Samtalssammanbrott mellan LO och Svenskt Näringsliv
Samtalen mellan Svenskt Näringsliv och LO om att förenkla för nyanlända att få jobb bröt samman i helgen, och båda parter menar att det är ett misslyckande för den svenska modellen.
Direkt-SE
"LO-ledningen stänger dörren för effektiva åtgärder som kan bidra till att hjälpa fler nyanlända in på arbetsmarknaden. Det är djupt beklagligt och ett misslyckande för den svenska modellen", säger Carola Lemne, vd vid Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson menar att bilden av att det är LO som är anledningen till att samtalen brutit samman är felaktig.
"Det är väldigt fult och direkt fel av Svenskt Näringslivs ledning att försöka få det till att vi backade ur när det är precis tvärtom. Vi har dokument som visar detta. Jag är både besviken och förbannad", säger han i ett pressmeddelande.
Enligt Carola Lemne är LO ovilliga att "sätta allmänintresset före det egna särintresset" vilket enligt henne leder till att parterna inte på egen hand kan lösa frågan. Uppgiften faller därför på riksdag och regering att agera för att hitta en lösning.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson säger att LO har varit berett att kompromissa för att få till ett avtal.
"Vi har sagt ja till att förhandla och även då varit beredda att offra heliga kor men det är uppenbart för oss och hela LO-styrelsen att Svenskt Näringsliv inte har något mandat", säger han i ett pressmeddelande och tillägger att han hoppas att Svenskt Näringsliv "tar sig samman" så att samtalen kan föras vidare i någon form.
Arbetsmarknadens parter inom industrin överlämnar på onsdagen formellt sina avtalskrav inför den kommande avtalsrörelsen. I kraven ingår bland annat en låglönesatsning, samordnad inom LO-förbunden, och som tidigare fått kritik från Svenskt Näringsliv för att det riskerar att försämra konkurrenskraften.
Hygienjätten varnar: Risk för toapappersbrist – på riktigt
I början av pandemin tömde svenskarna butikshyllorna på toalettpapper – utan egentligen anledning. Men nu, om tillgången till rysk gas försvinner, hotar det att bli brist på toalettpapper på riktigt.
”Situationen är väldigt osäker”, säger Jani Sillanpää, Sverigechef på Metsä Tissue.
Mathilda Svensson
Text
Med varumärken som Lambi, Serla och Katrin är Metsä Tissue en av Europas största hygienpapperstillverkare. Bolaget tillhör finska skogsindustrikoncernen Metsä Group.
I Sverige har Metsä Tissue tre produktionsenheter – Katrinefors bruk i Mariestad, Pauliström- och Nyboholms bruk i Småland.
Mariestad, Metsä Tissue.Foto:Peter Svenson
Skandinavien importerar närmare 40 procent av sitt mjukpapper och fortsätter situationen att utvecklas åt fel håll kan toalettpapper och andra hygienprodukter ta slut i butikerna.
”Vi producerar lokalt, men en stor andel av mjukpapper i Skandinavien importeras från Central- och Österuropa. Där är mjukpappersproduktionen starkt beroende av rysk gas. Om den ryska gasen stryps påverkas produktionen och då minskar importen hit”, säger Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige och fortsätter:
”Då kommer det att bli brister. För vår del klarar vi inte av att täcka den skandinaviska marknaden i dagsläget utan den importen. Situationen är väldigt osäker och vi följer det här på dagsnivå.”
Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.Foto:Marica Rosengard
I början av pandemin blev det rusning efter toalettpapper och hyllorna gapade tomma i butikerna. En obefogad oro menar Jani Sillanpää, då deras produktion pågick som vanligt. Mjukpapperstillverkarna menar att tiden för oro snarare är nu och att en ”perfekt storm” är på väg att blåsa upp. Det pågående kriget i Ukraina, energikrisen och brist på råvaror riskerar att få stor inverkan på den europeiska papperstillverkningen.
”Just nu ser vi ingen ökning i efterfråga på vår sida, men om den ryska gasen stryps finns det en risk att det uppstår brister på butikshyllorna”, säger Jani Sillanpää.
Finns det skäl till oro att toapappret kommer att ta slut? ”Jag ser inte att vi behöver börja hamstra toapapper, risken är att folk sitter hemma med lager istället. Vi vill undvika att det blir som i början av pandemin när efterfrågan steg extremt fort på bara några dagar”, säger han.
Samtidigt ser bolaget stora risker i råvaruförsörjningen och tillgängligheten av mjukpapper. Returfiber står för cirka 35 procent av mjukpappersvolymen i Skandinavien där tillgången och kvaliteten på returfiber minskar hela tiden. Ökad digitalisering och distansarbete under pandemin har gjort att det inte återvinns lika mycket papper som tidigare.
”Just nu är det dels gasen men också råvaruförsörjningen som kan skapa problem. Vi har tidigare importerat träråmaterial till massaproduktion från Ryssland, vilket är strypt nu sedan Rysslands invasion av Ukraina. I och med det är situationen tajt”, säger Jani Sillanpää.
Hur möter ni de här utmaningarna? ”Vi är på väg att investera 2,5 miljarder kronor i Sverige och i Mariestad för att täcka det här gapet i Skandinavien för att minska importen. Med det dubblar vi kapaciteten i Mariestad, säkerställer lokal tillgång och minskar importen av mjukpapper från andra länder. Det är i princip luft vi fraktar, det är inte försvarbart att skeppa toapapper runt i Europa.”
