Annons

Så spräckte Di ”Falcon Funds”-skandalen

Tre fonder i PPM-systemet, som är registrerade på Malta, har mjölkats på miljardbelopp. Upprinnelsen till skandalen är en granskning som Dagens Industri påbörjade för ett år sedan.

Faksimil från Di 2 december 2015.
Faksimil från Di 2 december 2015.

Det är en miljardskandal som skakar förtroendet för Sveriges pensionssystem. Och det kan få långtgående konsekvenser för vilka fonder som får ingå i PPM-urvalet. 

Skandalen kring Falcon Funds började med Dagens Industris rapportering om skandalen i börsbolaget Trustbuddy i fjol. Lånebolaget gick som bekant i konkurs i oktober i fjol sedan det bland annat uppdagats att 44 miljoner kronor, som låneförmedlaren hade förfogat över, var försvunna.

Tipsen strömmade sedan in till Di:s redaktion om vad som låg bakom skandalen. Ett namn som upprepades i sammanhanget var Emil Amir Ingmanson, en självlärd finansman vars karriär inom telemarketingbolag tagit in honom i den lukrativa branschen för försäljning av pensionsfonder. Ingmanson var sedan en tid utskriven ur Sverige, där han lämnat en rad konkurser bakom sig, och uppgavs ha Malta som hemvist.

Det visade sig vidare att Emil Amir Ingmanson och kans kompanjon Afram Gergeo innan Trustbuddys konkurs lånat ut 30 Mkr till lånebolaget via sitt maktbolag Solid Venture Capital, registrerat i London. Emil Amir Ingmanson och Afram Gergeo ska samtidigt fått en kickback på 3 Mkr för besväret.

Var pengarna kom från var oklart. Men indicierna pekade på Falcon Funds, med tre PPM-fonder registrerade på Malta med över två miljarder kronor under förvaltning.

Bilden som sedan tonade upp var en där Emil Amir Ingmanson, i samarbete med en rad andra personer, mjölkade Falcon Funds på pengar för att göra investeringar i mer eller mindre oseriösa bolag. Syftet skulle vara att plocka ut pengar under vägens gång. Givetvis gick inget av detta att bevisa.

Emil Amir Ingmanson hade visserligen kopplingar till bolag vars kunder sålts vidare till Falcon Funds. Men någon officiell roll var det inte frågan om.

Teorin att gruppen kring Ingmanson mjölkade Falcon Funds på pengar stärktes dock när Di, i ett möte med en anonym källa, lyckades Di få tillgång till ett hemligt e-mejl. Mejlet var skickat från Emil Amir Ingmanson till Trustbuddys grundare Jens Glasø i oktober 2014, ett år innan Trustbuddys konkurs.

I mejlets ämnesrad går det att läsa ”Falcon Funds plc”. Och i mejlet skriver Emil Amir Ingmanson följande:

”Vi driver tre UCIT IV fonder på Malta i dag med ett totalt förvaltat kapital på 250 miljoner euro”.

Han går sedan vidare till att säga att han, via fonderna, är intresserad av att få tillgång till Trustbuddys person-till-personbaserade låneaffär och av att köpa bolagets dåliga krediter. För att lyckas med det sistnämnda föreslår Emil Amir Ingmanson att man investerar i Trustbuddy med hjälp av det finansiella instrumentet ETI. Samma instrument kan användas för den låneaffär som parterna redan diskuterat, skriver han.

När Di nådde Emil Amir Ingmanson via telefon i samband med att artikeln publicerades den 1 december förnekade han att han företrädde Falcon Funds.

”Jag är inte ägare i Falcon Funds, sitter inte i styrelsen eller i investeringskommittén. Jag har aldrig kunnat påverka vad Falcon Funds eller någon annan PPM-fond har investerat i”, sa han då.

Han medgav dock att han marknadsfört ett investeringsinstrument vid namn ”Solid Venture P2P ETI” till många fonder, bland annat Falcon Funds.

Tydligt är dock att Emil Amir Ingmanson i någon bemärkelse företrätt Falcon Funds i åtminstone ett mejl. Falcon Funds har sedan investerat i instrumentet ”Solid Venture P2P ETI” med kopplingar till Emil Amir Ingmansons bolaget Solid Venture Capital och bolag som Trustbuddy med person-till-personlån.

Di tog denna information vidare till Pensionsmyndigheten som utstrålade oro och nervositet.

”Stämmer uppgifterna och Emil Amir Ingmanson sitter på två stolar är det mycket oroväckande. Det bryter mot de UCITS-regler som gäller för fondbranschen i hela EU”, sa Mats Öberg på Pensionsmyndigheten.

Traditionellt sparande: Jämför räntor här (extern tjänst)

PPM började sedan rota i fondernas innehav ordentligt. Problemet var dock att Maltas finansinspektion var tillsynsmyndighet.

PPM hade dock ett vapen. De kunde säga upp avtalet med Falcon Funds, något man gjorde i juni i år. I augusti svarade Falcon Funds med att stämma Pensionsmyndigheten.

Nu, ett år efter det att Dagens Industri inlett sin granskning av personerna bakom Falcon Funds, är skandalen ett faktum. På torsdagen meddelade Pensionsmyndigheten att man lämnat in en polisanmälan till Ekobrottsmyndigheten.

”Det som hänt och händer i Falcon-affären, och fortfarande händer, är mycket allvarligt”, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm på en pressträff som myndigheten kallat till med anledning polisanmälan.

Pensionsmyndigheten kräver att Falcon Funds betalar tillbaka miljardbelopp. Myndigheten har krävt tillbaka 2,4 miljarder kronor men har hittills endast fått tillbaka 650 miljoner kronor. Över 20.000 pensionssparare är drabbade och det är oklart om de kommer att få tillbaka sina pengar.

”Det här ser ut att sluta i ekonomisk brottslighet av mycket stora mått", säger Katrin Westling Palm.


Innehåll från SkistarAnnons

Svemester i fjällen – höjdaren på önskelistan

Svensken skyr stillasittande – och längtar efter en aktiv vintersemester på hemmaplan.

När allt fler inser vikten av en aktiv livsstil står våra svenska berg högt på önskelistan.

Mer om SkiStars undersökning 

Svenska barn och unga lägger mycket tid med att vara med sina mobiltelefoner. Samtidigt säger sig 68 procent av barnens föräldrar att de gärna väljer en skidsemester som tillfälle att minska deras barns skärmtid. 

Undersökningen gjordes av HUI på uppdrag av den svenska skidkoncernen SkiStar. 

Ett år senare har det rådande pandemiläget om möjligt gjort det ännu tuffare för alla föräldrar som försöker få bukt med barnens mobilanvändande och skärmtid.

Men det handlar inte bara om att ägna fritiden åt annat. Barn och ungdomar är inte skapta för allt för mycket stillasittande, och fysisk aktivitet är förstås bra för både hälsan – och för att orka med skolarbetet. 

Svenska barn rör sig för lite

Tendensen att unga rör sig för lite bekräftades i en undersökning i november 2019. Världshälsoorganisationen WHO konstaterade då i en rapport att 81 procent av världens unga i åldern 11-17 år inte kom upp i WHO:s rekommendationer om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. 

I Sverige rörde sig åtta av tio barn och unga för lite, medan siffrorna i Finland gick i en ljusare riktning. 

– Vi tror att en aktiv semester är ett bra sätt att bryta mönster och inleda en förändring mot minskad skärmtid för barn och ungdomar, ett nytt beteende som man kan ta med sig hem efter semestern. Genom vår undersökning får vi svart på vitt att barnfamiljer upplever att en skidsemester är ett bra sätt att minska skärmtiden. Det görs dessutom på ett positivt och naturligt sätt genom att ersätta skärmen med andra roliga aktiviteter, säger Linda Morell, marknadschef på SkiStar.

Svemestern – här för att stanna

2020 är också året då svemester blivit ordet att räkna med. Och att uppleva naturen och närmiljön har plötsligt blivit en ny livsstil. I sommar har allt fler upptäckt att den svenska fjällvärlden kan vara väl så spännande som destinationer hundratals mil bort. 

Att fira semester med närhet i pisten kan också handla om att stärka banden med sina nära och kära. SkiStars undersökning visade att en aktiv livsstil under semestern stärker banden mellan familjemedlemmarna. 66 procent av de tillfrågade föräldrarna upplevde att de hade fått en starkare relation till sina barn efter semestern. 

– Att umgås med sina närmaste vet vi är en av de viktigaste sakerna man vill få ut av sin semester. På våra skidorter finns det många roliga aktiviteter som familjen kan göra ihop och det verkar vara att vinnande koncept för att få föräldrar och barn att faktiskt umgås mer med varandra, fortsätter Linda Morell.

Bokningsläget på topp i Sälen under jul och nyår

Och pendeln tycks nu vara på väg att svänga ordentligt. Inför årets vintersäsong har exempelvis Skandinaviens största skiddestination, SkiStar Sälen, noterat ett rekordhögt intresse. Inför jul- och nyårshelgerna har bokningsläget ökat med hela 33 procent, jämfört med samma period under föregående år. 

– Det visar att många vill tillbringa tid i skidbacken med välmående och hälsa i fokus. Sälen är barnfamiljernas mecka och det här bekräftar än en gång att Sälen ligger i topp när barnfamiljerna får välja, säger SkiStars vd Stefan Sjöstrand. 

Mer om SkiStars skidorter här 

Om SkiStars undersökning:

- Undersökningen är gjord av HUI med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning i åldrarna 25-80 år.

- Undersökningen gjordes i juni 2019 med sammanlagt 1010 respondenter.

- Datainsamlingen har utförts i form av en webbenkät med en svarsfrekvens på 100 %.

Detta är SkiStar: 

SkiStar äger och driver Skandinaviens fem största alpina skidanläggningar: Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige, Hemsedal och Trysil i Norge samt St Johann in Tirol i Österrike och Hammarbybacken i Stockholm. SkiStars vision är att skapa minnesvärda fjällupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.

Mer från Skistar

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skistar och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?