Annons

Saab tror på stora affärer med brasilianska flottan

Saab ser möjligheter att sälja mellan fyra och tjugo örlogsfartyg till Brasiliens flotta under de kommande åren, genom ett affärsupplägg som liknar det som användes när Saab sålde 36 Gripenplan till landet, och har offererat två existerande fartyg till landet.

Det skriver brasilianska Valor på måndagen, baserat på en intervju med chefen för Saabs affärsområde Kockums, Gunnar Wieslander, gjord på plats i Karlskrona där minröjningsfartygen ligger förtöjda.

"Saab ser nu en möjlighet att replikera samma affärsmodell [som vid Gripenförsäljningen] med Brasiliens flotta, men potentiellt fyra till tjugo militära fartyg under de kommande åren", skriver tidningen och citerar Gunnar Wieslander:

"Det är precis som Gripenmodellen, med produktion i Brasilien av nästa generations minsvepare genom transfer av framkantsteknik."

Kockumschefen uppger att han åker till Brasilien åtminstone en gång per kvartal för att diskutera byggnation av örlogsfartyg åt landets marinförsvar.

"Vi aspirerar inte på att tillverka den nya generationens hangarfartyg och vi är för sena för ubåtstillverkning i Brasilien. Men inom korvetter, som är arbetshästen och som kommer att bli allt viktigare, vill vi spela en viktig roll i Brasilien", säger han.

Enligt Gunnar Wieslander kan det alltså vara aktuellt att Sverige och Brasilien bygger korvetter tillsammans. Brasilianska korvetter behöver enligt Kockumschefen vara större än de svenska på grund av högre vågor i Atlanten än i Östersjön: där uppges vågorna vara upp till tio meter höga, mot 3-4 meter i Östersjön.

Enligt artikeln har Saab offererat Brasilien att köpa två korvetter, men Saab uppger till Direkt att det rör sig om två minjaktsfartyg och betonar att offerten inte är ny utan lämnades för något år sedan.

På Försvarsmaktens hemsida uppges att två minröjningsfartyg av klassen Landsort togs ur tjänst i samband med en ombyggnad till så kallad Kosterklass i början av 2000-talet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Vi måste få in plasten i cirkulära ekonomin

Många aktörer jobbar hårt med att ersätta plasten, inte minst i förpackningar. Det räcker med att gå in i en mataffär för att konstatera att plast används i stor utsträckning. Det är kanske inte så konstigt – det är ett mångsidigt, billigt och lätt material. Kanske kommer det även vara så i framtiden. 

”Det är svårt att se hur det moderna samhället skulle klara sig utan plast även om den i vissa delar kan ersättas, därför måste vi bli mycket bättre på att göra hela livscykeln längre och mer hållbar”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum. 

För energiföretaget Fortum, som även är en stor aktör inom återvinning, handlar frågan om plasten främst om utmaningen att lyfta in den i cirkulära ekonomin. ”Vi kan inte längre producera, använda och dumpa plast som vi gör idag, det står i konflikt med målen om ett hållbart samhälle. Samtidigt är det också ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer och på sitt sätt är en förutsättning för hållbara lösningar i andra led. Vi ser att det går att göra mycket genom att ta ett helhetsperspektiv både i hur plast kan material- och energiåtervinnas och hur bioplaster kan ta en allt större roll”, fortsätter Per-Oscar Hedman. 

Rätt sorterat kan flera plaster återvinnas upp till tio gånger  

Även i en cirkulär ekonomi kommer restmaterial att uppstå som sedan kan energiåtervinnas, men förlänger vi livslängden på materialet minskar förstås behovet av helt nytt material. Plast är ett utmärkt exempel på hur val av plastsort och sorteringen dramatiskt påverkar möjligheten att materialåtervinna – från inte alls till tio gånger.

När det gäller återvinning av just plast är Finland ett av de ledande länderna i Europa. Till Fortums plastraffinaderi i Riihimäki skickas all insamlad hushållsplast. Tre fjärdedelar av den kan materialåtervinnas för nya användningsområden. Det plastgranulat som tillverkas heter Circo och används redan som råvara i produktionen av allt från diskborstar till lock för elektriska kopplingsboxar. Den kvarvarande fjärdedelen energiåtervinns och blir till el och värme. ”Circo är förstås inte den enda lösningen, men den visar att även plast har en plats i cirkulära ekonomin, det som behövs är ett fungerande ekosystem för återvinning”, säger Per-Oscar Hedman, Fortum.

Gör plasten återvinningsbar

Vi använder plast till mycket - från tunn hushållsplast för engångsanvändning till avloppsstammar som håller i 70 år. Runt 500 olika sorters plast används idag och de allra flesta fungerar dåligt att blanda med varandra om målet är materialåtervinning. ”Fokus har inte legat på återvinningsbarhet, men ska vi kunna skapa effektiva återvinningskedjor så behöver kunskapen om vilka sorter som går att återvinna, för sig eller tillsammans, bli bättre på en mer generell nivå. Sedan kommer det behöva vägas mot de egenskaper som materialet behöver ha”, säger Per-Oscar Hedman.

Han tror att vi som samhälle kommer fortsätta använda plast men att vi får se fler slutna materialloopar i framtiden: ”Större volymer av färre sorter ökar möjligheterna till återanvändning av materialet, men det finns även ett behov av ekonomiska incitament som styr mot ökad återanvändning”.  

Läs mer om Fortums innovationsprojekt här.

Dagens styrmedel verkningslösa 

”Nuvarande regering har infört såväl en avfallsförbränningsskatt som en plastpåseskatt och ingen av dessa bidrar tyvärr till smartare materialflöden och ökad materialåteranvändning”, säger Per-Oscar Hedman som vill se ett omtag inom området. ”Vi har fått en skatt i det absolut sista ledet när hushållsavfallet energiåtervinns i kraftvärmeverket, det vi skulle ha behövt är regelverk som fokuserar på produktion, konsumtion och insamling.” 

Byt till ren el idag.

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?