen för en nybörjare är 115 kronor per timme och sedan tillkommer en ersättning per planta.

”Det bygger på att du måste få en viss rytm i kroppen, annars är du inte lönsam. Det är tufft, men hittar du rytmen kan du bli bra.”

Just nu arbetar runt 150 baltiska, ukrainska och kamerunska skogsarbetare ute i skogarna i Qvarnsjö skogstjänsters regi. 25 gruppchefer är operativt ansvariga och rekryterar från sina respektive hemländer. Genom årens lopp har runt 20 personer valt att flytta till området permanent för året-runt-jobb.

”Det mest stressande de senaste åren, som rysk roulette, har varit att jobba med Migrationsverket.”

I år flöt allt smidigt eftersom Migrationsverket samordnat alla ansökningar till ett av sina kontor. I stället kom en pandemi, ett inreseförbud och ökande arbetslöshet i Sverige. 

”Det var en fruktansvärd stress, helt otroligt, jag har aldrig varit så stressad i mitt liv. Kunderna ringde, vi sökte alla alternativa vägar vi kunde.”

Samtidigt som han försökte lösa situationen med att få hit de kontrakterade utländska skogsarbetarna blev han nedringd av svenska arbetssökande utan erfarenhet.

”Jag hann inte göra någonting annat än att prata telefon. Det var 100–120 samtal per dag.”

Hans erfarenhet av inhemsk arbetskraft är dålig. Årets samarbete med Beredskapslyftet, ett privat initiativ som snabbutbildar arbetslösa till bristyrken, ändrade inte på det. Han tycker att utbildningen var bra, men för kort. Bara en av de 35 personer som gick utbildningen stannade kvar den överenskomna arbetsperioden ut. Han tror att högre löner skulle göra viss skillnad. 

”Nog är det lättare om man får mer pengar för det man gör men i slutänden är det ju samma berg vi ska klättra upp på.”

Bortom pandemin finns en annan oro: 

”Den största oron är att regeringen ändrar lagen och stänger möjligheten att anställa folk från tredje land. Det kommer inte bli en enda svensk mer som är i skogen. Vi har provat så många olika projekt med stöd och praktik, men det blir ingenting.”

Förutom att jobbet är fysiskt krävande utförs det också i grupp på platser som är svårtillgängliga. Hur arbetsveckans 40 timmar fördelas styrs ofta av väder och vind.

”Vi svenskar som bor här vill jobba normal tid. Kommer man utifrån har man inget socialt liv, inga barn att hämta på dagis klockan sex, man är mer flexibel.”

När säsongen började i våras fick Qvarnsjö lämna över en del jobb till andra skogsentreprenörer eftersom Kenneth Söderström inte visste när de skulle få arbetskraft. Entreprenörer som anlitat rumäner fick fler jobb eftersom de kunde vara på plats tidigt. 

För att kompensera för de ukrainare och kamerunier som skulle ha kommit rekryterades fler balter. Personalen på vedfabriken i Rätan och företagets skogsröjare fick också sätta plant. 

Den 4 juni kom beskedet att säsongsarbetare inom skogsbruket skulle undantas från inreseförbudet till Sverige. 

46 av 62 ukrainska skogsarbetare valde att komma, trots kortare säsong och corona­läget i Sverige. Den 30 juli kom också tolv kamerunska skogsarbetare. 

I år kommer Qvarnsjö skogstjänster att plantera runt 25 miljoner plant, som planerat. Däremot blir omkostnaderna högre eftersom den kortare säsongen gör att fler grupper måste vara i arbete samtidigt. Senare plantering gör det också mer svårplanterat eftersom markberedningen hinner växa igen och blir svårare att läsa. Det är ett problem som också blivit allt vanligare med ett varmare klimat. 

Kenneth Söderström själv drömmer om att kunna tillbringa mer av sin arbetstid ute i skogen.

”Skog är ju väldigt romantiskt. Med gallring, röjning och plantering skapar du något, du bygger någonting för framtiden.”

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Nevel ABAnnons

Foodhillsområdet i Bjuv – ett bra exempel på hur restprodukter och materialflöden kan förbättra en cirkulär ekonomi

Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.
Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.

Framgångsrika samarbeten mellan kommuner, lokala industriföretag och andra intressenter kan öppna för nya möjligheter när det gäller hållbar utveckling och tillväxt. I Bjuvs kommun i södra Sverige skapas starka kopplingar mellan industrier och samhället – vilket leder till stora framsteg mot ett fossilfritt, cirkulärt samhälle.

Arbete tillsammans för gemensamma fördelar

Investeringar i smarta infrastrukturlösningar är avgörande för att hjälpa lokala ekonomier att växa och locka till sig investeringar, nya jobb och nya invånare. Men kommunala verksamheter har idag också en stark press på sig för att sänka kostnader, samtidigt som de behöver tillhandahålla ett brett utbud av tjänster till sina invånare – allt från utbildning och hälsovård till infrastruktur.

Smarta infrastrukturlösningar ger ofta möjligheter för kommunerna att hitta stordriftsfördelar som skapar en positiv samhällseffekt, och nyckeln till detta är samarbete mellan industrier och kommuner.

Genom att utnyttja energi-, informations- och materialflöden – såsom värme, kyla och restavfall – kan man uppnå stora kostnadsbesparingar samtidigt som utsläppen minskar, vilket banar vägen mot en koldioxidneutral framtid. Investeringsmodeller som ger den flexibilitet som krävs bör baseras på samarbete.

Foodhillsområdet i Bjuv

En framgångshistoria är Bjuvs kommun som 2008 inledde ett långsiktigt samarbete med regionala industriföretag och andra aktörer för att hitta nya och hållbara energilösningar för den framtida utvecklingen. Tillsammans tittade de på hur överskottsvärmen från industrierna skulle kunna utnyttjas i ett ekosystem, utöver att endast använda den för fjärrvärme.

Ett konkret resultat är det som nu kallas ”Food Valley of Bjuv”, ett stort kluster av livsmedelsföretag som strävar efter industriell symbios som utnyttjar alla tänkbara rest- och materialflöden i en lokal cirkulär ekonomi. Målet är en hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som samhället förbättras genom kommunal infrastruktur. Ett av projekten handlar om distribution av överskottsenergi som tidigare gått förlorad, men som nu värmer en busshållplats och en 100 meter lång trottoar och cykelbana, vilket minskar behovet av vinterunderhåll och risken för kollisioner och olyckor. Fjärrvärme fungerar som en plattform som tillhandahåller 100 % förnybar energi och möjligheten att utnyttja överskottsvärme från industrin.

Stora möjligheter genom nya affärsmodeller

För att skapa och implementera nya affärsmodeller krävs nya arbetssätt och rätt typ av erfarenhet. Användningen av teknik kräver sin expertis. Kommuner, oberoende eller tillsammans med sina partner, bör överväga hur utvecklingen av infrastrukturen ska ske i framtiden. Nevels affärsmodell bygger på att kartlägga vägen till en optimal och resurseffektiv framtid, och att tillsammans med kommunerna hitta lämpliga investeringsmodeller.

Vi erbjuder avancerade industriella och kommunala infrastrukturlösningar, som gynnar våra kunder och hela samhällen.

Läs mer här:

https://nevel.com/sv/industriella-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/sv/kommunala-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/nevel-business-white-paper/  

 

Mer från Nevel AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nevel AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?