1515
Annons

SD ger grönt ljus – majoritet bakom ny kommunutjämning

Regeringens förslag om mer pengar till det kommunala utjämningssystemet har numera stöd av en majoritet i riksdagen. Det står klart efter att även Sverigedemokraterna valt att ställa sig bakom förslaget, rapporterar 

Ekot.

Oscar Sjöstedt.
Oscar Sjöstedt.Foto:Alexander Larsson Vierth/TT

”Vi kommer att backa upp regeringen i den frågan, så den kommer med stor sannolikhet att passera när den kommer upp i kammaren så småningom”, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson, Oscar Sjöstedt, till radion.

Regeringen annonserade i somras en utökad omfördelning mellan mer resursstarka kommuner och regioner till delar av landet där de ekonomiska förutsättningarna är svårare. Förutom att mer pengar ska fördelas om, från dagens 9,7 miljarder till 11,5 miljarder, bör även utbildnings- och inkomstnivå avgöra vart pengarna ska ta vägen, anser regeringen.

Centerpartiet har sedan tidigare aviserat sitt stöd till förslaget medan Liberalerna tänker rösta nej och hänvisar till att staten i stället borde skjuta till mer pengar.

Om förslaget passerar riksdagen väntas det nya omfördelningssystemet vara på plats den 1 januari nästa år.


Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Därför är det smart att arrendera ut din mark till storskalig solenergi

Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.
Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.

Är du markägare i Sverige söder om Dalälven och har stora arealer i träda eller liknande? I så fall är det bara att säga grattis, för du kan sitta på en guldgruva.

– Det är ett enormt tryck på att bygga större solcellsparker nu, något som kan ge den som har mark att arrendera ut riktigt bra avkastning, förklarar Erik Rindeskär, projektutvecklare på solelsföretaget EnergiEngagemang.

Nyttja din mark till en solcellspark – läs mer här. 

Som en del i klimatomställningen ökar elanvändningen i Sverige explosionsartat, de flesta analytiker tror på en fördubbling av förbrukningen på bara 20 år. Framförallt sker ökningen söder om Dalälven där majoriteten av befolkningen bor, men där det i dag inte finns så mycket elproduktion som krävs. Därför har byggandet av större solcellsparker ökat explosionsartat.

– Vi byggde den första stora under 2020. Strax därefter blev ytterligare en klar, och jag vet att det byggs på flera ställen och planeras för ännu fler. Alla i branschen upplever ett väldigt tryck, och det kommer att poppa upp jättemånga de kommande åren.

Kommersiellt gångbart att bygga

En solcellspark är enkelt uttryck en markbit där man sätter upp solpaneler som sedan med hjälp av transformatorer och växelriktare bildar ett kraftverk som kan kopplas upp på elnätet. Tekniken i dag är relativt billig, och i takt med den ökade efterfrågan och det höjda elpriset har det blivit kommersiellt gångbart att bygga. Men för det här behövs det mark. Därför är branschföretag som EnergiEngagemang ständigt på jakt efter fler markägare som är sugna på att arrendera ut mark till en solcellspark.

– Det handlar om ganska mycket pengar, vi betalar 6 000 – 12 000 kronor per hektar och år beroende på hur lättbearbetad marken är, närhet till elnätet och solinstrålning. Markägaren behöver inte göra mycket mer än att ta den första kontakten med oss. Vi söker alla tillstånd, vi bygger och ser till att anläggningen sköts.

Vad är det då för mark som passar till en solcellspark? Frågar du Erik Rindeskär behöver det vara minst tio hektar sammanhängande yta som är enkel att påla, vilket ofta betyder gammal jordbruksmark som inte är för stenig.

– Självklart ska bra jordbruksmark användas för att odla mat, men i Sverige finns det mycket mark som i dag ligger i träda eller inte används alls, och då blir det en mycket bättre affär att bygga solcellsparker.

”Jättemöjlighet att tjäna pengar på sin mark”

Det finns också mycket mark som används för annan typ av energiproduktion, till exempel energiskogarna från 90-talet eller de stora rapsodlingarna.

– I Sverige används ungefär hundra tusen hektar till energiodling. Schablonmässigt ger exempelvis ett hektar raps fem ton rapsolja vilket motsvarar 50 000 kilowattimmar. På motsvarande yta på halvbra mark med halvbra solinstrålning får du generellt sett ut 500 000 kilowattimmar per år med solceller. Samma förhållande gäller även energiskog. Så vi behöver bara tio procent av ytan för att få ut samma mängd energi om vi har solceller istället.

Dessutom kan en solcellspark öka den biologiska mångfalden. Eftersom det området får vila från besprutning och gödsel samt slås några gånger per år gynnas en mångfald av växter.

– Och det i sin tur gynnar pollinerare som i sin tur gynnar omkringliggande odlingsmark.

Och intresset för att arrendera ut sin mark är stor, framför allt i områden där det saknas annan användning av marken.

– I snabbväxande kommuner används marken kanske till annat, men i kommuner som inte har så stor tillväxttakt är det här en jättemöjlighet för att ändå kunna tjäna bra med pengar på sin mark.

Läs mer om hur det går till – och boka ett kostnadsfritt besök här. 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?