Hoppa till innehållet

Annons

Sauk och Salming drabbades – nu uppmanar de fler att testa sig

Skådespelaren Stefan Sauk och hockeylegendaren Börje Salming gör gemensam sak för att tackla Sveriges vanligaste cancerform. Efter varsin skräckupplevelse uppmanar de Di:s läsare att testa sig. Stefan Sauk har dessutom ett och annat att säga om den svenska sjukvårdsapparaten.

Foto:Joey Abrait
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY

”Det var satans höga värden”, berättar hockeylegenden Börje Salming om ett testbesked som följdes av ångestladdad väntan efter en förnyad provtagning. 

”Det var några väldigt jobbiga veckor”, säger han men tillägger att han så småningom kunde andas ut efter att ha blivit friskförklarad.

Salmings förhöjda värden berodde sannolikt på en infektion. Men att döden ändå tycktes knacka på har bidragit till att han nu aktivt uppmanar andra män att testa sig. 

”Gör det på en gång. Det är så jäkla viktigt och det tar bara några sekunder”, säger Börje Salming som även är engagerad i hälsofrågor i rollen som ambassadör för Hjärt-Lungfonden. 

Stefan Sauk hade inte samma tur. 

”Jag fick ett svar som jag inte gillade”, berättar skådespelaren. 

Det var å andra sidan positivt, eftersom tidig upptäckt är en avgörande faktor för cancerbehandling. Prostatacancer drabbar många. Var sjunde man får den i någon form och ungefär 10.000 nya fall upptäcks varje år i Sverige. Men symptomen, som att man kissar blod eller får svårt att urinera, kommer först när sjukdomen redan har gått för långt. 

Stefan Sauk kan tacka det stora intresset för hans person, inte minst på sociala medier som Facebook, eftersom det bidrog till att han medverkade i ett test 2018 i regi av Henrik Grönberg som utvecklat den nya provformen Stockholm 3.

”De frågade om jag ville vara med och driva frågan”, säger Stefan Sauk.

Efter ett oroväckande utfall gjordes en magnetröntgen och en biopsi. 

”Det var ingen rolig grej”, säger han med hänvisning till ett vävnadsprov från prostatan.  

Sedan följde en medicinsk dubbelsmäll, eftersom Stefan Sauk fick artros i höften och behövde operation. Det är visserligen en annan historia, men den markerar en startpunkt då Stefan Sauk börjar läsa allt mer om sjukvård. Med kunskapen växer frustrationen över den svenska vårdapparaten.   

”Vi lever i en slags fantasivärld, i en svunnen tid av att Sverige har den bästa sjukvården i världen. Det är inte sant.” 

Parallellt med en höftoperation i Belgien, som han fick bekosta själv och som följdes av en lång rättslig kamp mot svenska staten, började Stefan Sauk med en långdragen hormonbehandling för att blockera testosteronet i kroppen, i syfte att svälta ut cancercellerna. 

”Det var en tuff resa att göra två saker samtidigt. Men det gick bra.” 

Efter några månaders medicinering väntade strålbehandling - och förvirring. Den behandling som Stefan Sauk väntat sig, med en pricksäker teknik som kallas Rapidarc, var inte vad sjukhuset hade förberett. Till en rad olika strålningsmetoder kan vi lägga en kader läkare som föredrar operation istället, vilket ökar förvirringen. 

”Ska du vara patient i Sverige i dag, så måste du ha någon med dig som säkerställer att du får den vård som du har rätt till”, säger Stefan Sauk, som själv tog hjälp av en bekant. 

Tack vare sin kunskap kunde han vända i dörren samt kräva rätt behandling. 

”Det finns en risk med att googla för mycket. Men det finns fördelar också. Du måste vara vaken, annars kan det gå hur som helst.” 

I hans fall gick det bra. 25 strålningsbehandlingar klarades så småningom av. Sedan följde nya omgångar av testosteronpåverkande medicinering, med kraftiga biverkningar. 

”Det är ingen lek, utan skapar stora förändringar i kroppen”, säger Stefan Sauk och tillägger att några biverkningar kan jämföras med kvinnors klimakterie. 

”Du tappar muskelmassa, får fettlager runt magen och så får du vallningar där du plötsligt blir varm och börjar svettas.” 

Med avslutad behandling är Stefan Sauk och hans kropp, med muskler och behåring, på väg tillbaka mot det normala. Han har också valt att berätta om processen, här i Di samt i en podd tillsammans med Henrik Grönberg. 

”Min spontana impuls var att inte prata om det. Jag är ju en offentlig person. Och om folk tror att jag döende så får jag inga jobb. Det är inte bra.” 

Stefan Sauk ändrade sig dock: 

”Kan jag och det som jag berättar göra så att andra människor faktiskt räddar sina liv, då är det värt det.”

Di har genom åren berättat om flera näringslivsprofiler som brottats med liknande frågeställningar. 2014 talade Lars Murman, centralfigur inom både Manpower och Proffice, ut om sina upplevelser: 

”Det viktiga är att folk fattar vikten av tidig diagnos, tidig behandling och att man måste våga ifrågasätta läkaren och den svenska sjukvården”, sa Lars Murman när det begav sig.

Robert af Jochnick gjorde samma sak i Di Weekend 2009. 

”Vi män har en förmåga att sticka huvudet i sanden och bara dö med vår sjukdom. Det blir ingen friskare av”, sa Oriflame-grundaren då. 

Forne finansministern Kjell-Olof Feldt, hockeylegendaren Sven Tumba, tv-meteorologen John Pohlman och nöjesprofilen Bert Karlsson är några andra kända svenskar som drabbats.  

”Jag och Jörn Donner har varit ute och pratat mycket om det här. Han gjorde samma sak i Finland”, säger Bert Karlsson med hänvisning till den finlandssvenske kulturprofilen och författaren som avled 2020.

Bert Karlsson pekar även ut tarmcancer och understryker vikten av regelbundna tester och tidig upptäckt: 

”Det borde vara obligatoriskt. Svenska företag borde gardera sig mot det här också. Kostnaden är enormt mycket större när det gått för långt.”

Innehåll från FortumAnnons

Vattenkraftens storskaliga flexibilitet avgörande för omställningen

Sedan mer än 100 år har vattenkraften utgjort ryggraden i den svenska elproduktionen. Idag står den för mer än hälften av elproduktionen och är enormt viktig för kraftsystemets stabilitet och effekten kan regleras i stort sett ögonblickligen för att hålla elsystemet i balans. Den har visat sig vara avgörande för den utbyggnad av vind- och solkraft som hittills skett. Men är det tillräckligt?

Vi ska ta tillvara på vattenkraftens unika förmågor

Vattenkraften är unik eftersom den kostnadseffektivt kan regleras över alla tidsskalor – från sekunder upp till flera veckor eller år. Förr användes reglerförmågan för att anpassa produktionen efter användningen, idag blir förmågan att hantera stora variationer på produktionssidan allt viktigare. Den nuvarande kapaciteten ligger på gränsen av att kunna balansera dagens volymer av vindkraft. Det finns dock flera olika sätt att öka vattenkraftens reglerkapacitet. 

• Det är fullt möjligt att öka effekten i de tio största redan utbyggda älvarna med nästan 25 % med hjälp av ombyggda eller nya turbiner samtidigt som vattendomarna ändras för att tillåta större variationer i vattenflödet.

• Höjda dämningsgränser och större tillåtna variationer i magasinen ger ökad reglerförmåga över tid.

• Fortums två ”hybridkraftverk” visar att batterier kan ökar kraftverkens förmåga till korttidsreglering samtidigt som det minskar påfrestningar och slitage på turbiner och övrig mekanisk utrustning.

• Pumpkraftverk kan öka den tillgängliga effekten för reglering men används främst för reglering över dygnet. Med mer vind- och solkraft kan det bli mer lönsamt även i Sverige.

• Mer planerbar baskraft, kärnkraft och/eller kraftvärme, gör det möjligt att använda en större andel av vattenkraftens produktion för reglering som i sin tur då kan ge plats för mer väderberoende produktion. 

Vattenkraften skulle alltså med jämförelsevis små insatser kunna öka sin reglerförmåga. Samtidigt vet vi att den nu pausade miljöprövningen all vattenkraft riskerade leda till kraftigt försämrad reglerförmåga och lägre årsproduktion. Som samhälle behöver vi därför hitta en balans mellan de olika behoven.

Vattenkraftens förmåga till flexibilitet | fortum.se

En tallriksmodell för kraftsystemet

Det svenska kraftsystemet har i många decennier varit i princip helt fossilfritt så vi har en unikt bra utgångspunkt för att klara av omställningen. Vi ska ”bara” ersätta de fossila bränslena i alla andra sektorer. Det betyder i runda tal mer än en fördubbling av dagens produktion. Samtidigt kommer två tredjedelar av dagens produktionskapacitet nå slutet av sin tekniska livslängd och behöva ersättas. Vi behöver alla fossilfria kraftslag för att klara detta och vi behöver ha en balans mellan de förmågor som behövs för att kraftsystemet ska fungera och kunna ge kraft åt omställningen. Vi brukar kalla det för en tallriksmodell då olika produktionsslag bidrar med olika förmågor till kraftsystemet. Men för att bygga ett balanserat system som möter behoven behöver vi bli bättre på att ta tillvara vattenkraftens unika förmågor.

Vattenkraftens förmåga till flexibilitet | fortum.se

Om Fortum
Fortum är ett nordiskt energiföretag. Vårt syfte är att ge kraft åt en värld där människor, företag och naturen utvecklas tillsammans. Vi är en av de kraftproducenter i Europa som har lägst koldioxidutsläpp och vi leds av högt ställda hållbarhetsmål. Vi producerar och levererar fossilfri el och vi hjälper industrier att fasa ut sina fossila bränslen och växa. Vår kärnverksamhet i Norden består av effektiv fossilfri kraftproduktion och pålitliga leveranser av el och värme till hushåll och företag.

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera