1515
Annons

SD preciserar krav för ny regering

Sverigedemokraterna har förberett ett hundratal reformkrav inför eventuella regeringsförhandlingar.

Överst på listan står utvisning på grund av brott, visitationszoner och ett nationellt tiggeriförbud.

Foto:Stefan Jerrevång/TT

Sverigedemokraterna (SD) presenterade på onsdagen åtta av de krav man tänker ta med sig om det blir regeringsförhandlingar med Moderatledaren Ulf Kristersson.

De kraven berör rättspolitiken.

”Trygghetsfrågorna kommer att vara överordnade allt annat”, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

SD vill till exempel ge polisen möjlighet att upprätta visitationszoner, utreda möjlighet till undantagstillstånd, införa ett nationellt tiggeriförbud, sänka straffmyndighetsåldern och kraftigt skärpa straffen.

”Vi måste vara helt säkra på att en ny regering är beredd att göra det som krävs för att vända utvecklingen”, säger SD:s gruppledare i riksdagen, Henrik Vinge.

Åkesson understryker dock att kraven inte är ultimativa för att släppa fram en M-ledd regering. De kommer att förhandlas.

”Ju större SD blir i valet, desto bättre förutsättningar att säkerställa att våra prioriterade frågor får genomslag i en ny regering”, säger Åkesson.

Men han betonar att en detaljerad överenskommelse om vad en ny regering ska göra måste finnas på plats innan SD kan släppa fram den. Enligt honom bör överenskommelsen vara mer detaljerad än januariavtalet som den förra rödgröna regeringen hade med Centern och Liberalerna.

Vinge understryker att det inte får finnas utrymme för olika tolkningar av överenskommelsen efteråt.

Flera av kraven på rättsområdet handlar om att tillsätta utredningar inom en viss tid med ett tillägg om vad som ska åstadkommas. Till exempel att ett tiggeriförbud ska införas och straffmyndighetsåldern ska sänkas.

Utredningsförslag om de frågorna ska, enligt SD, vara klara senast 31 december 2023.

Flera av kraven kan framför allt Liberalerna, som också är tänkt att ingår i Kristerssons regeringsunderlag, ha problem med.

Åkesson uppger att SD-kraven är utformade på ett sätt som underlättar en överenskommelse med L. Till exempel kräver SD inte att asylrätten rivs upp, utan att den sänks till EU:s miniminivå. När det gäller rättsområdet så går det, enligt Åkesson, att ta fram åtgärder som också är rättssäkra.

Liberalernas ledare Johan Pehrson sparar eventuellt förhandlande till efter valet. Han konstaterar att han har hört flera av förslagen förut.

”Vi kommer naturligtvis att prata om detta dagen efter valet, om vilka frågor som ska prioriteras”, säger Pehrson.

Han uppger också att SD är berett till eftergifter på olika områden.

”Vi inser att all SD-politik inte kommer att bli verklighet”, säger Åkesson.

”Det är en förutsättning för ett långsiktigt samarbete.”

Av de hundratalet krav som SD förbereder inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet berör häften brottslighet, migration och integration.

Ett viktig förslag som SD driver är att anslagen till rättsväsendet ska höjas med minst 20 miljarder till 2026.

”Inga åtgärder (på rättsområdet) ska få stå tillbaka på grund av budgetprioriteringar”, säger SD-ledaren.

När det gäller krav på andra områden hänvisar Åkesson till partiets valmanifest, men säger att en stärkt a-kassa och andra socialförsäkringar är viktiga när Sverige går in i en lågkonjunktur.

Helst vill SD sitta med i en ny högerregering.

”Vårt ingångsvärde är att Sverige vore förtjänt av en majoritetsregering där SD ingår”, säger Åkesson.

Men han tillägger att det viktigaste för hans parti är utfallet av den politik en ny regering driver.

”Vi förväntar oss ett stort inflytande”, säger Åkesson.

USA varnar Ryssland: ”Har varit mycket tydliga angående kärnvapen”

USA varnar Ryssland för ”katastrofala konsekvenser” om landet skulle använda kärnvapen i Ukraina.

”Vi har varit mycket tydliga”, säger Vita husets nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till NBC.

Enligt Sullivan är såväl de ryska skenfolkomröstningarna i ockuperade områden som beslutet att kalla in 300 000 reservister tecken på att anfallskriget i Ukraina inte går Rysslands väg.

”Ryska armén har problem och den ukrainska armén gör framsteg på slagfältet”, säger säkerhetsrådgivaren i en intervju i NBC:s ”Meet the press”. 

Rysslands president Vladimir Putin sade tidigare i veckan att landet är berett att använda ”alla tillgängliga vapen” för att försvara sig.

Jake Sullivan säger att det vore katastrofalt för Ryssland att ta till kärnvapen.

”Om Ryssland går över den gränsen, kommer det att bli katastrofala konsekvenser. USA kommer att svara kraftfullt”, säger han till NBC.

Säkerhetsrådgivaren vill inte svara på vad USA faktiskt menar med ”katastrofala konsekvenser”, men han betonar att ryssarna är väl medvetna om vad det innebär. Det har kommunicerats direkt via privata kanaler på högsta nivå.

”Ryssland vet mycket väl hur USA skulle svara på användningen av kärnvapen i Ukraina.”

Sullivan betonar samtidigt att det är viktigt att den dialogen sker i bakgrunden då USA vill undvika retorisk skottväxling med Ryssland. 

Sedan Putin nyligen gav order om att mobilisera har ett starkt missnöje trängt fram genom censur och förtryck. I mängder av städer och orter har människor demonstrerat och protesterat. De senaste dagarna har omkring ett par tusen personer frihetsberövats av poliser som försökt slå ned aktioner.

Det rapporteras också hur mängder av män försöker lämna Ryssland, bland annat via gränsövergångar till Finland och Georgien, där det har ringlat långa köer hela helgen.

Enligt uppgifter i fria medier kommer Ryssland att stänga gränserna för militärpliktiga män som försöker lämna landet, kanske redan om några dagar.

Den som vill lämna landet kommer att behöva ett särskilt tillstånd.

De ryska myndigheterna kommer att börja begränsa resorna ut från landet, förmodligen från och med onsdag nästa vecka, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Meduza, som verkar i exil i Lettland.

Sajten hänvisar till två anonyma uppgiftslämnare som beskrivs som närstående det ryska presidentkansliet. De gör gällande att gränsrestriktionerna kommer att införas om några dagar, då processerna kring de så kallade folkomröstningarna har avslutats på ockuperad ukrainsk mark.

Efter det kommer män som berörs enligt källorna att behöva ett särskilt tillstånd, ett slags utresevisum, för att få lämna landet. 

I de pågående striderna anklagar Ryssland Ukraina för att ha beskjutit bland annat en hotellbyggnad i ockuperade Cherson. Där uppges två personer ha dödats, varav en pro-rysk tidigare ledamot i Ukrainas parlament.

Ukraina anklagar också Ryssland för beskjutning på bred front och för att ha attackerat Odessa med tre iranska drönare som flugits in i en kontorsbyggnad på söndagsmorgonen.

De ukrainska styrkornas motoffensiv i Charkivregionen verkar ha bromsat in. Det förklaras dels av vädret, dels av ett ryskt motstånd i området utanför orten Kupiansk.

”Regnet gör det svårt att använda tunga vapen överallt. Vi kan bara använda asfalterade vägar”, säger sergeanten Roman Malyna till AFP.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera