1515
Annons

Samlingarna sväller på Karlskrona porslinmuseum

KARLSKRONA. Genom idogt samlande i över 30 år kan industri- och designhistoria som annars skulle gått förlorad visas upp på Karlskrona porslinsmuseum. Här finns hundratals kaffekoppar med uppläggningsfat, assietter och kannor i alla möjliga varianter.

Margaretha Sjöberg som började samla på gamla porslinsföremål och Christina Öberg, intendent på museet.
Margaretha Sjöberg som började samla på gamla porslinsföremål och Christina Öberg, intendent på museet.Foto:Joey Abrait

När Karlskrona porslinsfabrik slog igen 1968 var det ingen som brydde sig om att ta tillvara på den industrihistoria som gömde sig där. Men 20 år senare, när förlaget Albinsson & Sjöberg köpte fastigheten på Östra Hamngatan började Margareta Sjöberg genast att samla på porslin.

”Vi såg de stora gamla ugnarna och Stig, min man, sa att ‘en vacker dag kanske vi ska öppna ett museum’”, berättar hon över en fika serverad i museet. 

Kopparna vi dricker ur kommer alla från olika tidsepoker. 30- och 40-talets populäraste modeller har små nätta blommor, guldkant och ett lite krumelurigt öra, medan de från 60-talet är betydligt stramare i formen.  

Margareta Sjöbergs porslinsjakt ägde rum på auktioner och på loppisar och hon fick även hjälp av folk i trakten som hörde talas om projektet. 

Då var intresset inte så stort och det gick att komma över hela serviser relativt billigt. De senaste tio åren har dock bjudit på ett rejält uppsving för designat porslin från framför allt 50- och 60-talet och i dag kan de ovanliga, men mycket populära, tekopparna ur serien Bellis exempelvis gå för över 1.000 kronor styck. 

Museiintendenten Christina Öberg pratar inte gärna om priser, men berättar att hon roar sig med att följa med i utvecklingen på olika auktionssajter. 

”När det drar iväg riktigt ordentligt är det nästan alltid en japansk budgivare med i bilden”; säger hon. 

2003 öppnade själva museet, som alltså snart firar 20-årsjubileum. 

Samlingen är ordnad kronologisk, så att det första som möter besökaren är de guldbelagda porslinsföremålen som den konstnärlige ledaren Edward Hall formgav under 20- och 30-talet. 

”Samma år som han började här, 1925, gjorde han succé i Paris med sitt glas och när han slutade här blev han vd för Orrefors”, berättar Christina Öberg. 

Han var kvar vid Karlskrona porslinsfabrik till 1933 och en skröna säger att han fick gå just för sin faiblesse för guld. Det var helt enkelt för dyrt. 

Under glansdagarna på 50-talet var det över 400 personer som arbetade i fabriken. Arbetet var både tungt och varmt, med stora ugnar som än i dag löper över flera våningar i huset. På våningen ovanför museet är de i dag inredda som konferensrum. Vid varje bränning murades ugnarna igen för att sedan brytas upp när porslinet var färdigbränt. 

Här på bilden med kaffe kannor från olika epoker.
Dölj beskrivning
Här på bilden med kaffe kannor från olika epoker. Dölj beskrivningFoto:Joey Abrait

Både Rörstrand och Gustavsberg var vid den här tiden större tillverkare, men någonstans på tredje eller fjärde plats tror Christina Öberg att Karlskronafabriken kom, mätt i antalet produkter. 

”Gefle skulle kunna ha haft fler produkter, men de ingick i samma koncern”, konstaterar hon. 

1942 köpte nämligen Uppsala-Ekeby Karlskronas porslinsfabrik. På vissa stämplar ser det därför ut som att porslinet från Karlskrona i själva verket är därifrån. Men koncernens tre fabriker hade alla olika inriktningar. I Karlskrona gjordes fälstspatsporslin, i Gefle flintgods och i Uppsala-Ekeby lergods. 

”Företagssammanslagningen gjorde att fabriken här fick tillgång till de konstnärliga ledarna och formgivarna på de andra fabrikerna, exempelvis Arthur Percy och Vicke Lindstrand”.

På 50-talet var det allkonstnären Sven Erik Skawonius som stod för ledarskapet, och han tog med sig elever från konstfack, bland annat Eva Bladh som designade den populära dekoren Bellis. 

Även Karlskronas populäraste souvenir, porslinsavbildningen av fattigbössan Rosenbom, gjordes under alla år i porslinsfabriken. 

Fortfarande pågår jakten på porslin, med siktet inställt på att göra samlingen mer komplett. När inköpen görs blir det dock ofta i stora partier, varför man säljer de exemplar man har många dubbletter av.

”Vad jag vet är vi den enda museishop som säljer samma sak som finns i montrarna”, säger Christina Öberg.

Årets temautställning fokuserar på Karlskronasonen Erik Höglund, som under lång tid i karriären arbetade för Boda Glasbruk. Han är känd för sina färgade glas med bubblor i, men arbetade även mycket i smide och trä. 

 

Oftast köps föremål i grupp, men ställs ut som enskilda föremål. Resten får stå kvar i förrådet.
Oftast köps föremål i grupp, men ställs ut som enskilda föremål. Resten får stå kvar i förrådet.Foto:Joey Abrait
Innehåll från SAS InstituteAnnons

”Att kommunicera i realtid genom digitala kanaler har hittills visat sig framgångsrikt”

Implementering av kommunikationsplattformen innebär inte ett sista farväl till telefonkonferenser och personliga möten. ”Vi kommer fortsätta att vara något för dem som inte är så digitala, men det kommer nog att bli färre som uteslutande söker den sortens råd”, säger Tom Palving.
Implementering av kommunikationsplattformen innebär inte ett sista farväl till telefonkonferenser och personliga möten. ”Vi kommer fortsätta att vara något för dem som inte är så digitala, men det kommer nog att bli färre som uteslutande söker den sortens råd”, säger Tom Palving.

Hur kan en bank upprätthålla en relation med sina kunder när dessa inte längre besöker bankkontoret? Den frågan brottas förmodligen många banker med i tider då digitaliseringen förändrar konsumentbeteendet och nya nischaktörer har intensifierat konkurrensen.

Jyske Bank, Danmarks tredje största bank, har lanserat ett nytt it-projekt där bankens kommunikation kommer att vara mera inriktad på den enskilda kundens behov. Relevant kommunikation baserad på kundens digitala beteende är nyckeln till att bevara och utvidga relationen med bankkunden. Tom Palving, Centre of Excellence Lead på Jyske Bank, med fokus på försäljning och kundlojalitet förklarar:

– Att ge kunderna goda råd kräver kunskap och insikt. Vi behöver veta mer om våra kunder för att kunna ge råd som överträffar online-tjänster och Google. Ambitionen är att vara där våra kunder är, bland annat genom kommunikation, och att lyssna digitalt för att lära oss mer om dem.

Jyske Bank implementerar en kommunikationsplattform som ska göra den digitala kunddialogen relevant, närvarande och proaktiv, på samma sätt som kunderna upplevde det i den lokala matbutiken före smartphone och online-finansiering.

Kunderna gör sina efterforskningar hemma

De flesta studier pekar på samma sak, vare sig det handlar om bilförsäljning eller tillhandahållande av lån. Kunderna har läst på online så att bara det sista steget är kvar när de till slut kliver in genom dörren.

– Kunderna befinner sig mer på digitala kanaler nu än för tio år sedan. De flesta som besöker bankkontoret har redan gjort efterforskningar och förberett sig. För tio år sedan besökte kunderna rådgivaren för att få hjälp. Nu är de förberedda och genom den digitala utvecklingen i andra branscher är de vana vid att fatta snabba inköpsbeslut.

