1515
Annons

Så spräckte Di ”Falcon Funds”-skandalen

Tre fonder i PPM-systemet, som är registrerade på Malta, har mjölkats på miljardbelopp. Upprinnelsen till skandalen är en granskning som Dagens Industri påbörjade för ett år sedan.

Faksimil från Di 2 december 2015.
Faksimil från Di 2 december 2015.

Det är en miljardskandal som skakar förtroendet för Sveriges pensionssystem. Och det kan få långtgående konsekvenser för vilka fonder som får ingå i PPM-urvalet. 

Skandalen kring Falcon Funds började med Dagens Industris rapportering om skandalen i börsbolaget Trustbuddy i fjol. Lånebolaget gick som bekant i konkurs i oktober i fjol sedan det bland annat uppdagats att 44 miljoner kronor, som låneförmedlaren hade förfogat över, var försvunna.

Tipsen strömmade sedan in till Di:s redaktion om vad som låg bakom skandalen. Ett namn som upprepades i sammanhanget var Emil Amir Ingmanson, en självlärd finansman vars karriär inom telemarketingbolag tagit in honom i den lukrativa branschen för försäljning av pensionsfonder. Ingmanson var sedan en tid utskriven ur Sverige, där han lämnat en rad konkurser bakom sig, och uppgavs ha Malta som hemvist.

Det visade sig vidare att Emil Amir Ingmanson och kans kompanjon Afram Gergeo innan Trustbuddys konkurs lånat ut 30 Mkr till lånebolaget via sitt maktbolag Solid Venture Capital, registrerat i London. Emil Amir Ingmanson och Afram Gergeo ska samtidigt fått en kickback på 3 Mkr för besväret.

Var pengarna kom från var oklart. Men indicierna pekade på Falcon Funds, med tre PPM-fonder registrerade på Malta med över två miljarder kronor under förvaltning.

Bilden som sedan tonade upp var en där Emil Amir Ingmanson, i samarbete med en rad andra personer, mjölkade Falcon Funds på pengar för att göra investeringar i mer eller mindre oseriösa bolag. Syftet skulle vara att plocka ut pengar under vägens gång. Givetvis gick inget av detta att bevisa.

Emil Amir Ingmanson hade visserligen kopplingar till bolag vars kunder sålts vidare till Falcon Funds. Men någon officiell roll var det inte frågan om.

Teorin att gruppen kring Ingmanson mjölkade Falcon Funds på pengar stärktes dock när Di, i ett möte med en anonym källa, lyckades Di få tillgång till ett hemligt e-mejl. Mejlet var skickat från Emil Amir Ingmanson till Trustbuddys grundare Jens Glasø i oktober 2014, ett år innan Trustbuddys konkurs.

I mejlets ämnesrad går det att läsa ”Falcon Funds plc”. Och i mejlet skriver Emil Amir Ingmanson följande:

”Vi driver tre UCIT IV fonder på Malta i dag med ett totalt förvaltat kapital på 250 miljoner euro”.

Han går sedan vidare till att säga att han, via fonderna, är intresserad av att få tillgång till Trustbuddys person-till-personbaserade låneaffär och av att köpa bolagets dåliga krediter. För att lyckas med det sistnämnda föreslår Emil Amir Ingmanson att man investerar i Trustbuddy med hjälp av det finansiella instrumentet ETI. Samma instrument kan användas för den låneaffär som parterna redan diskuterat, skriver han.

När Di nådde Emil Amir Ingmanson via telefon i samband med att artikeln publicerades den 1 december förnekade han att han företrädde Falcon Funds.

”Jag är inte ägare i Falcon Funds, sitter inte i styrelsen eller i investeringskommittén. Jag har aldrig kunnat påverka vad Falcon Funds eller någon annan PPM-fond har investerat i”, sa han då.

Han medgav dock att han marknadsfört ett investeringsinstrument vid namn ”Solid Venture P2P ETI” till många fonder, bland annat Falcon Funds.

Tydligt är dock att Emil Amir Ingmanson i någon bemärkelse företrätt Falcon Funds i åtminstone ett mejl. Falcon Funds har sedan investerat i instrumentet ”Solid Venture P2P ETI” med kopplingar till Emil Amir Ingmansons bolaget Solid Venture Capital och bolag som Trustbuddy med person-till-personlån.

Di tog denna information vidare till Pensionsmyndigheten som utstrålade oro och nervositet.

”Stämmer uppgifterna och Emil Amir Ingmanson sitter på två stolar är det mycket oroväckande. Det bryter mot de UCITS-regler som gäller för fondbranschen i hela EU”, sa Mats Öberg på Pensionsmyndigheten.

Traditionellt sparande: Jämför räntor här (extern tjänst)

PPM började sedan rota i fondernas innehav ordentligt. Problemet var dock att Maltas finansinspektion var tillsynsmyndighet.

PPM hade dock ett vapen. De kunde säga upp avtalet med Falcon Funds, något man gjorde i juni i år. I augusti svarade Falcon Funds med att stämma Pensionsmyndigheten.

Nu, ett år efter det att Dagens Industri inlett sin granskning av personerna bakom Falcon Funds, är skandalen ett faktum. På torsdagen meddelade Pensionsmyndigheten att man lämnat in en polisanmälan till Ekobrottsmyndigheten.

”Det som hänt och händer i Falcon-affären, och fortfarande händer, är mycket allvarligt”, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm på en pressträff som myndigheten kallat till med anledning polisanmälan.

Pensionsmyndigheten kräver att Falcon Funds betalar tillbaka miljardbelopp. Myndigheten har krävt tillbaka 2,4 miljarder kronor men har hittills endast fått tillbaka 650 miljoner kronor. Över 20.000 pensionssparare är drabbade och det är oklart om de kommer att få tillbaka sina pengar.

”Det här ser ut att sluta i ekonomisk brottslighet av mycket stora mått", säger Katrin Westling Palm.


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?