Annons

Säkerhetsexpert om gasläckorna: Ryssland har visat prov på hög riskaptit

Misstänkta sabotörer av Nord Stream-ledningarna kan gallras utifrån vem som har förmåga – och vem som har minst att förlora. En sticker ut.

”Ryssland är då en aktör som helt klart har visat prov på hög riskaptit”, säger Björn Fägersten vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Björn Fägersten, chef och seniorforskare med säkerhetspolitisk expertis vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Björn Fägersten, chef och seniorforskare med säkerhetspolitisk expertis vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Foto:Hampus Andersson

Det misstänkta gasledningssabotaget har skett närmare 80 meter under havsytan. En statlig aktör lär åtminstone ha möjliggjort det, enligt Fägersten, som är chef och seniorforskare med säkerhetspolitisk expertis vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

”Då är det viktigt att påminna om att det intresse som en aktör har för att det ska ske måste förhållas till risken det innebär att vara delaktig”, säger han.

”Mer konkret: Det finns flera länder som har intresse av att koppla Europa från rysk gas, bland dem Natoländer, men de skulle ha avsevärt mer att förlora på någon form av delaktighet än de skulle ha fördelar. Jag ser det som helt osannolikt att de skulle ligga bakom detta.” 

Då framträder Ryssland som ett troligare alternativ. Landets relation med länder i väst har redan nått en fryspunkt till följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Dess ledning har visat sig vara beredd att ta stora risker och ”förhåller sig frikostigt till sanningen”, som Björn Fägersten uttrycker det.

”Om man antar att Ryssland är ansvarigt så ska man vara medveten om att de i så fall offrar många av de fördelar som en fungerande infrastruktur, gasledningen, också har”, säger han.

Många länder har sedan tidigare gjort sig i hög grad beroende av att Ryssland låter gaskranen stå på. Sedan krigsutbrottet har det skruvats i bägge ändar av ledningarna. Det har tolkats som ett slags utpressning från rysk sida.

”Om det är så att den ryska staten ligger bakom ett sabotage så har man ansett det vara så pass viktigt att man är beredd att avstå från alla de fördelarna”, säger Fägersten.

”Det kan handla om att skapa uppmärksamhet, att man vill att alla ska följa bollen och inte titta på andra delar av spelplanen. Det kan vara för att påverka gaspriset. Det kan vara del av en större ambition att avskärma sig från den europeiska marknaden.”

UI-forskaren tillägger att det inte nödvändigtvis är del av en genomtänkt strategi utan också skulle kunna bottna i något slags rivalitet i statsaktörens maktskikt. 

Kreml i Moskva har kategoriskt förnekat all inblandning.

När det blir möjligt att undersöka sabotaget närmare så kan man kanske också utesluta vissa scenarier, enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och som också forskar i marina system på Kungliga tekniska högskolan.

”Vilken utrustning har olika organisationer? Vilken tillgång har de till att jobba under vatten? Har de tillgång till fjärrstyrda undervattenfarkoster eller så här stora mängder sprängämne?”

”Genom att titta på de spår som finns så kommer man kunna komma närmare hur man har gått tillväga. Därmed finns det en lite mindre grupp av möjliga skyldiga”, säger han.

Men man kommer troligtvis inte kunna peka ut ett enskilt land som tänkbar aktör bara genom att titta på spåren på botten, enligt Liwång.

”Det är rimligt att tänka sig att försvarsmakter i Europa och runt Östersjön alla har kapacitet att göra det här.”

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA varnade Tyskland för möjliga attacker mot Nord Stream-ledningarna för flera veckor sedan, enligt vad tyska medier erfar.

I Norge har det varnats om ett ryskt hot mot olje- och gasinfrastrukturen sedan i våras. Ett par dagar före sabotaget i Östersjön larmades det om drönare vid en rad norska plattformar i Nordsjön.

