1515

Sjukhus skärper bevakningen efter våldshot

Könsord och hot är vardag för många som arbetar inom sjukvården. Mest obehagligt är situationer där folk har knivskurit eller skjutit varandra. Det kommer kanske 50 personer och man har ingen aning om vem som har gjort vad, säger akutsjuksköterskan Linn Löfgren Vretare.

På bilden Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
På bilden Mälarsjukhuset i Eskilstuna.Bild:Anders Wiklund

Man är otrevligare, det är tuffare hot. Det är inte bara "nu är du dum" utan mer "jag vet var du bor". Man vill skapa fruktan helt enkelt, säger Fredrik Tedenlind, säkerhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

TT har kontaktat flera av landets stora sjukhus för att höra hur situationen ser ut när det gäller hot och våld, och hur man arbetar med säkerheten. Fram träder en bild av att hoten ändrat karaktär och personalen på akutmottagningarna är särskilt utsatta.

Ofta är det drogpåverkade personer eller människor med psykiska problem som uppträder hotfullt. Men på flera håll i landet har gängrelaterade skottlossningar inneburit en ny dimension av otrygghet.

"När det är skottskador är det de här killgängen som kommer, unga grabbar i övre tonåren eller 20-årsåldern som har en respektlöshet och en väldigt nedvärderande kvinnosyn. De kallar den kvinnliga personalen för både det ena och andra", säger Maria Jensen, säkerhetshandläggare vid Skånes universitetssjukvård.

De här killarna kommer till akutmottagningarna i skottsäker väst och det finns en oro, fortsätter hon.

I Uppsala lämnar man i dagarna in en ansökan till länsstyrelsen om att få sätta upp ytterligare ett tiotal kameror i bland annat väntrum och på akutmottagningen. De allt grövre hoten och flera hotfulla situationer kopplade till skjutningar oroar.

"Förhoppningsvis kan det också ha en avskräckande effekt. Om man vet att det är kameraövervakat så kanske man tänker till innan man gör något. Och om ett brott sker kan vi bifoga bilderna från den händelsen till vår polisanmälan", säger Fredrik Tedenlind.

I Västra Götaland pågår ett projekt där så kallade trygghetscentraler ska inrättas på regionens fyra stora sjukhus. Dygnet runt ska personal kunna övervaka känsliga områden med hjälp av kameror, men även ta emot larm, hålla kontakt med väktare och polis och styra tillgängligheten till utsatta enheter med hjälp av fjärrstyrda lås.

Sjukhusen vill kunna övervaka mer, men lagstiftningen gör att arbetet med att sätta upp kameror går långsamt.

"Man kan ha trygghetscentraler utan övervakningskameror, men det är ett otroligt viktigt instrument, inte minst för att förebygga våld vid till exempel en akutmottagning", säger Johan Ernelin, som leder arbetet med trygghetscentralerna.

Exakt hur vanligt det är med hot och våld på sjukhusen är dock svårt att veta. Till Arbetsmiljöverket anmäldes förra året 156 arbetsolyckor med sjukfrånvaro på grund av hot och våld. Varje gång någon i personalen utsätts för hot eller våld ska en avvikelserapport skrivas. Men det är inte alltid det blir gjort, och mörkertalet är troligtvis stort.

"Vi vill se att arbetsgivare tar ansvar för rapportering och polisanmälningar. Om du har blivit hotad så är det också en rädsla att polisanmäla i eget namn, säger Madelene Meramveliotaki", avdelningsordförande för Vårdförbundet i Skåne.

Människor som kommer till en akutmottagning är inte alltid rationella. Det är lätt att ta ut sin frustration över personalen.

Linn Löfgren Vretare, sedan tre år sjuksköterska på akuten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, tycker att det är viktigt att börja i den insikten. För det är vanligt att patienter eller deras anhöriga säger hotfulla saker.

Man blir kallad för könsord och folk ska anmäla en hit eller dit. Men det finns de som går längre och säger att de ska döda en. Jag tar det inte helt seriöst, säger hon.Förändrad attityd

För många som arbetar i vårdyrken har hot om våld blivit vardag. Fredrik Sörman är ambulanssjuksköterska i Skaraborg och har 25-års erfarenhet i yrket. Han tycker att hoten har blivit allt vanligare.

"Attityden är helt klart förändrad. Det här har ju inte hänt över en natt, utan det smyger sig på och till slut blir man nästan lite immun", säger han.

Sedan händer det saker som inte kan beskrivas som hot. Som när en patient medvetet försökte smitta Linn Löfgren Vretares kollega med blodsmitta. Stenar som kastas mot ambulanser och blåljuspersonal. Knivskärningar och skjutningar som följs av att stora gäng som kommer in på akuten med skottsäkra västar.

För personalen innebär osäkerheten en extra oro. Finns det en våldsam gärningsman bland de anhöriga? Linn Löfgren Vretare har själv varit med om liknande situationer vid knappa tiotalet tillfällen.

"Om jag läser att något har hänt så tänker jag på det när jag går till jobbet för det blir ju min arbetsdag. Det tror jag inte är nyttigt för en. Det är inte nyttigt att tänka på vad man ska möta på akuten innan man är där".

Fredrik Sörman har själv aldrig mötts av stenkastning, men varje gång han läser om vinande stenar återkommer han till samma tanke:

"Kastar man en sten mot polis, brandbil eller ambulans, då kastar man en sten mot hela samhället."


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?