Efter fem år med Emmanuel Macron ville något fler fransmän försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltså inte tillräckligt stort stöd. Le Pen stannar på omkring 41,8 procents stöd, enligt franska medier.
Siffrorna går i linje med vad opinionsundersökningarna visat sista veckan fram till valet. Men valet blev jämnare än för fem år sedan: 2017 fick Macron två tredjedelar av rösterna.
Det är knappast Emmanuel Macrons politiska framgångar som ger honom söndagens hävdade valseger. Missnöjet med Macrons politik bland fransmännen är utbrett. Snarare handlar vinsten om att majoriteten av fransmännen anser att motståndarna, med högernationalisten Marine Le Pen i finalomgången, är ett ännu sämre alternativ.
År 2017 vann Emmanuel Macron stort över Marine Le Pen i finalomgången med 66,1 procent av rösterna mot Le Pens 33,9 procent. I år var kampen jämnare och kommer enligt den senaste prognosen att landa på drygt 58 procent för Macron mot knappt 42 procent för Le Pen. Prognosen har historiskt landat mycket nära det slutgiltiga valresultatet.
Rekordmånga fransmän har avstått från att rösta under söndagen. Också många vänsterväljare avstod från att rösta eller röstade blankt, trots att varje förlorad röst för Macron ökade chansen för högerns Marine Le Pen att ta makten.
Då marknaden redan prisat in Emmanuel Macron som vinnare av söndagens val väntas inga stora kortsiktiga effekter på EU:s finansmarknader på grund av valresultatet. Rajesh Varma, kapitalförvaltare på franska DNCA, säger att valresultatet ändå är en lättnad.
”Det är en lättnad för Frankrike och Europa. Särskilt då segern för Macron var så mycket större än någon förväntat sig, trots det låga valresultatet. Nu kan investerare andas ut något. Eurons kommer också sannolikt att vara utvecklas positivt av det här”, säger han.
”Marknaden är rätt prissatt för en vinst för Macron. Räntan på 10-åriga statsobligationer kommer sannolikt att öka på sikt med tanke på läget för den franska ekonomin. Den räntan hade skjutit i höjden om Le Pen hade vunnit”, säger Cedric Gemehl, analytiker på finansanalysfirman Gavekal.
Den franska ekonomin kommer enligt Cedric Gemehl efter valet att präglas av energikrisen och kriget i Ukraina.
”På kort sikt, två till tre månader, kommer vi på grund av de här kriserna att ha en hög inflation och ett hårt tryck mot fransmännens disponibla inkomster med fortsatt pressade statliga finanser då Macron väntas försöka parera de båda kriserna”.
På lång sikt förväntas Macron gå vidare med sin utlovade reformering av den franska ekonomin. En reformering som bygger på tre ben – avregleringar för företag, skattelättnader för hushåll och en relativt tillåtande syn på det massiva statliga budgetunderskottet.
Macrons politik har delvis varit framgångsrik då den disponibla inkomsten per capita under hans mandatperiod vuxit med 6 procent samtidigt som arbetslösheten minskat och antalet nyskapade företag nått rekordnivåer.
”Inget tyder på att Macron kommer att ändra sin politik här”, säger Cedric Gemehl.
(Texten fortsätter under direktrapporteringen)
Vad gäller vallöften har Emmanuel Macron tvärsäkert hävdat att alla hans vallöften kan finansieras utan skattehöjningar. Cedrick Gemehl menar dock att det påståendet måste tas med en nypa salt. Mycket av finansieringen bygger till exempel på ett förslag från Macron om att höja pensionsåldern i Frankrike från 62 till 64 år. Något som Macron försökt med sedan 2019 utan att lyckas. Emmanuel Macrons budgeterade vallöften bygger också på antaganden om en kraftigt minskad arbetslöshet de kommande åren, en utveckling som enligt Cederic Gemehl är långtifrån självklar.
Göran von Sydow som är direktör på Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps,är inne på samma linje.
”Det är inte första gången som en fransk president har försökt reformera landet men tvingats att backa från ett antal förslag då de möter motstånd och protester. Varför det är svårt att reformera just Frankrike är en komplicerad fråga. Men en del av svaret ligger i hur den franska arbetsmarknadens parter fungerar. Fackförbunden har till exempel en låg anslutningsgrad och fungerar mycket som kamporganisationer. I ett land med låg anslutning till fackliga organisationer och partier är det också svårare att få en bred social acceptans för reformer”, säger han till Di inför valet.
Vilket spelutrymme Emmanuel Macron nu får som president, om de tidiga valprognoserna får rätt, avgörs av hur det går för hans parti En Marche! i parlamentsvalet i början av sommaren. Där har den starka vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon manat sina väljare att rösta på hans parti och tydligt visat ett intresse för premiärministerposten. Med tanke på det dalande förtroendet för Macron är det möjligt att presidenten får styra frankrike utan stöd från nationalförsamlingen.
”Frankrike har också tidigare haft perioder med en president som inte har majoritet i parlamentet. Då kommer vi att få se en kombination av de politiska viljeuttryck som finns. Som politiker i mitten kommer Macron sannolikt att kunna hantera en sådan situation, men hans handlingsutrymme kommer definitivt att begränsas. Macron är en väldigt aktiv president, utan majoritet i parlamentet kommer vi sannolikt att få sen en annan typ av mandatperiod”, säger Göran von Sydow.