Björn Fägersten vid UI kommer inte på några fler tänkbart huvudmisstänkta för ledningssabotaget på rak arm. Hur gör andra stater om det skulle visa sig vara Ryssland?

”Jag vet inte om det är sannolikt här, men historiskt är det inte ovanligt att stater vet mer än vad de av olika anledningar väljer att gå ut med”, säger han.

Innehåll från DeelAnnons

Distansrevolutionen ställer nya krav på chefer

Daniel Eisenberg är Sverigechef på Deel.
Daniel Eisenberg är Sverigechef på Deel.

Det sker en distansrevolution inom arbetslivet.

Den nya verkligheten är en utmaning för chefer och arbetsledare.

– Digitala verktyg och onboarding blir mycket viktigare, säger Daniel Eisenberg, Sverigechef på Deel.

Läs mer om hur du anställer talanger utomlands 

Daniel Eisenberg är Sverigechef för Deel, ett bolag som underlättar att anställa globalt. Genom sitt arbetsliv har han blivit expert på att jobba på distans, och nu jobbar han på ett företag som aktivt valt strategin att inte ha några fysiska kontor, något som rimmar väl med affärsidén.

Daniel Eisenberg sitter själv i Nairobi, Kenya, dit han flyttat med familj och fru.

Han leder ett team som som i dag sitter i Sverige, Danmark, Finland, Dubai, Italien, Spanien och Ukraina. Snart kommer även delar av teamet att befinna sig i Kapstaden för att komma bort från den nordiska vintern, utan att hamna i fel tidzon.

– Jag önskar att jag haft den möjligheten när jag var ung. Det hade underlättat att kunna foga samman frihetsdrömmarna om resande med arbetslivet, säger Daniel Eisenberg.

Flera undersökningar visar att chefer oroar sig för att distansarbete påverkar resultat negativt. Det är inget Daniel Eisenberg märkt av.

– De anställda äger sin egen tid, det ger en känsla av ansvar. Jag upplever också att de blir mer effektiva, säger han.

Tänk om kring kulturbygget

Ytterligare en aspekt som lyfts som problematisk med distansarbete är att arbetsplatskulturen blir lidande, vilket kan leda till att anställda känner mindre lojalitet mot företaget.

– Det är klart det finns utmaningar med att bygga kultur när man inte gnuggar arm vid kaffemaskinen varje dag. Men det finns många digitala verktyg att jobba med, och om företaget inte lägger stora summor på kontor går det ju bra att lägga dem på resor så att anställda får träffas på regelbunden basis ändå.

Deel erbjuder företag som samarbetar med dem kontorsplatser, boende, kontorsutrustning levererad var som helst i världen, diverse ”plugins” på sociala kanaler, och digitala verktyg som underlättar distansarbete.

Daniel Eisenberg menar att en strukturerad onboarding där tydliga förväntningar och krav etableras är vitala för en fungerande ”remote first-policy”. Eftersom det sociala inte sker spontant behöver företaget även hitta sätt att se till att kollegor möts utanför de digitala jobbavstämningarna.

– Varannan vecka blir jag ihopmatchad med en kollega jag inte känner på Slack. Det kan vara någon i Indien, Israel eller USA och så ses vi 15 minuter. Vi kanske inte blir bästisar, men jag får en överblick över hur de har det i dag, och hur deras vanligaste utmaningar ser ut.

Viktigt med spontana digitala möten

Daniel Eisenberg checkar in med anställda regelbundet, bara för att kolla läget, säga hej eller ge lite positiv feedback på något arbetsrelaterat. Han menar att det går att ha en empatisk ledarstil, även på distans.

– I början när jag gjorde det märkte jag att många, särskilt de juniora, blev lite nervösa och frågande. Så jag är väldigt tydlig med att när jag ”poke:ar” dig så är det aldrig för att leverera dåliga nyheter, det är bara för att kolla hur du mår.  

Läs mer om hur du anställer talanger utomlands 

 

Mer från Deel

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Deel och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera