1515
Annons

Sara Öhrvall: Framtidssäkra jämställdheten

Precis när ett jämställt näringsliv äntligen är synligt borta vid horisonten, verkar digitaliseringstrenden skapa nya hinder.

Män dominerar styrelserna även i nystartade företag.
Män dominerar styrelserna även i nystartade företag.Bild:Jesper Frisk

Fram till nu har det mesta pekat i rätt riktning. Vi har aldrig haft mer jämställda styrelser och ledningsgrupper i börsbolagen – och lönegapet fortsätter att minska.

Enligt stiftelsen Allbright når vi ett jämställt näringsliv 2040. Prognosen förutsätter dock en linjär utveckling och är baserad på strukturen i dagens börsbolag med dagens uppsättning av kompetenser.

Men digitaliseringen är inte linjär, den är disruptiv. Spelreglerna ritas om och hela arbetsmarknaden transformeras. Enligt Standard & Poor’s försvinner 75 procent av de nu största företagen i USA från topp 500 inom drygt tio år. Stiftelsen för Strategisk Forskning ser vartannat yrke ersättas av digital och automatiserad teknik inom 20 år.

En teknisk revolution skulle kunna underlätta för kvinnor att nå toppositioner då traditionella strukturer raseras. När nytt ska ersätta gammalt kan vi bygga företag med mänskliga värderingar där talanger kommer till sin rätt, oavsett kön.

Företag som startas nu sätter morgondagens jämställdhetsnivå, men tyvärr ser det mörkt ut. Bland nykomlingarna på Stockholmsbörsen saknar en tredjedel kvinnor i ledningsgruppen och i styrelserna för Sveriges största techbolag är nio av tio män.

Det är än värre bland de företag som nu kommer till världen. Di Digital har rapporterat att 90 procent av de svenska riskkapitalbolagens techinvesteringar görs i bolag med bara manliga grundare.

Världens 100 ledande VC-bolag har endast 7 procent kvinnliga partners, och lika snedvridna investeringar. I vår främsta inspirationskälla, Silicon Valley, ser det lika illa ut.

Kvinnor saknas i ledningsgrupper, tjänar betydligt mindre än män med samma profil och enligt Harvard Business Review kommer att hälften av de kvinnor som utbildat sig inom tekniska yrken att lämna under sin karriär.

Den snedvridna startupkulturen blir allas problem i framtiden då flertalet studier visar att de företag som startar ojämlikt förblir ojämlika.

Även tillväxten av kvinnlig digital talang är skral. Andelen kvinnor som jobbar i it- och teknikbranschen i Sverige har fastnat kring 30 procent, men i gymnasiets teknikutbildningar är endast 15 procent tjejer.

På högskolans teknikutbildningar är det 30 procent, men om man skalar bort inriktningar inom kommunikation, design och management och ser på de mer renodlade teknikutbildningarna är andelen kvinnor betydligt lägre. Civilingenjörsutbildningen med inriktning datavetenskap har 5 procent kvinnor, lägst inom hela högskolan.

Ju starkare digitaliseringen blir som förändringskraft, desto mer kommer de som har kontroll över teknikutvecklingen att påverka arbetsförhållandena i näringslivet. Efterfrågan på tekniska kompetenser driver upp löner och klyftorna mellan män och kvinnor kan därmed komma att öka igen.

I Europa förväntas det saknas en miljon programmerare inom kort. En av regeringens rapporter om arbetet i framtiden konstaterar att det finns en uppenbar risk att digitaliseringen driver snedfördelning mellan könen.

Problemets kärna är att vi har en it-bransch som skriker efter talang, men ändå inte förmår att locka kvinnor i tillräckligt hög utsträckning. Vi kan inte ta utvecklingen mot ett jämställt samhälle för given.

När vi bygger nytt måste vi säkerställa att framtidens branscher och yrken har en jämställd struktur.

Nu riskerar vi att se den positiva trenden vända.


”Mycket starkt” konjunkturläge – då rekorddeppar hushållen

Konjunkturen är just nu en dragkamp mellan en urstark industri och rekorddeppiga hushåll. Prisindikatorer pekar mot att inflationstoppen kan vara nära, men hushållens mörker är en klar negativ risk.

Foto:Colourbox/TT

Hushållens så kallade konfindensindikator dalade i maj 4,1 enheter till dystra 70,4 i Konjunkturinstitutets barometer. För att hitta en lägre nivå behöver man gå tillbaka till oktober 2008. Under den globala finanskrisens absolut svartaste månad föll hushållsindikatorn tillfälligt ned till barometerns bottenrekord 68,8.

Hushållen är som mest dystra i synen på den egna ekonomin. Det så kallade mikroindex noterade för andra gången i år nivåer som var lägre än under finanskrisen - en klar varningssignal om lägre privatkonsumtion framöver.

Snabbt stigande priser och räntor som är på väg upp tycks väga betydligt tyngre än det starka läget på arbetsmarknaden.

Men bland företagen skickar framför allt tillverkningsindustrin muntra signaler i maj. Industrins indikator skuttade efter en dämpning i april oväntat tillbaka till en hårsmån från toppnoteringen i oktober i fjol. Det vill säga rekordet för KI-barometerns hela historik sedan 1996.

Det räckte för att lyfta KI:s övergripande barometerindikator, som är tänkt att spegla humöret i hela ekonomin, ett hack till 110,5 och därmed indikera ett ”mycket starkt” konjunkturläge.

Vad gäller övriga näringslivet var läget oförändrat ”mycket starkt” även i detaljhandeln. Bland tjänste- och byggföretagen dämpades stämningen marginellt men var fortsatt med råge starkare än normalt.

Företagens anställningsplaner förblev också på i princip samma nivåer som i april och var fortsatt de mest offensiva på minst 20 år.

Samtidigt kom på onsdagen antydningar till början på slutet för inflationsrusningen. 

Enligt KI-barometern backade industrins prishöjningsplaner i maj efter tre månader av markant stegring. I detaljhandeln var andelen bolag som förväntar sig att höja priserna fortsatt den högsta någonsin, men andelen prishöjare slutade att växa lika snabbt som tidigare.

SCB rapporterade också att producentpriserna PPI, ett slags mått på grossistpriser, bromsade till en lägre ökningstakt i maj, efter en serie branta uppgångar i år.

Det vidgade gapet mellan industrins och hushållens världsbild innebar ännu ett rekord i KI:s majbarometer. Myndigheten har aldrig uppmätt en större kontrast mellan verkstadens topphumör och konsumenternas svartsyn.

Frågan är om företagen lever på lånad tid innan fortsatt stigande kostnadstryck, flaskhalsar, och svalare tillväxtutsikter förmörkar även deras himmel. Eller om hushållens skräck för krig, inflation och stigande räntor kan börja lätta med hjälp av en fortsatt ljusa jobbutsikter, och ett hopp om att den värsta inflationshettan snart svalnar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?