1515
Annons

Sauk och Salming drabbades – nu uppmanar de fler att testa sig

Skådespelaren Stefan Sauk och hockeylegendaren Börje Salming gör gemensam sak för att tackla Sveriges vanligaste cancerform. Efter varsin skräckupplevelse uppmanar de Di:s läsare att testa sig. Stefan Sauk har dessutom ett och annat att säga om den svenska sjukvårdsapparaten.

Foto:Joey Abrait
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY
Foto:ABRAI JOEY

”Det var satans höga värden”, berättar hockeylegenden Börje Salming om ett testbesked som följdes av ångestladdad väntan efter en förnyad provtagning. 

”Det var några väldigt jobbiga veckor”, säger han men tillägger att han så småningom kunde andas ut efter att ha blivit friskförklarad.

Salmings förhöjda värden berodde sannolikt på en infektion. Men att döden ändå tycktes knacka på har bidragit till att han nu aktivt uppmanar andra män att testa sig. 

”Gör det på en gång. Det är så jäkla viktigt och det tar bara några sekunder”, säger Börje Salming som även är engagerad i hälsofrågor i rollen som ambassadör för Hjärt-Lungfonden. 

Stefan Sauk hade inte samma tur. 

”Jag fick ett svar som jag inte gillade”, berättar skådespelaren. 

Det var å andra sidan positivt, eftersom tidig upptäckt är en avgörande faktor för cancerbehandling. Prostatacancer drabbar många. Var sjunde man får den i någon form och ungefär 10.000 nya fall upptäcks varje år i Sverige. Men symptomen, som att man kissar blod eller får svårt att urinera, kommer först när sjukdomen redan har gått för långt. 

Stefan Sauk kan tacka det stora intresset för hans person, inte minst på sociala medier som Facebook, eftersom det bidrog till att han medverkade i ett test 2018 i regi av Henrik Grönberg som utvecklat den nya provformen Stockholm 3.

”De frågade om jag ville vara med och driva frågan”, säger Stefan Sauk.

Efter ett oroväckande utfall gjordes en magnetröntgen och en biopsi. 

”Det var ingen rolig grej”, säger han med hänvisning till ett vävnadsprov från prostatan.  

Sedan följde en medicinsk dubbelsmäll, eftersom Stefan Sauk fick artros i höften och behövde operation. Det är visserligen en annan historia, men den markerar en startpunkt då Stefan Sauk börjar läsa allt mer om sjukvård. Med kunskapen växer frustrationen över den svenska vårdapparaten.   

”Vi lever i en slags fantasivärld, i en svunnen tid av att Sverige har den bästa sjukvården i världen. Det är inte sant.” 

Parallellt med en höftoperation i Belgien, som han fick bekosta själv och som följdes av en lång rättslig kamp mot svenska staten, började Stefan Sauk med en långdragen hormonbehandling för att blockera testosteronet i kroppen, i syfte att svälta ut cancercellerna. 

”Det var en tuff resa att göra två saker samtidigt. Men det gick bra.” 

Efter några månaders medicinering väntade strålbehandling - och förvirring. Den behandling som Stefan Sauk väntat sig, med en pricksäker teknik som kallas Rapidarc, var inte vad sjukhuset hade förberett. Till en rad olika strålningsmetoder kan vi lägga en kader läkare som föredrar operation istället, vilket ökar förvirringen. 

”Ska du vara patient i Sverige i dag, så måste du ha någon med dig som säkerställer att du får den vård som du har rätt till”, säger Stefan Sauk, som själv tog hjälp av en bekant. 

Tack vare sin kunskap kunde han vända i dörren samt kräva rätt behandling. 

”Det finns en risk med att googla för mycket. Men det finns fördelar också. Du måste vara vaken, annars kan det gå hur som helst.” 

I hans fall gick det bra. 25 strålningsbehandlingar klarades så småningom av. Sedan följde nya omgångar av testosteronpåverkande medicinering, med kraftiga biverkningar. 

”Det är ingen lek, utan skapar stora förändringar i kroppen”, säger Stefan Sauk och tillägger att några biverkningar kan jämföras med kvinnors klimakterie. 

”Du tappar muskelmassa, får fettlager runt magen och så får du vallningar där du plötsligt blir varm och börjar svettas.” 

Med avslutad behandling är Stefan Sauk och hans kropp, med muskler och behåring, på väg tillbaka mot det normala. Han har också valt att berätta om processen, här i Di samt i en podd tillsammans med Henrik Grönberg. 

”Min spontana impuls var att inte prata om det. Jag är ju en offentlig person. Och om folk tror att jag döende så får jag inga jobb. Det är inte bra.” 

Stefan Sauk ändrade sig dock: 

”Kan jag och det som jag berättar göra så att andra människor faktiskt räddar sina liv, då är det värt det.”

Di har genom åren berättat om flera näringslivsprofiler som brottats med liknande frågeställningar. 2014 talade Lars Murman, centralfigur inom både Manpower och Proffice, ut om sina upplevelser: 

”Det viktiga är att folk fattar vikten av tidig diagnos, tidig behandling och att man måste våga ifrågasätta läkaren och den svenska sjukvården”, sa Lars Murman när det begav sig.

Robert af Jochnick gjorde samma sak i Di Weekend 2009. 

”Vi män har en förmåga att sticka huvudet i sanden och bara dö med vår sjukdom. Det blir ingen friskare av”, sa Oriflame-grundaren då. 

Forne finansministern Kjell-Olof Feldt, hockeylegendaren Sven Tumba, tv-meteorologen John Pohlman och nöjesprofilen Bert Karlsson är några andra kända svenskar som drabbats.  

”Jag och Jörn Donner har varit ute och pratat mycket om det här. Han gjorde samma sak i Finland”, säger Bert Karlsson med hänvisning till den finlandssvenske kulturprofilen och författaren som avled 2020.

Bert Karlsson pekar även ut tarmcancer och understryker vikten av regelbundna tester och tidig upptäckt: 

”Det borde vara obligatoriskt. Svenska företag borde gardera sig mot det här också. Kostnaden är enormt mycket större när det gått för långt.”

 


Innehåll från NorwegianAnnons

Så använder piloter på Norwegian data för att minska utsläppen

Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.
Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Genom lösningar som samlar in och analyserar data får piloter på flygbolaget Norwegian tips för att minska utsläppen när de flyger flygplanet.

– Det är alla piloters önskan att flyga så snålt man kan, just för att minska utsläppen och dessutom hålla kostnaden och därmed biljettpriserna nere, säger Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Flygbolaget Norwegian använder databaserade applikationer för att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen, vilket är i linje med flygbolagets hållbarhetsmål.

En sådan är SkyBreathe, som registrerar data för hur alla flygbolagets piloter flyger flygplanen på respektive rutter.

– Inför varje flygning kan vi se statistik över hur våra kollegor flugit och hur mycket bränsle som gått åt. Då vet vi vad som är en optimal flygning. Genom att flyga på det sättet kan vi spara bränsle, vilket är bra för både ekonomin och klimatet, förklarar Niklas Lindfors. 

På marken kan det till exempel handla om taxning med en avstängd motor och mer omfattande användning av hjulbromsning istället för motorbromsning.

Dessa tips för piloterna kan hjälpa flygbolaget att spara upp till fem procent på bränsleförbrukningen.

– För en flygning mellan Arlanda och Kiruna kan vi spara ungefär 200 kg koldioxidutsläpp, enkel väg. Det är mer än ett kilo per passagerare, om flygmaskinen är full, säger han.

Norwegian utnyttjar väderdata för mer hållbart flygande

En annan lösning är tjänsten ClearPath från det svenska företaget AVTECH, som levererar optimala flyghöjder i realtid. Kraftfulla datorer på marken analyserar stora mängder väderdata och skickar ett kort meddelande till piloterna i luften om var de bästa väderförhållandena finns på den aktuella rutten.

Genom att till exempel byta höjd vid rätt position kan man utnyttja en bättre vind. Det kan spara drygt två procent bränsle under en flygresa. 

– Det ligger i allas intresse att vi förbrukar så lite bränsle som möjligt, med så små utsläpp som vi bara kan, utan att tumma på vår höga säkerhet. Det försöker vi göra hela tiden, avslutar Niklas Lindfors.

Om Norwegians hållbarhetsarbete

Flygbolaget Norwegian har lanserat en ambitiös hållbarhetsstrategi. Bland annat ska man:

° Minska koldioxidutsläppen per passagerare med 45 procent till 2030.
° Ta bort all icke-återvinningsbar plast ombord senast 2023.
° Minska användningen av engångsplast med 30 procent och återvinna all engångsplast till 2023.

Läs mer på: www.norwegian.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norwegian och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?