1515

Sjöstedt vill göra upp om energin – kräver vindkraft

Vänsterpartiet vill gå med i energiuppgörelsen men kräver samtidigt att överenskommelsen uppdateras. Ett av kraven är att Vattenfall får i uppdrag att bygga mer vindkraft.

Foto:Evelina Carborn

Kärnkraften har på nytt blivit en stridsfråga i svensk politik och i december valde Moderaterna och Kristdemokraterna att lämna energiöverenskommelsen, som slöts 2016.

Det innebär att de partier som är kvar i uppgörelsen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, saknar majoritet i riksdagen och därför är beroende av Vänsterpartiets röster för att få igenom sin politik.

Det här blev tydligt för några veckor sedan vid omröstningen om Ringhals 1 och 2, där det till slut bara var en röst som avgjorde.

Nu anser Jonas Sjöstedt att det är dags att Vänsterpartiet får ett större inflytande över energipolitiken. 

”Vi vill ha inflytande över energipolitikens långsiktiga utveckling och vill därför förhandla med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att bli en del av energiöverenskommelsen”, säger han.

Vänsterpartiet valde att ställa sig utanför energiöverenskommelsen när den slöts 2016, i protest mot att kärnkraften fick vara kvar.

Men den frågan är nu överspelad, anser Jonas Sjöstedt.

”Kärnkraften är på väg att konkurreras ut. Ingen mer kärnkraft kommer att byggas i Sverige om den inte subventioneras. Och i energiöverenskommelsen står det att inga subventioner ska gå till ny kärnkraft”, säger han.

Vänsterpartiet hoppas få till en långsiktig uppgörelse med de partier som i dag är kvar i energiöverenskommelsen men ställer samtidigt tre skarpa krav.

Ett är att de områden och kommuner där det byggs vindkraft ska få en skälig ersättning.

Ett annat är att det måste byggas en ny elkabel till Gotland, vilket skulle bana väg för mer havsbaserad vindkraft. 

Vänsterpartiet kräver också att Vattenfall får i uppdrag att öka sina investeringar i vindkraft.

”Sverige ska ha ett stabilt överskott på el och vi ska exportera ren, förnybar el och slå ut fossilkraft på kontinenten”, säger Jonas Sjöstedt.

 


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är jobben där samhällsvetarna tjänar mest

Samhällsvetare arbetar ofta inom statlig sektor, men det är inom den privata som det är bäst betalt. För att öka chansen ytterligare till en högre lön är det till it, industri- och försäkringsbranschen du som samhällsvetare ska söka dig. Det visar statistik från fackförbundet Akavia.

Samhällsvetare är en bred yrkesgrupp av akademiker som har examen i bland annat statsvetenskap och nationalekonomi. Många jobbar som handläggare eller utredare i statlig sektor. 

– Det gör att lönenivåerna är förhållandevis låga. Framför allt för de personer som drivs av samhällsengagemang och jobbar inom intresseorganisationer har relativt låg lön eftersom många konkurrerar om de jobben, säger Caroline Lindeberg, löneexpert på Akavia. 

Akavia är ett fackförbund för akademiker som bildades 2020 av Jusek och Civilekonomerna. I dag samlar Akavia 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du tillgång till inkomstförsäkring samt individuell rådgivning om lön och arbetsrätt. 

Expertens 10 bästa tips för högre lön 

Stockholm betalar mest

Akavia har även Sveriges bästa lönestatistik för akademiker – något som kan vara avgörande vid en löneförhandling. Samhällsvetare inom statlig och kommunal sektor har medianlöner på 43 700 kronor respektive 42 500 kronor. De inom den privata sektorn har en medianlön på 48 700 kronor.

För de som jobbar i it-branschen är medianlönen högre, 54 800 kronor i månaden. 

– I storstäderna är lönerna generellt högre. Allra högst är de i Stockholm där samhällsvetarna har en medianlön på 47 800 kronor i månaden. Det är över 6 000 kronor mer än de som arbetar i Göteborg, Malmö och Lund, säger Caroline Lindeberg på Akavia.

Ta förhandlingen på allvar 

Att ta löneförhandlingen på allvar och vara väl förberedd kan ge stora avtryck i din plånbok. Eftersom begreppet samhällsvetare är ganska abstrakt är det bra att under lönesamtalet tydliggöra din kompetens och förklara för chefen vad du kan tillföra verksamheten, menar Caroline Lindeberg. 

– Var också medveten om att den enda stora möjlighet som du har till större lönelyft är när du byter jobb. Störst chans till högre lön har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya och mer avancerade arbetsuppgifter. 

I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet. Missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella årliga lönerevisionen har du nämligen små chanser att höja din lön.

– Så släpp tanken på att gå in med en lägre lön för att sedan bevisa vad du kan och öka lönen i efterhand, säger Caroline Lindeberg.

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet  

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?