1515
Annons

SAS-förhandlingar hela natten – medlaren ser ljusglimt

De intensiva förhandlingarna mellan SAS och pilotfacket har pågått under natten och morgonen, sedan tidsfristen förlängdes ytterligare en gång till klockan 11.

”Det är för att vi ska kunna klara av de här frågorna”, säger medlaren Claes Stråth på lördagsmorgonen.

Foto:Johan Nilsson/TT

Klockan tickar och hotet om att en SAS SAS +1,17% Dagens utveckling -strejk blir verklighet närmar sig – något som kan drabba upp till 30.000 resenärer om dagen, enligt flygbolaget.

Under natten har förhandlingarna pågått fram mot småtimmarna. Vid 01-tiden förlängdes tidsfristen ytterligare en gång till klockan 11 på lördagsförmiddagen.

En av medlarna i SAS-förhandlingarna, Claes Stråth, kan inte kommentera läget i förhandlingarna men säger att det som diskuteras är komplicerade frågor som tar mycket tid, och därför förlängdes tidsfristen ytterligare.

”Det är för att vi ska kunna klara av de här frågorna”, säger Claes Stråth.

Om framsteg har gjorts under natten i förhandlingarna mellan piloterna och SAS-ledningen avböjer han också att kommentera. Men att tidsfristen har förlängts kan ses som ett gott tecken.

”Det är ett uttryck för att man har sett möjligheten till att komma fram till en uppgörelse,” säger Claes Stråth och han utgår från att man kommer att kunna klara av att hinna med det tills den nya tidsfristen.

SAS och piloterna står däremot fortfarande långt i från varandra, sade Marianne Hernæs, SAS förhandlingschef på pilotområdet, vid midnatt.

”Men vi tycker att det här är så viktigt för passagerarna att vi är villiga att försöka på övertid”, fortsatte Hernæs.

Om en strejk skulle bryta ut nu skulle det vara under den mest hektiska semestertiden, enligt SAS kommunikationschef Karin Nyman.

”Hamnar vi i det läget är det riktigt, riktigt illa. Det går inte att boka om passagerare nu, för det är proppfullt på alla plan”, sade SAS kommunikationschef Karin Nyman tidigare till TT.

Under fredagen satte man från norskt håll hård press på SAS när det norska pilotfacket hotade med att driva företaget i konkurs.

”Om företaget inte klarar att förhålla sig till den skandinaviska modellen så anser vi att det är en aktör som inte har rätt att överleva”, sade Roger Klokset, ledare för fackföreningen Norske SAS-flygeres forening (NSF) till norska VG.

Även det svenska pilotfacket riktade hård kritik mot SAS förhandlingsposition på fredagen.

”En arbetsgivare som försöker att organisera sig bort från arbetsgivaransvar och ingångna avtal genom att starta brevlådeföretag har ingenting på svensk arbetsmarknad att göra och saknar existensberättigande”, säger Martin Lindgren, ordförande för SAS-sektionen på Svensk pilotförening, i en skriftlig kommentar till TT.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Ökade återkommande intäkter och användare för Freja EID

Freja EID hade en nettoomsättning på 6,7 miljoner kronor (5,4) under det andra kvartalet 2022.

Ebitda uppgick till -7,0 miljoner kronor (-7,4) och ebit blev -10,5 miljonerkronor (-10,4).

ARR, eller årligt återkommande intäkter, för segmentet Freja EID uppgick den 30 juni 2022 till 6,1 miljoner kronor, en tillväxt om 111 procent jämfört med samma period föregående år.

Antalet användare i tjänsten Freja EID uppgick den 30 juni 2022 till 668.000 stycken, motsvarande en ökning om 220 procent jämfört med samma period föregående år.

Segmentet Freja EID:s nettoomsättning uppgick till 1,7 miljoner kronor (0,8).

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 4,0 miljoner kronor (-10,2).

”Abonnemangsintäkterna ökar kraftigt och i takt med att årligt återkommande intäkter (ARR) ökar, rör vi oss också mot lönsamhet. Avtalen som styr abonnemangsintäkterna ökade också kraftigt under kvartalet och visar på den starka efterfrågan från våra kunder som vi upplever nu”, skriver vd Johan Henrikson.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera