1515
Annons

Sämsta börstrenden sedan sommaren 2008

Efter fredagens avslutning har nu globala börsindex fallit sex veckor i rad.

Det har inte hänt sedan sommaren 2008, perioden innan Lehman Brothers föll.

Det skriver Financial Times.

Foto:Courtney Crow

Indexet FTSE All-World avslutade visserligen fredagen med en viss förstärkning, men under veckan som helhet tappade det 2,2 procent.

Framför allt inledningen var svag, skriver Financial Times, FT.

Veckan inleddes till exempel med en nedgång på drygt 2,7 procent för indexet.

Den gångna veckan är den sjätte i rad där indexet avslutar sämre än det inlett.

En så svag period får man gå tillbaka till mitten av 2008 för att hitta, enligt FT.

Under sommaren blev skakningarna som sprang ur den alltmer ansträngda marknaden för subprime-lån allt tydligare, i september gick den globala finanskrisen in i sin akuta fas då banken Lehman Brothers gick omkull.

USA:s bredaste storbolagsindex, S&P 500, är snubblande nära att ligga i definitionen av björnmarknad: en tydlig period som leder till 20 procent ned från en toppnivå.

Antalet aktier i USA som noterat ettårslägsta var under veckan som mest 4 100, vilket är det högsta antalet sedan mars 2020.

Då drabbade de globala aktiemarknaderna av panik över den snabba nedstängningen av samhällen och ekonomisk aktivitet under pandemin.

Nu kvarstår hotet från Covid-19, med nedstängningar i viktiga ekonomiska zoner i Kina, men till det har lagts inflationsoron och Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Indexet Russell 3000 baseras på USA:s 3 000 största bolag, och viktas efter komponenternas bolagsvärde.

Enligt FT är aktierna i Russell 3 000 i genomsnitt ned med 40 procent sedan deras respektive högsta notering de senaste 52 veckorna.

 


Aktiestrategen: ”Svårt att peka ut vinnarna i det här”

Deppiga konsumenter väntas slå hårt mot flera branscher. Allra värst drabbas sällanköpshandeln, enligt bedömarna.

”Det är svårt att peka ut vinnarna i det här”, säger Mattias Isakson, chefsstrateg på Swedbank.

Foto:JENNY HALLENGREN

Konsumenternas syn på den egna ekonomin har inte varit så pessimistisk sedan finanskrisen, enligt den senaste mätningen från Konjunkturinstitutet. Och när konsumenterna håller hårdare i plånboken väntas det slå hårt mot många börsbolag.

”Många svenska bolag har visat sig duktiga på att parera kriser. Men en lägre efterfrågan kan de inte parera”, säger Mattias Isakson på Swedbank.

Konjunkturprognoserna pekar på en rejäl inbromsning i den privata konsumtionen som utgör ungefär hälften av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Till exempel räknar storbanken Nordea med att tillväxten i den privata konsumtionen landar på 3 procent i år för att sedan ligga i princip still under 2023. I fjol var tillväxten 6 procent.

”Det handlar om ungefär 60 miljarder i konsumtionsökning som försvinner per år”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

”Det slår mycket brett. Vi har ett mättat konsumtionsbehov av varor, men även tjänstekonsumtionen stannar av framöver”, säger hon.

Danske Bank har beräknat att köpkraften i Sverige kan minska med 80 miljarder kronor under det första halvåret 2022.

I nuläget tror bedömarna att den minskade köpkraften först och främst drabbar bolag som säljer produkter av icke-nödvändig karaktär, som är lättare att prioritera bort än exempelvis mat och hygienartiklar. Många konsumentorienterade bolag har redan fallit tungt på börsen i år och pressen bedöms fortsätta.

”Sällanköp är det som primärt kommer att ta stryk. Dels upplever de att deras kostnader pressas uppåt, dels kommer de att gradvis möta mindre efterfrågan”, säger Mattias Isakson.

Som exempel på enskilda bolag som blir förlorare i den nya miljön där konsumenter inte har lika mycket pengar att röra sig med nämns bilkedjan Bilia, vitvarujätten Electrolux, byggvarukedjan Byggmax, trädgårdsutrustningsbolaget Husqvarna, lyssningstjänsten Storytel, fritidsproduktbolaget Thule och kylskåpsbolaget Dometic.

Bostadsutvecklare som JM och Bonava bedöms också med största sannolikhet att drabbas.

”De pressas själva av inflationen, har svårt att få grepp om projektkostnader och är lite avvaktande med att starta nya projekt”, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

Strategerna har svårt att peka ut vinnare när köpkraften minskar. Mattias Isakson nämner ”relativa” vinnare som dagligvaruhandeln och bolag som Axfood, samt hygienföretaget Essity.

”För att klara oss så bra som möjligt i det här har vi dels innehav i konjunkturstabila sektorer som läkemedel, dels i bolag som initialt blir vinnare på högre räntor som bank och försäkringsbolag. Sen tittar vi på bolag som har möjlighet att skicka igenom prishöjningar, som råvarubolag”, säger Lars Söderfjell.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?