Natten till onsdagen bjöd på ett av årets mest symboliska val i USA. Liz Cheney, länge en av Republikanernas mest profilerade röster i kongressen, petades av väljarna i delstaten Wyomings primärval till förmån för den Trump-godkända nykomlingen Harriet Hageman.
Resultatet var allt annat än skräll. Opinionsmätningarna har varit blodiga för Liz Cheney, som gick från att vara ett politiskt högdjur i partiledningen till en utböling för sin hårda kritik av den tidigare presidentens hantering av stormningen av kongressen förra året.
Harriet Hageman var en gång i tiden en så stor kritiker att hon till och med försökte stoppa Trumps nominering 2016. Men sedan dess har hon liksom många av hennes partikollegor stöpt om sig själv i ex-presidentens avbild.
Förvandlingen fulländades häromveckan, då hon till slut öppnat omfamnade Donald Trumps påståenden om valfusk i 2020 års presidentval – ett nödvändigt lackmustest för att platsa i Trumpfalangen.
På pappret talar allt för en jordskredsseger för Republikanerna vid mellanårsvalet om knappt tre månader.
Joe Biden är fortfarande djupt impopulär med ett stöd runt 40 procent, den sortens siffror som normalt föregår bråddjupa tapp i mellanårsvalen, där missnöjda väljare är benägna att stanna hemma.
Återhämtningen på Wall Street och tecknen på att inflationstoppen kan vara nådd verkar än så länge inte ha övertygat väljarna om att presidenten, tillsammans med sina partikollegors knappa majoritet i kongressen, styr den ekonomiska skutan rätt.
Men Republikanernas största problem inför höstens riktiga val kan mycket väl visa sig vara de själva.
Just Harriet Hageman kommer med största sannolikhet att vinna höstens riktiga val i det djupt konservativa Wyomning. Men hon följer en lång rad Trump-stödda kandidater som avancerat igenom årets primärvalssäsong med blandade utsikter.
I bland annat Wisconsin, Arizona och Georgia har blodiga fejder mellan Trumpfalangen och Republikanernas traditionella etablissemang lett till djup splittring i partiet – och i många fall skadat anseendet hos väljarna.
I Pennsylvania vann till exempel kändisläkaren Mehmet Oz till slut det republikanska primärvalet till senaten tidigare i år med stöd av Donald Trump. Men efter en hård, negativ kampanj inom partiet ligger han nu konsekvent efter sin demokratiske motkandidat i opinionsmätningarna.
Resultatet från tisdagens val i Alaska, där bland annat den moderata senatorn Lisa Murkowski kämpar för sin politiska överlevnad mot ytterligare en Trumpist, kommer inte avgöras förrän i november.
På många håll har valdeltagandet bland demokratiska väljare dessutom varit överraskande högt, delvis drivet av den häftiga debatten om aborträtten.
Men det handlar också om Donald Trump. Den tidigare presidenten har en omatchad talang för att skaka liv i kärnväljarna – både de egna och motståndarnas.
Till och med Wall Street Journals konservativa ledarsida, som historiskt undvikit att kritisera Donald Trump, har varnat flera gånger under sommaren för att ex-presidenten och hans allierade riskerar att skada partiet vid höstens mellanårsval.
Med de flesta av primärvalen avklarade ser Demokraterna plötsligt ut att ha en chans att behålla senaten. Republikanerna är fortfarande mer gynnade i representanthuset, som brukar vara lättare att nå för mer extrema kandidater från båda partierna. Men marginalerna är inte längre lika övertygande.
Stalltipset just nu är en splittrad kongress, vilket åtminstone på kort sikt inte bör betyda några tvära kast i den ekonomiska politiken.
Men Donald Trumps ekonomiska instinkter, som lutar mer åt statliga interventioner än fria marknader, sträcker sig numera djupt in i Republikanerna.
När kongressen klubbade ett stort paket för att stötta den inhemska halvledarsektorn tidigare i somras var det med stöd med en minoritet av Republikanerna.
Men kritikerna inom partiet som tidigare skulle sparkat bakut åt den sortens statligt stöd till enskilda företag ville att kongressen skulle gå ännu längre i att ge staten makt att fördela resurserna till privata företag, framför allt genom att nobba bolag som gör investeringar i Kina. Rösterna som gastade högst om företagslobbyister kom inte från Demokraterna utan från Republikanerna.
Att vända ryggen åt både Wall Street och resten av näringslivet är numera ofta ett effektivt sätt att göra politisk succé inom båda partierna. Det är en utveckling USA:s företag gör bäst i att hålla ögonen på.
