ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Säg nej till bankskatten

  • SMYGSOCIALISTER? Argumenten för en bankskatt är lika svaga som förra gången S ville ha den. Finansministerns syn på vinster bör motarbetas med kraft. C och L bör säga nej direkt. Foto: Jesper Frisk/TT

Det är bra att regeringen och samarbetspartierna har bestämt sig för att fullt ut finansiera de försvarssatsningar som man har beslutat om i Försvarsberedningen. Man kan och bör ha synpunkter på beredningens baktunga inriktning på nya regementen i nedre Norrland och stora volymer värnpliktiga. Men...

Att Sverige nu till sist lämnar ett kvartssekel av försvarsneddragningar och går upp till övriga Nordens nivå är utmärkt.

Det är också bra att enigheten om nivån är så bred. Alla riksdagspartier anser att Sverige måste rusta upp.

Men idén om att en bankskatt ska finansiera försvarssatsningar är riktigt dålig. Orsaken till att finansministern i lördags inte ville eller kunde förklara hur en bankskatt ska se ut är rimligen att C och L inte vill ha den. I alla fall kan man hoppas på det.

När Magdalena Andersson under förra mandatperioden föreslog bankskatt angav hon två skäl. Det ena var att banksektorn måste ta ett större ansvar för att finansiera framtida eventuella bankkriser. Skattebetalarna ska inte rädda banker om bankens aktieägare inte vill hjälpa till. Den delen av ”bankskatten” finns redan. Resolutionsavgiften har höjts i omgångar och ligger i dagsläget på 7 till 8 miljarder kronor om året. Avgiftens konstruktion har fått kritik för att den inte fonderas utan går direkt in i statskassan. Men ingen kan säga att bankerna inte betalar för sig.

Det andra skälet var att finanssektorn är momsbefriad och därmed ”underbeskattad”, vilket finansministern ville kompensera sig för. Men orsaken till att banker inte betalar moms, varken i Sverige eller i något annat EU-land, är att räntan inte är en tjänst eller vara i traditionell mening. Banken är en mellanhand och momsunderlaget svårt att bedöma. ”Underbeskattningen” är därtill omtvistad då banken inte kan dra av ingående moms. Man skulle kunna tänka sig att banken lägger på 25 procents moms på inlåning- och utlåningsräntan. Det blir en skatt på sparande och en skatt på lån. Då skulle man nog undvika svenska banker. Och hur gör man med noll- och minusränta?

Den bankskatt som finansministern föreslog 2017 var en extra arbetsgivaravgift på 15 procent för företag som har finansiella tjänster. Skatten kritiserades hårt, bland annat av C och L, och ansågs strida mot EU-rätten. Att en viss bransch ska ha extra höga arbetsgivaravgifter är principvidrigt och riskerar att driva viktiga funktioner utomlands. Fintech är en växande och högteknologisk näring som Sverige gärna berömmer sig av och storbankerna kan ha sina analyskontor i London. Skatten skulle också slå brett mot alla bolag som sysslar med krediter. Det är ju fler företag än banker som lånar ut.

Magdalena Andersson drog tillbaka förslaget men i ett avseende var det redan för sent. Sveriges största bank Nordea meddelade flytt av huvudkontor, bland annat för att man betraktade den svenska skattemiljön som för labil och politiskt populistisk.

När Magdalena Andersson nu återkommer med bankskatten anger hon ett tredje skäl som inte var lika tydligt för några år sedan, nämligen att banksektorn gör vinster. Att stora företag gör vinst är viktigt för landets allmänna tillväxt och för alla pensionsfonder som äger aktier på storbolagslistan. Men för S och för Magdalena Andersson är vinst ett återkommande och principiellt problem. I Socialdemokraternas partiprogram definierar man sig som ett antikapitalistiskt parti och anser att vinst är destruktivt och leder till exploatering.

Det är en gåta hur Lööf och Sabuni kan ställa sig bakom en S-minister som vill socialisera vinster i banksektorn.

Denna syn bör C och L motarbeta med kraft. Det är lika viktigt i detta fall som när S ville förbjuda välfärdsföretag att gå med vinst. Socialdemokraterna har visat förr och i närtid och nu att partiet när som helst kan förklara en sektors vinster som skadliga. Borgerligheten bör göra motstånd, inte svansa med i ett 73-punktsprogram.

Det är också orättvist att peka ut en viss bransch och säga att den ska bära kostnaderna för försvaret. Vilken är nästa bransch på tur? Ska ICA Maxi-butikernas vinster betala ytterligare en ubåt?

Sammantaget har allianspartiernas skäl till att säga nej till bankskatt ökat. Inget av finansministerns tidigare argument har stärkts och hennes nya är socialistisk retorik som till och med Annie Lööf borde kunna känna igen. Det är en gåta hur hon och Nyamko Sabuni kan ställa sig bakom en S-minister som vill socialisera vinster i banksektorn.

Men bankskattens återkomst är typisk för januariöverenskommelsens logik. Riksdagen har en nära 60 procentig majoritet för en klassisk borgerlig politik med sänkt skatt, starkare försvar och polis och stram bidragspolitik. Men det finns ingen majoritet för friår och nya ledighetsveckor. Den riksdagsmajoritet som har tvingat fram försvarssatsningar hade kunnat finansiera dem med att slopa vänsterpartiernas dyra ledighetsförslag och dra ner migrationen till ett minimum (den kostar 30 miljarder 2019). Men eftersom C och L inte vill använda sig av den majoriteten på grund av SD:s närvaro tvingas man gå med på dålig politik för att få igenom sin egen.

Bankskatten ska nu utredas och enligt plan införas 2022. Alltsammans låter misstänkt likt hanteringen av vinst-i-välfärden. Även den skulle utredas och beslutas sist i mandatperioden. Allianspartierna och SD röstade nej, men S ägnade åren åt en djupt skadlig och populistisk hets mot friskolor och vårdbolag. Blockera regeringen från att göra samma sak med bankerna och säg absolut nej direkt. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer