1515
Annons

Sjöstedt upp i förtroendetopp – Löfven tappar

Statsminister Stefan Löfven (S) är inte längre den partiledare som har högst förtroende bland väljarna. Det har i stället Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, enligt Novus nya partiledarundersökning.

Statsminister Stefan Löfven (S) och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.
Statsminister Stefan Löfven (S) och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

Mätningen visar att förtroendet för Löfven minskat från 40 till 35 procent under sommaren, samtidigt som andelen som har stort förtroende för Sjöstedt ökat från 34 till 36 procent.

”Ett högt förtroende för partiledaren betyder inte per automatik att man är ett stort parti. Att Sjöstedt är i topp har inte att göra med att sympatin för hans politik är störst, utan att väljarna känner att de vet var de har honom”, säger Torbjörn Sjöström, Novus vd, till SVT Nyheter.

Moderatledaren Ulf Kristersson ligger med 32 procent fortsatt på en tredjeplats, följd av Ebba Busch (KD), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Isabella Lövin (MP), Per Bolund (MP) och sist Nyamko Sabuni (L).

Undersökningen bygger på totalt 1.041 intervjuer genomförda 10–16 september 2020. Personerna som deltagit är mellan 18 och 79 år och har svarat på frågan ”Vilket förtroende har du för följande partiledare...?”.


Tidigare IMF-chefen: "Globala ordningen är bruten"

HONGKONG. Den globala ordningen är bruten. Det säger Raghuram Rajan, tidigare chefsekonom på Internationella valutafonden IMF. Det finns också en risk för att riksbanker kommer tappa förtroendet för den amerikanska dollarn – på grund av USA:s konservativa syn på aborter.

Raghuram Rajan var chef för Internationella valutafonden, IMF, mellan 2003 och 2007.
Raghuram Rajan var chef för Internationella valutafonden, IMF, mellan 2003 och 2007.Foto:Jack Mikrut

Raghuram Rajan är inte överdrivet oroad för att USA kommer pressas ner i en allvarlig ekonomisk nedgång. En teknisk recession, med negativ ekonomisk tillväxt två kvartal i rad, är trolig. Men sannolikheten att den ekonomiska nedgången ska hålla i sig under många år och skapa stora problem på arbetsmarknaden är fortfarande förhållandevis låg, säger han under en konferens arrangerad av banken Standard Chartered på måndagen.

Däremot är han allvarligt oroad över att det rättsbaserade globala politiska och ekonomiska system som legat till grund för företags och länders framgång under de senaste decennierna har kraschat, då världens ledande länder har olika syn på ideologisk styrning.

”Den globala ordningen är bruten”, säger Raghuram Rajan, i dag professor vid University of Chicago Booth School of Business och tidigare centralbankschef i Indien.

”Systemet är brutet för att de stora spelarna, USA, Europa, Kina och Ryssland, har alla vetorätt i FN och väsensskilda mål. FN är i dag en dysfunktionell organisation, och allt utgår från det. Vi rör oss från ett rättsbaserat ekonomiskt system, därför att det politiska systemet är dysfunktionellt”.  

Konflikten mellan världens två största ekonomier har eskalerat avsevärt under flera år, och inget pekar på att relationerna kommer bli varmare inom kort. Under Nato-mötet i Madrid förra veckan titulerades Kina för första gången som en utmaning mot militäralliansens ”intressen, säkerhet och värderingar”. Peking slog tillbaka och sa att USA:s agerande kommer leda till ett nytt kallt krig.

Samtidigt har Kina upprepade gånger sagt att de västerländska sanktionerna mot Ryssland är omoraliska och bryter mot internationell rätt. 

Raghuram Rajan varnar för att USA:s finansiella sanktioner mot Ryssland – där den ryska centralbankens tillgångar har frusits – kommer bita dem själva i svansen, och leda till urholkat förtroende för den amerikanska dollarn. Han menar att det finns en oro för att USA kan komma att missbruka sanktionsvapnet för bredare typer av politiska ändamål.

”Under den kommande tiden kommer folk fortfarande parkera tillgångar i dollar och euro. Men över tid kommer länder fråga sig: ’Hur ser egentligen processen ut för hur de här sanktionerna införs? Kan det drabba oss? Och kommer sanktionerna införas bara om man invaderar ett land, eller skulle de också kunna införas om vårt land har väldigt liberala lagar för abort?” säger han retoriskt.

Kommentaren är en referens till att USA:s högsta domstol rivit upp domen ”Roe mot Wade”, en grundpelare i den amerikanska fria aborträtten, och generella moralkonservativa strömningar i USA.

”Många riksbankschefer talar nu om att diversifiera reserver. Om tio år kommer många länder ha funnit nya platser att placera sina pengar”, säger Rajan.

Raghuram Rajan har beskrivits som en både visionär och kontroversiell ekonom. Som chefsekonom på IMF varnade han redan 2005 för en finanskris, som slog till tre år senare. Men han petades också som centralbankschef av Indiens premiärminister Narendra Modi för att han ansågs vara för frispråkig, vilket Di rapporterat tidigare.

”Jag hoppas att vi alla kan återgå till samtalsbordet. Vi måste också komma fram till hur systemet ska fungera. Det land som byggde systemet och är i centrum för systemet, USA, vill inte längre vara polis och är ibland en oberäknelig polis. Även om den största spelaren har problem behöver vi kontroll och balans”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?