Annons

Så spräckte Di ”Falcon Funds”-skandalen

Tre fonder i PPM-systemet, som är registrerade på Malta, har mjölkats på miljardbelopp. Upprinnelsen till skandalen är en granskning som Dagens Industri påbörjade för ett år sedan.

Faksimil från Di 2 december 2015.
Faksimil från Di 2 december 2015.

Det är en miljardskandal som skakar förtroendet för Sveriges pensionssystem. Och det kan få långtgående konsekvenser för vilka fonder som får ingå i PPM-urvalet. 

Skandalen kring Falcon Funds började med Dagens Industris rapportering om skandalen i börsbolaget Trustbuddy i fjol. Lånebolaget gick som bekant i konkurs i oktober i fjol sedan det bland annat uppdagats att 44 miljoner kronor, som låneförmedlaren hade förfogat över, var försvunna.

Tipsen strömmade sedan in till Di:s redaktion om vad som låg bakom skandalen. Ett namn som upprepades i sammanhanget var Emil Amir Ingmanson, en självlärd finansman vars karriär inom telemarketingbolag tagit in honom i den lukrativa branschen för försäljning av pensionsfonder. Ingmanson var sedan en tid utskriven ur Sverige, där han lämnat en rad konkurser bakom sig, och uppgavs ha Malta som hemvist.

Det visade sig vidare att Emil Amir Ingmanson och kans kompanjon Afram Gergeo innan Trustbuddys konkurs lånat ut 30 Mkr till lånebolaget via sitt maktbolag Solid Venture Capital, registrerat i London. Emil Amir Ingmanson och Afram Gergeo ska samtidigt fått en kickback på 3 Mkr för besväret.

Var pengarna kom från var oklart. Men indicierna pekade på Falcon Funds, med tre PPM-fonder registrerade på Malta med över två miljarder kronor under förvaltning.

Bilden som sedan tonade upp var en där Emil Amir Ingmanson, i samarbete med en rad andra personer, mjölkade Falcon Funds på pengar för att göra investeringar i mer eller mindre oseriösa bolag. Syftet skulle vara att plocka ut pengar under vägens gång. Givetvis gick inget av detta att bevisa.

Emil Amir Ingmanson hade visserligen kopplingar till bolag vars kunder sålts vidare till Falcon Funds. Men någon officiell roll var det inte frågan om.

Teorin att gruppen kring Ingmanson mjölkade Falcon Funds på pengar stärktes dock när Di, i ett möte med en anonym källa, lyckades Di få tillgång till ett hemligt e-mejl. Mejlet var skickat från Emil Amir Ingmanson till Trustbuddys grundare Jens Glasø i oktober 2014, ett år innan Trustbuddys konkurs.

I mejlets ämnesrad går det att läsa ”Falcon Funds plc”. Och i mejlet skriver Emil Amir Ingmanson följande:

”Vi driver tre UCIT IV fonder på Malta i dag med ett totalt förvaltat kapital på 250 miljoner euro”.

Han går sedan vidare till att säga att han, via fonderna, är intresserad av att få tillgång till Trustbuddys person-till-personbaserade låneaffär och av att köpa bolagets dåliga krediter. För att lyckas med det sistnämnda föreslår Emil Amir Ingmanson att man investerar i Trustbuddy med hjälp av det finansiella instrumentet ETI. Samma instrument kan användas för den låneaffär som parterna redan diskuterat, skriver han.

När Di nådde Emil Amir Ingmanson via telefon i samband med att artikeln publicerades den 1 december förnekade han att han företrädde Falcon Funds.

”Jag är inte ägare i Falcon Funds, sitter inte i styrelsen eller i investeringskommittén. Jag har aldrig kunnat påverka vad Falcon Funds eller någon annan PPM-fond har investerat i”, sa han då.

Han medgav dock att han marknadsfört ett investeringsinstrument vid namn ”Solid Venture P2P ETI” till många fonder, bland annat Falcon Funds.

Tydligt är dock att Emil Amir Ingmanson i någon bemärkelse företrätt Falcon Funds i åtminstone ett mejl. Falcon Funds har sedan investerat i instrumentet ”Solid Venture P2P ETI” med kopplingar till Emil Amir Ingmansons bolaget Solid Venture Capital och bolag som Trustbuddy med person-till-personlån.

Di tog denna information vidare till Pensionsmyndigheten som utstrålade oro och nervositet.

”Stämmer uppgifterna och Emil Amir Ingmanson sitter på två stolar är det mycket oroväckande. Det bryter mot de UCITS-regler som gäller för fondbranschen i hela EU”, sa Mats Öberg på Pensionsmyndigheten.

Traditionellt sparande: Jämför räntor här (extern tjänst)

PPM började sedan rota i fondernas innehav ordentligt. Problemet var dock att Maltas finansinspektion var tillsynsmyndighet.

PPM hade dock ett vapen. De kunde säga upp avtalet med Falcon Funds, något man gjorde i juni i år. I augusti svarade Falcon Funds med att stämma Pensionsmyndigheten.

