1515
Annons

Schweiz folkomröstar om banksystemet

Schweizarna går till valurnorna om bankers rätt att skapa pengar. Den 10 juni röstar de om bankväsendets själva affärsidé, som vi känner den, skriver Business Insider.

Schweiz folkomröstar om bankernas rätt att skapa pengar ska överföras till centralbanken.
Schweiz folkomröstar om bankernas rätt att skapa pengar ska överföras till centralbanken.Foto:Colourbox

Schweiz är känt för både sina folkomröstningar och banker.

Rörelsen Vollgeld Initiative har lyckats få till stånd en folkomröstning i alplandet om banksystemets själva livsnerv, skriver Business Insider.

I omröstningen den 10 juni ställs schweizarna inför valet att hindra banker från att "skapa pengar", det vill säga låna ut mer pengar än de lånar in från kontosparare. 

Så sker i dag i alla länder med en fungerande kreditmarknad. Centralbanken kontrollerar normalt utgivningen av kontanter och den så kallade monetära basen. Men inräknat affärsbankernas utlåning, som större än medlen på konton i banken, är mängden pengar i ekonomin mångfalt större än så. 

Initiativtagarna föreslår att pengar på transaktionskonto i en bank ska betraktas som "centralbankspengar" och anser att reformen skulle motverka finansiella bubblor och bespara skattebetalare från framtida kostsamma bankräddningar.

I praktiken skulle tillgången på krediter i ekonomin styras direkt av centralbanken.

Schweiziska centralbanken SNB avråder dock bestämt från förslaget.

"Dagens decentraliserade system är både kundfokuserat och effektivt. Konkurrens mellan banker säkrar gynnsamma räntenivåer och service av hög kvalitet till låg kostnad", skriver SNB i ett uttalande.

Den initiativtagare som samlar 100.000 underskrifter har rätt att ställa en fråga till folkomröstning i Schweiz. Resultatet anses giltigt om mer än 40 procent av de röstberättigade deltar i omröstningen. För att utropa sig till segrare i en folkomröstning behövs dessutom att ja-rösterna överväger i ett flertal av landets regioner (kantoner).


Osäker omvärld – experternas försäkringstips som säkrar din plånbok

Oron i vår omvärld har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Granska de försäkringsskydd som finns och överväg kompletteringar. Det bäddar för en bättre nattsömn.

De senaste åren har vi blivit smärtsamt påminda om att sjukvården kan få stora problem, ekonomier kan stängas ned och låga räntor inte är här för evigt. När försäkringsbolaget If i en hälsobarometer ställer frågor till 3 000 hushåll uppger var tredje person att de inte litar på att få tillgång till skattefinansierad sjukvård vid sjukdom eller skador. Fyra av tio tror också att tillgången på offentligt finansierad sjukvård kommer att vara sämre om fem år.

Ökat misstroende visar sig också i statistiken över sålda sjukvårdsförsäkringar. Närmare 700 000 svenskar hade en sjukvårdsförsäkring i slutet av 2020, vilket är en ökning med 40 procent sedan 2011.

Sex av tio får försäkringen betald av sin arbetsgivare och tre av tio har en gruppförsäkring för sjukvård, exempelvis genom facket. Var tionde person har själv tagit en privat sjukvårdsförsäkring.

”Efterfrågan på personförsäkringar ökar stadigt”, säger Jessica Balksjö Nannini, presschef på försäkringsbolaget If.

Här nedan listar Di några prisexempel på privata sjukvårdsförsäkringar. Priset skiljer sig stort beroende på vad som täcks av försäkringen, men också beroende på kundernas ålder. En 50-åring får räkna med mellan 500 kronor och en tusenlapp för en sjukvårdsförsäkring, medan 30-åringar ofta kan ta en försäkring för ett par hundralappar i månaden.

En annan kategori är sjuk- och olycksfallsförsäkringar som ger ersättning för direkta omkostnader, men även för invaliditet och nedsatt arbetsförmåga om skadan blir bestående.

”Tänk på att ålder har betydelse på flera sätt, till exempel kan ersättningen sänkas vid en viss ålder”, säger Jenny Sparring, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Många har också sjuk- och olycksfallsförsäkring genom jobbet eller sitt fackförbund. Här bör man se upp då olycksfallsförsäkringen sällan gäller på fritiden. En annan fälla är att försäkringen slutar att gälla vid pensionering.

Konsumenternas Försäkringsbyrå har en omfattande jämförelse av försäkringstypen på sin sajt.  Av den framgår att kostnaderna för en olycksfallsförsäkring varierar från ett par hundralappar per månad till flera tusenlappar beroende på ålder och innehåll i försäkringen.

Även efterfrågan på rena livförsäkringar har ökat enligt försäkringsbranschen. Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom AMF, manar dock till eftertänksamhet.

”Kontrollera först vilka försäkringar som finns genom jobbet och samhällets skydd innan privata försäkringar tecknas. Många omfattas av gruppförsäkringar via sin arbetsgivare, fackförbund eller olika föreningar.”

Han varnar för att ersättningen från livförsäkringar kan minska radikalt med stigande ålder. Alternativt så stiger den årliga försäkringskostnaden.

Trygghetsekonomen pekar på att tjänstepensioner inte ärvs per automatik. Det som avgör är hur återbetalnings- och efterlevandeskydden ser ut. Vanligtvis gäller återbetalningsskydd i kollektivavtalad tjänstepension under 20 år om man har utbetalning livet ut.

”Se över skyddet i tjänstepensionen. Saknas efterlevandeskydd så får familjen ingenting vid dödsfall. Men ett efterlevandeskydd minskar å andra sidan avkastningen i tjänstepensionen” säger Dan Adolphson Björck.

Den som är anställd där det finns kollektivavtal har ett försäkringsskydd utöver tjänstepensionen. Skydden gäller sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet, dödsfall och arbetsbrist.

”Över tid har betydelsen av dessa förmåner ökat. Staten har tagit ett steg tillbaka och överlåtit en större del av ansvaret på arbetsmarknadens parter. Därför ska man kolla upp vad som gäller på arbetsplatser som saknar kollektivavtal.”

Trygghetsekonomen förordar starkt den vanliga hemförsäkringen.

”Den skyddar mer än bara hemmet och prylar. Där finns till exempel rätts- rese- och överfallsskydd och även ett ansvarsskydd”, säger Dan Adolphson Björck.

Kriget i Europa, skenande energipriser och en inflationstakt som vi inte har sett på decennier har fått de flesta ekonomer och bedömare att dra ned på tillväxtutsikterna. Det innebär ökade risker för arbetslöshet, även om få tecken på detta syns än. I ljuset av lite sämre tider är det viktigt att ta reda på hur a-kassan och andra stöd fungerar.

I dag går det att få maximalt 1 200 kronor om dagen före skatt från a-kassan. Det gäller om man varit medlem i en a-kassa minst 12 månader och tjänar 33 000 kronor eller mer per månad.

”Taket för a-kassan har inte hängt med uppåt. Därför har inkomstförsäkring blivit populärt hos dem som tjänar över 33 000 kronor per månad”, säger Dan Adolphson Björck.

Hos vissa fackförbund ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet. Hos andra kan en sådan försäkring tecknas som tillval.

Exempelvis så har Unionen en försäkring som ingår i medlemsavgiften. Den försäkrar månadsinkomster upp till 60 000 kronor. Då täcker inkomstförsäkringen, tillsammans med a-kassan, 70 till 80 procent av inkomstbortfallet under cirka sju månader.

Det finns även privata inkomstförsäkringar utan koppling till fackförbund.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?