1515

Sauk och Salming drabbades – nu uppmanar de fler att testa sig

Skådespelaren Stefan Sauk och hockeylegendaren Börje Salming gör gemensam sak för att tackla Sveriges vanligaste cancerform. Efter varsin skräckupplevelse uppmanar de Di:s läsare att testa sig. Stefan Sauk har dessutom ett och annat att säga om den svenska sjukvårdsapparaten.

Foto:Joey Abrait
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY

”Det var satans höga värden”, berättar hockeylegenden Börje Salming om ett testbesked som följdes av ångestladdad väntan efter en förnyad provtagning. 

”Det var några väldigt jobbiga veckor”, säger han men tillägger att han så småningom kunde andas ut efter att ha blivit friskförklarad.

Salmings förhöjda värden berodde sannolikt på en infektion. Men att döden ändå tycktes knacka på har bidragit till att han nu aktivt uppmanar andra män att testa sig. 

”Gör det på en gång. Det är så jäkla viktigt och det tar bara några sekunder”, säger Börje Salming som även är engagerad i hälsofrågor i rollen som ambassadör för Hjärt-Lungfonden. 

Stefan Sauk hade inte samma tur. 

”Jag fick ett svar som jag inte gillade”, berättar skådespelaren. 

Det var å andra sidan positivt, eftersom tidig upptäckt är en avgörande faktor för cancerbehandling. Prostatacancer drabbar många. Var sjunde man får den i någon form och ungefär 10.000 nya fall upptäcks varje år i Sverige. Men symptomen, som att man kissar blod eller får svårt att urinera, kommer först när sjukdomen redan har gått för långt. 

Stefan Sauk kan tacka det stora intresset för hans person, inte minst på sociala medier som Facebook, eftersom det bidrog till att han medverkade i ett test 2018 i regi av Henrik Grönberg som utvecklat den nya provformen Stockholm 3.

”De frågade om jag ville vara med och driva frågan”, säger Stefan Sauk.

Efter ett oroväckande utfall gjordes en magnetröntgen och en biopsi. 

”Det var ingen rolig grej”, säger han med hänvisning till ett vävnadsprov från prostatan.  

Sedan följde en medicinsk dubbelsmäll, eftersom Stefan Sauk fick artros i höften och behövde operation. Det är visserligen en annan historia, men den markerar en startpunkt då Stefan Sauk börjar läsa allt mer om sjukvård. Med kunskapen växer frustrationen över den svenska vårdapparaten.   

”Vi lever i en slags fantasivärld, i en svunnen tid av att Sverige har den bästa sjukvården i världen. Det är inte sant.” 

Parallellt med en höftoperation i Belgien, som han fick bekosta själv och som följdes av en lång rättslig kamp mot svenska staten, började Stefan Sauk med en långdragen hormonbehandling för att blockera testosteronet i kroppen, i syfte att svälta ut cancercellerna. 

”Det var en tuff resa att göra två saker samtidigt. Men det gick bra.” 

Efter några månaders medicinering väntade strålbehandling - och förvirring. Den behandling som Stefan Sauk väntat sig, med en pricksäker teknik som kallas Rapidarc, var inte vad sjukhuset hade förberett. Till en rad olika strålningsmetoder kan vi lägga en kader läkare som föredrar operation istället, vilket ökar förvirringen. 

”Ska du vara patient i Sverige i dag, så måste du ha någon med dig som säkerställer att du får den vård som du har rätt till”, säger Stefan Sauk, som själv tog hjälp av en bekant. 

Tack vare sin kunskap kunde han vända i dörren samt kräva rätt behandling. 

”Det finns en risk med att googla för mycket. Men det finns fördelar också. Du måste vara vaken, annars kan det gå hur som helst.” 

I hans fall gick det bra. 25 strålningsbehandlingar klarades så småningom av. Sedan följde nya omgångar av testosteronpåverkande medicinering, med kraftiga biverkningar. 

”Det är ingen lek, utan skapar stora förändringar i kroppen”, säger Stefan Sauk och tillägger att några biverkningar kan jämföras med kvinnors klimakterie. 

”Du tappar muskelmassa, får fettlager runt magen och så får du vallningar där du plötsligt blir varm och börjar svettas.” 

Med avslutad behandling är Stefan Sauk och hans kropp, med muskler och behåring, på väg tillbaka mot det normala. Han har också valt att berätta om processen, här i Di samt i en podd tillsammans med Henrik Grönberg. 

”Min spontana impuls var att inte prata om det. Jag är ju en offentlig person. Och om folk tror att jag döende så får jag inga jobb. Det är inte bra.” 

Stefan Sauk ändrade sig dock: 

”Kan jag och det som jag berättar göra så att andra människor faktiskt räddar sina liv, då är det värt det.”

Di har genom åren berättat om flera näringslivsprofiler som brottats med liknande frågeställningar. 2014 talade Lars Murman, centralfigur inom både Manpower och Proffice, ut om sina upplevelser: 

”Det viktiga är att folk fattar vikten av tidig diagnos, tidig behandling och att man måste våga ifrågasätta läkaren och den svenska sjukvården”, sa Lars Murman när det begav sig.

Robert af Jochnick gjorde samma sak i Di Weekend 2009. 

”Vi män har en förmåga att sticka huvudet i sanden och bara dö med vår sjukdom. Det blir ingen friskare av”, sa Oriflame-grundaren då. 

Forne finansministern Kjell-Olof Feldt, hockeylegendaren Sven Tumba, tv-meteorologen John Pohlman och nöjesprofilen Bert Karlsson är några andra kända svenskar som drabbats.  

”Jag och Jörn Donner har varit ute och pratat mycket om det här. Han gjorde samma sak i Finland”, säger Bert Karlsson med hänvisning till den finlandssvenske kulturprofilen och författaren som avled 2020.

Bert Karlsson pekar även ut tarmcancer och understryker vikten av regelbundna tester och tidig upptäckt: 

”Det borde vara obligatoriskt. Svenska företag borde gardera sig mot det här också. Kostnaden är enormt mycket större när det gått för långt.”

 


Innehåll från TeliaAnnons

Ny rapport: De digitala klyftorna har ökat under pandemin

De digitala klyftorna mellan svenska företag har ökat under pandemin, visar den nya rapporten Telias digitala index 2021. Hur kan lågdigitala företag komma ikapp – finns det några enkla sätt?

Här är expertens främsta tips.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin brukar beskrivas som en katalysator för digitaliseringen, men hur har egentligen svenska företag utvecklats?

Hela 76 procent av företagen hade inte alla verktyg på plats för att kunna jobba digitalt när pandemin slog till. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Företagen har intervjuats i januari-februari 2021.

– Framför allt saknade man verktyg för att samarbeta. Men generellt har företagen, oavsett storlek, blivit mer digitala under pandemiåret. När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att framgångsrika företag slås ut”

Samtidigt växer det digitala gapet. Andelen högdigitala företag har ökat från 22 procent före pandemin till 28 procent i dag, medan de lågdigitala inte minskat i motsvarande takt, visar den nya rapporten.

– Det här innebär att ungefär 220 000 svenskar på 70 000 företag har gjort ett digitalt språng. Men tyvärr ligger många lågdigitala företag kvar på ungefär samma nivå, vilket är oroande. I förlängningen riskerar företag som har ett bra erbjudande och uppskattas av sina kunder idag, ändå att slås ut eftersom de inte klarar den digitala omställningen, säger Daniel Stark och fortsätter:

– Digitala klyftor skapar ekonomiska klyftor. Därför är det en väldigt viktig samhällsfråga att vi agerar för att stötta de lågdigitala företagen så att de kan komma ifatt.

Mer distansjobb på stora företag

Större företag är generellt mer digitalt mogna än mindre företag. Det är också vanligare på större företag att man jobbat på distans under pandemin. 65 procent av företagen med minst 50 anställda svarar att ”nästan alla eller merparten” har distansarbetat. Bara 6 procent anger att de inte jobbat alls på distans.

Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.
Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Bland de minsta företagen, med upp till 9 anställda, svarar 29 procent att de inte haft något distansarbete – och majoriteten säger att pandemin inte påskyndat deras digitalisering.

– Större företag har i högre grad automatiserade arbetsflöden för rutinuppgifter som fakturering och orderhantering – men också för att samla in data om sina kunder och driva marknadsföring med träffsäkra erbjudanden, berättar Daniel Stark.

Enligt Telias digitala index har 62 procent av de största företagen automatiserade processer – jämfört med 36 procent av de minsta företagen.

– Utmärkande för högdigitala företag är att de effektiviserar hela sin verksamhet så att de kan lägga maximal tid på sin affär. Man tar ett utifrån-perspektiv på sitt företag och prioriterar att automatisera. Lågdigitala företag tenderar att ha ett mer kortsiktigt fokus på att hitta nya kunder.

Så kan lågdigitala komma ikapp

De främsta vinsterna är minskad tid för administration och lägre totalkostnad, enligt företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till oavsett frågor och problem. En annan styrka är att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Daniel Starks främsta råd till företag som halkat efter digitalt är att ”plocka den lägst hängande frukten”.

– Kartlägg vad som stjäl er tid och energi, och som orsakar friktion för ert företag. Fråga gärna era leverantörer och kunder. Vänd er till experter inom digitalisering. Ta reda på hur konkurrenterna jobbar.

Typiska tidstjuvar är fakturering och bokföring som hanteras manuellt, enligt Daniel Stark.

– Börja med att automatisera och förenkla det som tar mest tid. När ni frigör tid skapas en ”ränta-på-ränta-effekt” och ni får tid att ta nästa steg.

Våga blicka framåt, är ett andra råd:

– Under pandemin har många företag tvingats vara mycket ”här och nu” för att lösa en akut situation. Företag som nu vågar tänka långsiktigt, och kanske investera i nya digitala lösningar, har massor att vinna. Fokusera också på hur ni vill möta kunderna digitalt. Det blir allt viktigare att sömlöst kunna integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

Så gör de mest digitala företagen: En leverantör för all teknik

Ett tredje råd är att se över företagets teknik-landskap.

– Att ha fyra-fem leverantörer för företagets it, uppkoppling och telefoni är inte ovanligt. Men det blir många kontaktpersoner, fakturor och avtal att hålla reda på – och ibland tjänster och produkter som inte kompletterar varandra optimalt. Dessutom drar kostnaderna lätt iväg med olika leverantörer. När problem uppstår kan det vara svårt att veta vilken supportdesk man ska kontakta – något som stjäl tid och skapar frustration. 

Knappt hälften av företagen väljer att anlita en huvudsaklig leverantör för it och uppkoppling, visar Telias digitala index.

– Trenden är extra tydlig bland högdigitala företag. 60 procent har en sådan helhetslösning och ytterligare 21 procent svarar att de är intresserade.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?