Nu, ett år efter det att Dagens Industri inlett sin granskning av personerna bakom Falcon Funds, är skandalen ett faktum. På torsdagen meddelade Pensionsmyndigheten att man lämnat in en polisanmälan till Ekobrottsmyndigheten.

”Det som hänt och händer i Falcon-affären, och fortfarande händer, är mycket allvarligt”, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm på en pressträff som myndigheten kallat till med anledning polisanmälan.

Pensionsmyndigheten kräver att Falcon Funds betalar tillbaka miljardbelopp. Myndigheten har krävt tillbaka 2,4 miljarder kronor men har hittills endast fått tillbaka 650 miljoner kronor. Över 20.000 pensionssparare är drabbade och det är oklart om de kommer att få tillbaka sina pengar.

”Det här ser ut att sluta i ekonomisk brottslighet av mycket stora mått", säger Katrin Westling Palm.


Innehåll från Norstedts JuridikAnnons

Branschrapport visar tydliga trender för framtidens juristbransch

Över 150 år i juristbranschen har gett Norstedts Juridik enorm erfarenhet av att stötta och hjälpa advokatbyråer till rätt beslut i krävande situationer. Man kallar sig marknadens juridiska coach och kombinerar lång erfarenhet och kunskap med förfinad och uppdaterad teknik.  

Kundens behov ligger i fokus och Norstedts Juridik blickar nu framåt med ny VD vid rodret vilket bland annat lett till verksamhetens nya inriktningar inom hållbarhet och kvalitet. 

– Utöver en omfattande utgivning av juridisk information erbjuder vi också kursverksamhet och avancerade juridiska verktyg. Hos oss finns även en tjänst för alla de specialämnen och intressen som tillfaller juridiskt arbete på kommun och myndighet. Uppdraget vi har är att ta fram verktyg som effektiviserar juristens jobb och som dessutom får vår kund att uppfylla gällande hållbarhetskrav i alla leverantörsled, säger Alexandra Åquist, VD.

Alexandra Åquist är juristen som skulle bli polischef men som istället satsade på en karriär inom försäljning och affärsutveckling. Hon har en stor passion för CSR- och hållbarhetsfrågor och påtalar vikten av att lyssna på marknaden för att kunna vara den naturliga samarbetspartnern för alla som arbetar med juridik. 

– Jag brinner för att alla ska ha tillgång till samma information. Alla ska ha ”rätt att få rätt”. Nya affärsmodeller och nya tekniker gör att juridiken blir mer tillgänglig för gemene man. Där vill jag att Norstedts Juridik ska vara med och bidra, säger Alexandra Åquist.

Framtidens jurist 2020 – om krav, drivkrafter och utmaningar i juristbranschen

För att bli en samarbetspartner krävs insikt och förståelse för de incitament och utmaningar advokaterna har i sitt arbete. Därför tar Norstedts Juridik varje år fram branschrapporten Framtidens jurist tillsammans med ett oberoende undersökningsföretag. Frågorna ställs till yrkesverksamma jurister i både Sverige och Danmark och årets rapport besvarades av drygt 3500 yrkesverksamma jurister. 

– Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som en källa för inspiration och en språngbräda för diskussion om hur vi vill att framtiden ska se ut, vad vi som bransch behöver fokusera på, och vilka utmaningar vi behöver överkomma, berättar Alexandra Åquist.

Slaget om framtidens jurister har börjat

Rapporten har tre tydliga fokusområden varav det första är transformation.

– Det är något som verkligen sjuder i den juridiska branschen just nu. Vi ser allt mer hur delar av juristens jobb digitaliseras och standardiseras, samtidigt som utvecklingen i samhället driver på efterfrågan av juridiska tjänster. Byråerna står nu inför en jätteutmaning vad gäller sin affärs- och prismodell. Kan man bemöta kunderna och erbjuda fasta prismodeller har man en helt ny målgrupp att bearbeta, säger Alexandra Åquist. 

Det andra fokusområdet är innovation. Fler och fler standardiserade processer gör arbetet enklare, timmarna färre och mycket finns att vinna på att ta del av den innovativa utveckling som sker i branschen. Det tredje tydliga fokusområdet är vikten av balans i livet. Från den yngre generationen kommer helt nya krav på möjlighet till fritid (vilket är högre prioriterat än lön idag), hållbarhet, mångfald och jämställdhet. För att som advokatbyrå attrahera och behålla unga talanger krävs det att verksamheten anpassas till de nya kraven.  

– Vi vill inspirera till att man även på advokatbyrån inkluderar hållbarhet och kvalitet. Det kommer bli en tydlig del i vem som får uppdragen och kompetensen längre fram. Det är en absolut konkurrensfördel att man är transparent och att man i branschen tar detta på allvar redan nu, avslutar Alexandra Åquist.

Läs mer på www.nj.se 

Fakta om Norstedts Juridik

Norstedts Juridik är marknadsledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster med rötter 150 år tillbaka i tiden. Företagets digitala informationstjänst, JUNO, används av Sveriges största advokatbyråer, domstolar, myndigheter och kommuner. Norstedts Juridik är en del av Karnov Group.

 

Mer från Norstedts Juridik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norstedts Juridik och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?