1515
Annons

SD vill stoppa vårbudgeten

"Jag skulle seriöst uppmana Allianspartierna att prata ihop sig. Nyvalshotet är borta under den här mandatperioden, så kan vi gemensamt stoppa den här propositionen", säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt om vårbudgeten.

Han tillstår att det dock inte är särskilt sannolikt att Alliansen gör det.

Han säger att det finns en del bra förslag, trots allt, i finansministerns uppräkning. Det handlar om välfärd och satsningar på polisen. Men SD kommer, enligt Sjöstedt, att föreslå betydligt ”mer omfattande förslag för trygghet” inom vård, trygghet och polis. 

Sjöstedt förstår inte hur regeringen kan prioritera subventioner för medelklassen genom elcykelpremier och stöd till att byta båtmotorer till eldrivna i stället för bensindrivna.


Stefan Ingves fixar Magdalena Anderssons fest

Balanseringen av de offentliga finanserna får rejäl draghjälp av Riksbankens beslut om valutareserven. Sammanlagt handlar det om 238 miljarder kronor extra att inteckna utan att bryta mot det finanspolitiska ramverket.

Riksbankens chef Stefan Ingves.
Riksbankens chef Stefan Ingves.Foto:Anders Wiklund/TT
Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:TT

Enligt regeringens nya prognoser kommer den samlade offentliga skulden, trots stora nya utgifter, i år att vara i princip oförändrad som andel av BNP. En orsak är att ekonomin växer, en annan att Riksbankens beslutat att egenfinansiera valutareserven.

Den senare faktorn väger tungt. Riksbankens beslut att först minska och sedan egenfinansiera valutareserven ökar det finanspolitiska svängrummet med hela 238 miljarder kronor, i dagsläget en bit över 4 procent av BNP.

För att förstå vad det handlar om får vi gå tillbaka till finanskrisen. I samband med den beslutade Riksbanken att utöka sin valutareserv med närmare 250 miljarder kronor. Pengarna lånades upp av Riksgälden och skickades vidare till Riksbanken. Statens skuld ökade därmed med motsvarande belopp men nettoförmögenheten var oförändrad.

Vi hoppar fram till 2019 och införandet av ett nytt finanspolitiskt ramverk. En central komponent är skuldankaret. Detta ankare innebär att den offentliga sektorns samlade bruttoskuld, den så kallade Maastricht-skulden, ska vara 35 procent av BNP med en tillåten avvikelse uppåt och nedåt på 5 procentenheter.

Efter att ramverket hade införts beslutade Riksbanken 2019 att minska valutareserven med 60 miljarder kronor. Och i januari i år kom beskedet att valutareserven i sin helhet ska egenfinansieras. Det görs genom att Riksbanken under 2021-2023 i jämn takt köper utländsk valuta för 178 miljarder kronor och därmed ersätter de resterande medel som Riksgälden har lånat upp för centralbankens räkning.

Därmed kommer den offentliga skulden under åren 2019-2023 allt annat lika att minska med 238 miljarder kronor, enbart på grund av administrativa beslut i Riksbanken. Det innebär i sin tur att regeringens svängrum växer med lika mycket, utan att den riskerar att bryta mot det finanspolitiska ramverket. Detta har uppmärksammats av bland andra Konjunkturinstitutet, som föreslår en nedjustering av skuldankaret till 31 procent av BNP.

Den praktiska betydelsen av denna i grunden tekniska fråga ska inte överdrivas. I rådande läge är acceptansen stor för offentliga underskott. Dessutom är problemet övergående. I takt med att ekonomin växer kommer 238 miljarder kronor att bli ett allt mindre belopp som andel av BNP.

Men för den som i år och de närmaste åren vill stoltsera med både stora finanspolitiska stöd och offentliga finanser som lever upp till ramverket (hej Magdalena Andersson) är pengarna onekligen ett fint tillskott.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?