1515

Sagan om de stulna juvelerna

Operastjärnans magnifika smaragdgarnityr stals från Nationalmuseum och hamnade i en direktsänd tv-auktion. Där känns det igen av en pensionerad anställd, men ropas ändå in av den mytomspunne finansmannen Carl-Eric Björkegren. Nu kommer juvelernas sanslösa resa i bokform: Juvelarian.

Finansmannen Carl-Eric Björkegren, smaragdgarnityret och operastjärnan Christina Nilsson.
Finansmannen Carl-Eric Björkegren, smaragdgarnityret och operastjärnan Christina Nilsson.

Det var en gång fyra colombianska smaragder. De två största blev ett utsökt hängsmycke och de två mindre örhängen. Tsaren Alexander II gav smyckena till dåtidens största operastjärna Christina Nilsson i Sankt Petersburg 1873 när hon framförde sitt paradnummer Juvelarian ur Gonouds opera Faust.

Christina Nilsson föddes 1843 som yngsta barnet av sju i en fattig familj på gården Snugge i Småland. Hon bidrog tidigt till familjens försörjning genom att sjunga på marknader och upptäcktes av en slump av en mecenat. Efter ytterligare utbildning debuterade hon i Paris i Verdis La Traviata och gjorde omedelbar succé.

När hon dog 1921, 78 år gammal, på stadshotellet i Växjö uppgick hennes förmögenhet till drygt 67 miljoner kronor i dagens penningvärde. Hängsmycket och de två örhängena testamenterades till Stockholms museum, men förvirringen blev stor då det inte finns något sådant museum. Smyckena hamnade till slut i Nationalmuseums kassaskåp, men stals därifrån i mitten av 1980-talet.

Bara några månader senare lämnades de in till Stockholms Auktionsverk. Säljaren uppgav att han ärvt smyckena av sin far. Auktionsverket fann inga skäl att tvivla på historien och hängsmycket ropades in för 1,2 Mkr, det då högsta auktionspriset för ett smycke sålt i Sverige. Köparen, en schweizisk handlare, bjöd gladeligen över tills smycket var hans, tvärsäker som han var på att kunna sälja dyrgripen vidare till ett ännu högre pris.

Örhängena auktionerades separat och hamnade hos finansmannen Carl-Eric Björkegren. Han ville köpa hela garnityret till en väninna, men på grund av ombudets maxtak blev det bara örhängena, som han fick med 10 procent rabatt. Utropspriset var 100.000 kronor, men blev Björkegrens för 90.000.

Två dagar senare under hösten 1986 dyker hängsmycket upp i SVT:s auktionsprogram Under klubban inför över 1,5 miljon tv-tittare. Offentlighetens ljus ledde till att en tidigare medarbetare på Nationalmuseum, 77-åriga Märta Huldt, kände igen juvelerna, slog larm och polisen kopplades in.

Schweizaren gick med på att låta köpet gå tillbaka, men museets dåvarande överintendent ville hellre ha ut försäljningssumman för att köpa ny konst än få tillbaka en svunnen operastjärnas gamla smaragder. Efter många turer kom hängsmycket tillbaka till Sverige och deponerades hos Smålands museum i Växjö, Christina Nilssons hembygd.

Carl-Eric Björkegren vägrade däremot lämna tillbaka örhängena. Efter att hans miljardimperium kollapsat sattes han i personlig konkurs 1991 och försvann under mystiska omständigheter 1994. Tre år senare sålde hans hustru Sophie Krönlein örhängena på auktion, där de ropades in av en redare för 520.000 kronor. Redaren skänkte senare bort dem till Smålands museum där de kunde återförenas med hängsmycket.

”Smyckena har äntligen kommit hem. Christina Nilsson var en megastjärna, större än Madonna och Michael Jackson tillsammans”, säger Christina Mattsson, programledare för Under klubban när juvelerna visades, som skrivit den nya boken Juvelarian tillsammans med Elsebeth Welander-Berggren.

Hur mycket är smaragdgarnityret värt i dag?
”Ingen aning. I dag är de museiföremål och de brukar inte värderas”, svarar Christina Mattsson.

Varför bör man läsa boken?
”För att den rymmer allt: fars, skandal, skratt, tårar, fattigdom, rikedom, idiotförklaringar och medlidande.”


Innehåll från DataRobotAnnons

Så kan företag själva maximera kraften i data och AI – och bli 3 x mer produktiva i sin output

Hannah Gullander, Regional Sales Manager, och Oskar Eriksson, Customer Facing Data Scientist, på DataRobot.
Hannah Gullander, Regional Sales Manager, och Oskar Eriksson, Customer Facing Data Scientist, på DataRobot.

Data science spelar en avgörande roll i förverkligandet av AI – men samtidigt råder en skriande brist på data scientists.

Företaget DataRobot kan möjliggöra för Citizen data scientists – personer som kanske inte kan skriva kod men som förstår sin data och problemet att lösa – att bygga och produktionssätta egna AI-modeller, samtidigt som befintliga data scientists kan leverera 3 x mer output.

– Hos en kund fick en medarbetare i produktionslinjen och som aldrig programmerat utbildning under fyra dagar i vår plattform. Därefter kunde hon på egen hand under följande två veckor testa, skapa och produktionssätta en AI-modell som sparar minst 9 miljoner årligen i endast detta use case, säger Oskar Eriksson, Customer Facing Data Scientist på DataRobot. 

Svenska företag som H&M, Ericsson och Spotify har varit ledstjärnor i att visa upp de fördelar som AI kan ge. Det har lett till att det nu sker ett skifte där många företag oavsett storlek eller bransch inser att man måste ha en AI-färdighet för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga. 

Men oavsett var i sin AI-resa man är, så finns det utmaningar längs vägen då det är svårt att skala AI-verksamheten då det råder brist på data scientists.

DataRobots plattform släpper loss kreativiteten

Företaget DataRobot har utvecklat en plattform som tillåter organisationens egna data scientists att fortsätta fokusera på nyckeluppgifter samtidigt som andra medarbetare, som kanske saknar erfarenhet av programmering, själva lär sig utveckla egna AI-modeller.

– Dessa personer förstår ofta sin egen data och vilka processer som behövs för att utnyttja datan. Med vår plattform kan de efter en kort utbildning börja bygga egna AI-modeller som kan tillämpas av hela organisationen, säger Oskar Eriksson.

Som kunder själva berättar kommer DataRobots lösning hjälpa dem att bli tre gånger mer produktiva i sin leverans.

Med plattformen har DataRobots kunder, som alla har olika typer av analytisk mognadsgrad och som finns i alla olika branscher, sett hur de kunnat skala och accelerera produktionssatta AI-modeller som genererar verksamhetsnytta.

DataRobot prisades av Gartner

Med lösningen kan företag också utnyttja sina resurser bättre. 

– Det är viktigt att data scientists i en organisation får verktyg så att de kan leverera mer och snabbare, samtidigt som de kan delegera vissa typer av projekt till andra medarbetare, säger Oskar Eriksson.

DataRobot stärker nu sin närvaro i Norden, där man på bara ett år vuxit från 4 till över 30 medarbetare.

– Vi har knutit till oss många experter, som Gaurav Dixit som precis kommit över från Ericsson där han var Head of AI & Automation Development och var en del i att bygga upp Ericssons AI-business från start. I Köpenhamn sitter även teamet som globalt utvecklar Data Mesh för plattformen, säger Hannah Gullander, Regional Sales Manager på DataRobot.

31 augusti annonserade Gartner att DataRobot utsetts till Customers’ Choice 2021 i Gartner Peer Insights: ‘Voice of the Customer’:  Data Science and Machine Learning (ML) Platforms.

– Det är en fantastisk utmärkelse och ett kvitto på att vår lösning att utveckla AI inom verksamheter faktist är enastående, avslutar Hannah Gullander.

 Läs mer på https://www.datarobot.com/ 

Om DataRobot

DataRobot grundades av några av världens ledande data scientists 2012 med målet att göra data science effektivt och lättillgängligt. Sedan dess har DataRobot vuxit till över 1200 kunder över alla branscher, flera miljarder modeller skapade av våra kunder och över 1300 medarbetare globalt. Vi har nyligen stängt vår senaste investeringsrunda på 3MD SEK, och köpte nyligen upp Algorithmia och Zepl. 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med DataRobot och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?