Annons

Så tummar Facebook på skatten i Sverige

Fem miljoner svenskar gillar Facebook. Men bolaget gör knappast tummen upp för det svenska skattesystemet.
Trots att Facebook har fått mångmiljonbelopp av skattebetalarna betalar företaget ingen skatt i Sverige för den miljard som man bedöms dra in på den svenska annonsmarknaden.

Bild:TT/Matt Rourke

Facebook är ökänt för att försöka undvika skatt. Nya detaljer om hur företaget går tillväga finns i den stora paradisläckan, som TT, SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter tagit del av. Internetjätten är nämligen kund på skatteparadiset Kajmanöarna hos juristbyrån Appleby, som en stor del av läckan kommer ifrån.

Det har betydelse för hur Facebook kan undvika skatt i bland annat Sverige.

Med början 2013 uppförde Facebook serverhallar i Luleå, sina första utanför USA. Det var inte bara det kyliga klimatet som var bra för den stora, värmealstrande datoranläggningen. I fyra år hade svenska myndigheter kämpat för att få hit företaget. Förra kommunalrådet Karl Petersen (S) var en av de ledande i arbetet och är i dag stolt:

"Två miljarder användare går i dag omkring med detta varumärke i sina mobiltelefoner i fickan. Och så ska man tänka att detta varumärke, detta Facebook, det finns i Luleå. Det är rätt fantastiskt."

Regering, riksdag och Luleå kommun — alla krattade de manegen för företaget. 2011 undertecknade dåvarande näringsministern Annie Lööf (C) regeringsbeslutet att ge Facebook etableringsstöd.

Etableringen, den första i sitt slag i landet, var enligt regeringen "strategiskt viktig och kommer att marknadsföra regionen och Sverige".

Bolaget har sammanlagt fått 139 miljoner kronor i två omgångar. Regering och riksdag har också sänkt energiskatten för serverhallar, något Facebook bedöms spara tiotals miljoner kronor på.

I sin ansökan om nytt bidrag till sin andra hall skrev Facebook att "stödet vi fick för byggnad 1 spelade en huvudroll vid valet att etablera sig i Luleå (â?¦) och ett stöd av liknande storlek kommer att spela en stor roll för vart projektet kommer att lokaliseras".

Annie Lööf säger sig förstå frågan varför ett så stormrikt företag ska få skattemedel för sin etablering, men anser inte att det främst är Facebook som gynnas.

"Det är ett stöd till Norrbotten. Det är för att man ska skapa tillväxt och industrietableringar utanför de större städerna", säger hon och understryker att Facebook uppfyllde stödkraven.

Karl Petersen påpekar att andra länder ger etableringsstöd. Om inte Sverige gör det "skulle vi ligga i division två", anser han.

"Jag tycker bara att det är bra att det är ett rikt företag. Skulle alternativet vara att det bara är fattiga företag som får söka investeringsbidrag? Då är vi ju defensiva."

Samtidigt ser Facebook aktivt till att skattepengar inte når den svenska skattkassan. Det amerikanska företaget beräknas ifjol ha kapat åt sig en miljard kronor av annonsmarknaden i Sverige. En marknad där svenska medieföretag måste betala skatt, men där internetjättar tar med sig vinsten utomlands.

"Vinnarna är Google och Facebook som inte behöver skatta för sina pengar där vinsterna uppstår och de största förlorarna är nyhetskonsumenterna när det bli mindre pengar kvar till granskande journalistik", säger Tobias Lindberg, chefsanalytiker på Tidningsutgivarna, nyhetsmediernas branschorganisation.

Var tredje reklamkrona har lämnat journalistiken sedan 2008, enligt TU.

Facebook följer lagar och regler, men Lindberg tycker att det också är en fråga om moral.

"Tycker man att man gör rätt? Bidrar man till samhället om man utnyttjar systemet och inte betalar skatt?"

En stor del av annonsintäkterna i Sverige och många andra länder går nämligen genom ett sinnrikt kryphål på Irland vidare till Kajmanöarna, där bolagsskatten är — noll.

Annie Lööf påpekar att det finns en internationell diskussion om multinationella bolags skatteupplägg. Hon tycker inte att Facebook beter sig omoraliskt:

"Moralen är väl att följa den lag som finns och i det här fallet utgår jag från att Facebook gör det."

Företaget ombeds kommentera mängder av frågor om skatter apropå paradisläckan, men svarar bara kort: "Facebook följer alla gällande regler och regelverk i de länder där vi är verksamma och vi betalar all skatt som lagen kräver av oss".

Facebook hävdar att man har investerat mer än 10 miljarder kronor i serverhallarna i Luleå, skapat hundratals jobb där och tusentals arbetstillfällen i samband med byggena.

"Vi är fast beslutna att spela en positiv roll i de samhällen där vi är verksamma och vi kommer att fortsätta med det i Luleå", skriver bolaget i en kommentar.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AllianzGIAnnons

”Husdjursmarknaden är ingen tillfällig boom”

Husdjursekonomin kanske inte är vad du förväntar dig som nästa samtalsämne med din finansiella rådgivare.

Men det är en marknad som ökar i rasande fart – och finns flera orsaker till varför det är ett smart investeringstema.

Den globala marknaden för husdjursrelaterade produkter och tjänster är ett snabbt växande marknadssegment där USA har största andelen. Med en tillväxttakt på 5,3 procent överträffar husdjursmarknaden den amerikanska ekonomin. 

Utvecklingen är liknande i Europa – och nu även i Asien.

– Att husdjurssektorerna växer snabbare än den bredare ekonomin globalt beror framför allt på två faktorer. Dels att allt fler människor skaffar husdjur, ännu fler under pandemin – och att de är villiga att spendera mer pengar på dem än tidigare, berättar Andreas Fruschki, tematisk chef på Allianz Global Investors (GI).

Spenderar mer

Han menar att ägarna i allt större takt behandlar sina exempelvis hundar och katter som familjemedlemmar – där de ofta får mysa i soffan eller sängen med sina hussar och mattar.

– Husdjursägarna är villiga att betala för bättre mat, veterinärsbesök och medicin, fler försäkringsbolag växer fort. Hela utbudet på marknaden har blivit enormt stort när det gäller allt från leksaker till kläder, pälsvård och massage åt djuren för att säkerställa deras välbefinnande.

Allianz Pet and Animal Wellbeing Fund har haft en starkt uppstigande trend sedan lanseringen den 22 januari 2019. Den investerar i globala aktiemarknader inom ett brett spektrum av sektorer – som tillverkare av djurmat, djurförsäkringsbolag, läkemedel, bioteknik, hälso-/sjukvård med inriktning på små och medelstora företag.

Läs mer om The Pet Economy här. 

Ingen fluga

– Allianz har en stor erfarenhet av att driva temafonder och denna är i stort sett lågkonjunktursskyddad, med tanke på att husdjuren blivit en del av familjen och oftast ges en hög vårdnivå oavsett tillstånd i ekonomin. En stor fördel är också att det är lätt att förstå var de investerade pengar går till. Därför är jag övertygad om att det inte är någon tillfällig boom – vilket även studier visar, framhåller Andreas Fruschki.

Den globala sällskapsdjursmarknaden var värd 132 miljarder amerikanska dollar 2016. År 2025 förväntas siffrorna nå 203 miljarder amerikanska dollar.

FAKTA: AllianzGI

* Moderbolaget Allianz SE grundades 1890 och är en av de ledande leverantörerna av finansiella tjänster världen över. De stöder över 82 miljoner kunder i 70 länder.

* Allianz Global Investors (GI) kom till 2012 och sysselsätter i dag mer än 2 700 personer på 25 platser – samt förvaltar över 546 miljarder euro (per den 30 september 2020).

* Med 754 investerare har AllianzGI en etablerad expertis inom aktier, räntebärande investeringar, multitillgångar och alternativa investeringar med kunder runtom i världen – allt från multinationella företag till pensionsfonder, välgörenhetsstiftelser och familjer.

Läs mer om AllianzGI här.

Mer från AllianzGI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AllianzGI och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?