Avtalsrörelsen i industrin går in på absoluta spurten inför slutdatumet den 31 mars. Industrin är sedan tänkt att fungera som riktmärke för sammanlagt 2,4 miljoner anställda som förhandlar nya löner i år.
Parterna står långt från varandra. Facket kräver ungefär dubbelt lönelyft jämfört med arbetsgivarnas bud, plus en låglönesatsning som arbetsgivarsidan sågat totalt.
Men Håkan Frisén, SEB:s prognoschef och lönebildningsexpert, tror inte på någon dramatik eller strejkvåg.
”Den allmänna bedömningen är nog att risken är ganska liten för konflikt. De motsättningar som funnits handlar med om industriavtalet och den fackliga samordningen på längre sikt, än om en konflikt redan nu.”
De avtalade lönepåslagen väntas stiga till 2,5 procent per år i ett flerårigt avtal, upp från fjolårets ettåriga avtal om 2,2 procent, bedömer Håkan Friséen.
Arbetsmarknaden blivit hetare och utgångsbuden från både fack och arbetsgivare lagts högre inför årets förhandlingar jämfört med föregående år. Arbetsgivarsidans vilja att bjuda till för att uppnå ett flerårigt avtal bidrar också till en viss uppåtpress i lönefajten, enligt Håkan Frisén.
”Arbetsgivarna har också erkänt att arbetsmarknaden på kort sikt har förbättrats, jämfört med när buden formerades i november i fjol”, fortsätter han.
Företagen uppger dessutom själva att de räknar med generellt högre löneökningar, enligt Riksbankens företagsundersökning som publicerades på fredagen.
De totala löneökningarna, inklusive löneglidning utöver avtalade påslag, stiget till 2,8 procent 2017 från 2,4 procent i fjol, bedömer SEB.
Men det räcker inte för Riksbanken, som räknat med totala löneökningar på minst 3 procent i år, för att kunna nå sitt inflationsmål på 2 procent under 2018.
SEB spår att inflationen hänger kvar en bit under målet de närmaste två åren och att Riksbanken ännu en gång tvingas skjuta måluppfyllelsen på framtiden, in i 2019.
Ett oljepris som slutat stiga och en kronkurs som börjat klättra dämpar inflationsuppgången via energi- och importpriser. Besvikelser i löneutvecklingen blir ytterligare en bromskloss för svensk inflation, bedömer SEB.
Banken räknar inte med att nya inflationsbesvikelser får Riksbanken att utöka minusräntan eller ens skjuta upp tidpunkten för en första höjning. I stället kommer Riksbanken tvingas be om förlängt tålamod med infriandet av 2-procentsmålet, spår SEB.
”Det är inte så att inflationsmålet är i större fara på lite sikt, men det är en mellanperiod då Riksbanken kanske får lida lite till för att ha tagit i lite för mycket om lönerna”, säger Håkan Frisén.
