Annons

Samma lön för alla lade grunden till arkitektsuccén

VISBY. I 35 år drevs Gotlands äldsta arkitektkontor som ett medarbetarägt bolag. Nu har Visbyark ställt om – men flera av dagens anställda är fortfarande delägare.

”Vi för traditionen vidare, åtminstone mentalt”, säger vd:n Linda Gustafsson.

Linda Gustafsson är vd för Gotlands största och äldsta arkitektkontor. Annalena Mosséen är en av de tre grundarna som fortfarande finns kvar i företaget.
Linda Gustafsson är vd för Gotlands största och äldsta arkitektkontor. Annalena Mosséen är en av de tre grundarna som fortfarande finns kvar i företaget.Foto:Cornelia Jönsson

Från kreativitet på gamla teaterscener till skaparkraft bakom datorskärmar. Det är i Arbis före detta verksamhetslokaler, med anor från 1902 innanför Visbys ringmurar, som Gotlands äldsta arkitektkontor har installerat sig.

”Det har blivit en trend att mindre arkitektkontor köps upp av större företag, så det börjar bli ont om aktörer som oss”, säger Visbyarks vd Linda Gustafsson.

Företaget startades 1980 i Visby av tre arkitekter, varav enbart Annalena Mosséen fortfarande är verksam. Genom åren har man gjort sig känd som en visionär arkitektfirma. Bland annat började man tidigt hålla miljökurser för kunder, bedrev ett prisbelönat kvalitetsarbete, datoriserades och arbetade i CAD redan på åttiotalet och införde PC:s på samtliga arbetsplatser 1995.

”Det gjorde att vi blev konkurrenskraftiga redan från start. Vi var unga, hungriga och såg möjligheterna att expandera”, säger Annalena Mosséen, som dessförinnan jobbat på A4/ELLT (numera White) samt hos Ralph Erskine.

Grundarna valde ett för tiden ovanligt spår i sitt bolagsbyggande – nämligen att företaget skulle vara medarbetarägt.

”Vi kom överens att vi inte skulle ha någon chef, att alla skulle ha samma lön och att vi alla skulle vara delägare. Vi delade upp ansvarsområdena som företagsledningen normalt sköter och hade en mötesstruktur för att besluta tillsammans och följa upp ärenden. Mindre frågor avhandlades dessutom på våra två gemensamma fikapauser dagligen och strategier på heldagsmöten. Många trodde inte att modellen skulle fungera, men vi gick igång på ’kollektivtänket’. Och med facit i hand – det fungerade trots allt skitbra i cirka 35 år”, säger Annalena Mosséen.

Omkring 2014 började dock flera uttrycka att de var slitna och hellre ville ägna mer tid åt sina projekt, internt började organisationsalternativen diskuteras. 2016 var året då Visbyark för första gången valde att ta in en vd. Sex år senare är dock många av medarbetarna fortfarande delägare. Enligt Linda Gustafsson är det en indikation på hur mycket de anställda värnar om bolaget.

”Det finns något fint i att man är beredd att dedicera sig. Hjärtat finns i bolaget. Här sitter kulturen i väggarna. Vi för traditionen vidare, åtminstone mentalt”, säger hon.

Visbyark har kontor i Visby och Stockholm. På Gotland står företaget exempelvis bakom Ica Maxi Arena och utbyggnaden av Clarion Hotel i Visby innerstad.

”Men vi utvecklar också kulturhistoriska byggnader här på ön, vilket såklart är en utmaning. Arbetar man med medeltida bjälklag, väggar och takstolar tvingas man vara kreativ; det gäller att hela tiden tänka utanför boxen”, säger Linda Gustafsson.

Kontrasten att gå från gamla byggnadsvårdsprojekt innanför murarna till moderna utvecklingsprojekt på fastlandet beskriver hon som slående.

”När vi skulle komplettera domkyrkans gamla portar med ett vindfång gällde det att addera något diskret, men det är otroligt delikat att göra ett sådant ingrepp. Det krävs enorm omsorg och fingertoppskänsla för vad som är gångbart och accepterat. Många gamla byggnader fullständigt vandaliseras, men man får inga pris om man inte bryr sig om de gamla detaljerna.”

Visbyarks vd Linda Gustafsson.
Visbyarks vd Linda Gustafsson.Foto:Cornelia Jönsson

Annalena Mosséen nickar instämmande.

”För oss är det viktigt att våra byggnader är hållbara, att de kan anpassas efterhand och att de åldras vackert. För oss är det ingen mening att bygga ett flashigt hus som håller i 15 år som sedan måste byggas om.”

Lärmiljöer står för nästan 50 procent av Visbyarks totala omsättning. Många arkitekter och ingenjörer söker sig till bolaget just för att de vill arbeta med skolprojekt.

”Svenska skolor har varit eftersatta i många år. De flesta skolor ’tajmade ut’ runt millennieskiftet. Investeringsbehovet finns kvar, kommunerna har satt tänderna i underhållsarbetet, vad som ska behållas och vad som ska rivas. Det finns mycket att göra just nu”, konstaterar Linda Gustafsson.

Enligt henne talar inte så mycket för att Visbyark, i likhet med många andra konkurrenter, blir uppköpta framöver.

”De stora drakarna har visserligen större möjlighet att ta in riktad spetskompetens, men vi har en enorm bredd och kan framför allt påverka vår egen arbetsmiljö på ett helt annat sätt. Vi kan agera mer agilt, bestämma vilka projekt vi ska ta oss an och vilka kollegor som passar in i vår kultur. Den sortens entreprenörskap gör att folk attraheras av oss.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera