På en stor, nyklippt gräsmatta springer hunden Ruben av sig ett stycke överskottsenergi. Att han lider av värkande rygg och egentligen inte får springa efter bollar syns inte alls då han skuttar omkring med tungan rätt i mun.
”Vi har 14 hundar i verksamheten. De som bor hos oss har lätt att knyta an till djur, det skapar ett lugn och det blir en form av en kravlös relation”, berättar Helena Broberg.
Hon är vd för Eketorp omsorg, Södermanlands län Gasellvinnare, som driver två LSS-boenden och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Företaget har medarbetare dygnet runt och det bor åtta personer på boendena där alltså även de fyrbenta vännerna är välkomna.
”Vi har utformat verksamheten tillsammans med de boende, med allt från värdegrundsarbete till aktivitetsupplägg. För oss är det viktigt att man ska känna sig som en del av en helhet. Även om vi är noga med våra olika roller ska det kännas familjärt hos oss.”
Mellan 2017 och 2020 har Eketorp omsorg haft en tillväxt på 533 procent.
”De flesta kommuner har brist på LSS-bostäder, och behovet från kommunerna fortsätter att öka. Det behövs fler privata alternativ. Men för oss är inte tillväxt det primära. Vi vill hjälpa människor och drivs inte av pengar och ’framgångar’. Det här är ett sätt för oss att leva, och vi känner att vi gör någonting bra”, säger Helena Broberg, som i grund och botten är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatri.
I många år arbetade hon som verksamhetschef i Gnesta och Norrköpings kommun, med fokus på verksamhetsutveckling inom funktionsnedsättningsområdet.
”Jag lade ner mycket tid och engagemang på mitt jobb, och på sätt och vis kändes det som att jag drev eget trots att jag var anställd. Samtidigt kände jag att jag kom allt längre ifrån mänskliga möten, och det kunde jag längta tillbaka till.”
På den tiden jobbade Göran Larsson, delägare och medgrundare, som kyrkvaktmästare. Även han saknade fler möten och sociala interaktioner.
”Jag hade ett omväxlande jobb men vi kände nog båda att vi var redo för att göra någonting gemensamt”, säger han.
Helena Broberg och Göran Larsson tyckte att det saknades LSS-boenden som låg på landet med lugn och ro samt nära till både natur och djur. Påsken 2015 upptäckte de av en händelse att ett passande objekt för daglig verksamhet låg ute på Hemnet.
”Att det var ett vackert hus som låg avskilt och lugnt visste vi sedan tidigare, eftersom vi bor i närheten. När vi såg annonsen såg vi också möjligheter.”
Resten är företagshistoria. Det som började med daglig verksamhet för en person har i dag vuxit till daglig verksamhet för åtta personer och två boenden. Bolaget sysselsätter upp emot 30 personer, vissa på heltidsbasis, andra på timlön.
”Den största utmaningen är att hitta lösningar som passar för alla individer. De som bor hos oss uppskattar när det inte blir för mycket intryck, eller människor för den delen. Man vill kunna välja när man är social”, säger Göran Larsson.
De boende på Dammlöta Hage och Gustavslund får chansen att besöka allt från muséer till lantgårdar för att hälsa på åsnor, hästar och kaniner. Eketorp omsorg öppnar även upp för konstnärligt skapande.
”Här får man måla, snickra, väva, fota, syssla med keramik eller arbeta i trädgården. Vi har jobbat med bivax, läderhantverk och tagit in olika föreläsare. Det är viktigt att man får en meningsfull sysselsättning i vardagen”, säger Göran Larsson.
Han beskriver sig som förvaltaren och Helena Broberg som entreprenören. När Helena gasar är det han som bromsar.
”Vi kompletterar varandra och känner oss trygga som företagare. Dessutom tror vi båda på landsbygden, på att det behövs skapas fler arbetstillfällen här.”
De fyra åren som bolagsbyggare har i regel varit friktionsfria – med coronapandemin som stötdämpare.
”Vi startade vårt andra och senaste boende i januari 2020. Det blev verkligen stiltje när det gällde förfrågningar från kommunerna. Under tiden sov vi ganska dåligt, vi hade trots allt lånat ut pengar till bygget och vågade inte ta ut någon lön under våren. Vi räknade till och med på hur länge vi skulle kunna klara oss om pandemin höll i sig.”
Vändningen kom förra hösten. Då blev det fullt i huset och de ekonomiska bryderierna försvann snabbt.
”Men jag vill påstå att vi hela tiden trodde på att det skulle ordna sig. Det känns skönt att vi åter igen kan börja återinvestera pengar i verksamheten”, säger Helena Broberg.
Ambitionen, tillägger hon sedan, är att bibehålla småskaligheten.
”Jag tycker att vi har tagit små steg utifrån de behovs som funnits. Men jag kan erkänna att det är frestande att hitta nya lösningar – om rätt läge dyker upp. Vi har faktiskt tittat på ett nytt boende. Vi håller alltid koll på Hemnet”, avslutar hon med ett finurligt leende.