Eftersom Jyske Bank har komplett översikt över kundens finanser, kan de hjälpa till genom att exempelvis berätta om det är mest förmånligt att köpa eller leasa en bil.
Eftersom Jyske Bank har komplett översikt över kundens finanser, kan de hjälpa till genom att exempelvis berätta om det är mest förmånligt att köpa eller leasa en bil.

I många fall kan även beslutet fattas online. Enligt Tom Palving kan nischaktörerna bevilja lån till digitalvana kunder med bara fyra klick. Dessutom tenderar kunderna att vända sig till Google för att hitta information om hur de ska optimera sina finanser.

Om Jyske Bank ska kunna vara en tänkbar leverantör av banktjänster måste de ha en digital närvaro i de kanaler där kunderna surfar och gör sina efterforskningar innan de fattar beslut. På så sätt kan Jyske Bank stärka relationen med kunderna genom kommunikation.

Känn dina kunder

Om du vill vara mer synlig på den digitala scenen behöver du lära dig mer om kundernas digitala beteende. Det gör att du kan vara närvarande på samma digitala platser som dina kunder.

Och när du inte har den expertisen själv måste du hitta den någon annanstans.

– Programvaruföretaget SAS Institute hade sett de här utmaningarna förr och kunde erbjuda en lösning som vi kunde köpa i stället för att behöva uppfinna och bygga den själva. Det hade varit en stor och komplicerad uppgift att bygga den från grunden.

Med rätt programvara kan banken kombinera sin interna kundinformation med kundernas digitala fotspår. Det ger en bättre förståelse för kundens aktuella behov och önskemål och banken kan översätta det till relevant kommunikation för den enskilda kunden.

Helhetsbilden gör det möjligt för banken att optimera kundernas övergripande ekonomiska situation och samtidigt lyfta fram relevanta tjänster.

En gång i månaden träffar Tom Palvings team resten av organisationen för att dela insikter om vad som fungerat bra och mindre bra. I gengäld får de frågor från kollegor som leder till nya hypoteser de kan testa.
En gång i månaden träffar Tom Palvings team resten av organisationen för att dela insikter om vad som fungerat bra och mindre bra. I gengäld får de frågor från kollegor som leder till nya hypoteser de kan testa.

Effektivare kommunikation

Tom Palving konstaterar att projektet gör banken bättre på att identifiera det viktigaste budskapet och tidpunkten när detta budskap bör kommuniceras till kunden.

– Vårt mål är att kommunicera så relevant och effektivt som möjligt, men även att sortera bort de personer som inte tycker att ett specifikt budskap är relevant.

– Det vi vill veta är om vi kan få fler kunder att kontakta oss. Och att de som kontaktar oss får en bra upplevelse och gör ett köp. Det sparar tid för både våra kunder och oss.  Vi ser flera exempel där vi är mer relevanta och därför ökar antalet kunder som interagerar tack vare vårt nya verktyg.

Den personliga banken

Projektet med plattformen är fortfarande i sin linda, och det är en bit kvar innan banken kan börja skriva direkt i kundernas Facebook-flöden, förutsatt att kunderna också kan se fördelarna och tillåter att Jyske Bank kontaktar dem just där.

– Vår ambition är att bygga ett kommunikationsverktyg som är så effektivt att alla kunder upplever Jyske Bank som relevant, närvarande och proaktiv.

Som så kallad relationsbank kan Jyske Bank erbjuda komplexa lösningar baserade på en hög nivå av information om kunden. En informationsnivå som nu kompletteras och utökas med digital information.

– När vi lyckas kommer vi att få en djupare insikt om våra kunder än vad nischaktörerna någonsin kan få. Då kan vi ge våra kunder den bästa finansiella rådgivningen – något som de inte kan få någon annanstans, säger Tom Palving.

Läs mer om lösningen som Jyske Bank använder för att kommunicera med sina kunder.  

Vill du veta mer? Läs om Jyske Banks samarbete med SAS Institute och andra innovativa lösningar i Norden.  

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera