ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Så slår en räntehöjning mot bolåntagarna

Majoriteten med bostadslån skulle inte behöva dra ned på konsumtionen om Riksbanken höjer reporäntan. Det visar en undersökning på uppdrag av SBAB. 

”Vi har i utgångsläget ett historiskt högt hushållssparande”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Dagens historiskt höga bolåneskulder utgör inte en så stor risk makroekonomiskt sett för kraftigt fallande konsumtion vid en ränteuppgång eller lågkonjunktur med fallande bostadspriser, enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB. 

”Det finns självklart nya hushåll som kan ha tagit dyra lån i förhållande till sin inkomst, men för Sverige som helhet tyder resultaten av den här undersökningen på att det inte skulle bli en så stor neddragning av den totala konsumtionen även vid en mer påtaglig ränteuppgång”, säger Robert Boije.

En höjning med 1.000 kronor av ränteutgifterna skulle inte göra någon större skillnad för 71 procent av svarande i undersökningen utan de anser att de har tillräckligt goda marginaler, enligt undersökningen som utfördes av Sifo på uppdrag av SBAB. 

21 procent svarade att de skulle minska på konsumtionen, 6 procent skulle möta höjningen med att sänka sina amorteringar och 1 procent skulle flytta till ett billigare boende. 

För en höjning med 2.000 kronor av ränteutgifterna svarade 52 procent att de inte skulle ändra något, medan 33 procent skulle minska sin konsumtion. 14 procent skulle minska amorteringarna och 4 procent svarade att de skulle flytta till ett billigare boende. 

Finansinspektionen och Riksbanken baserar sin oro om minskad BNP-tillväxt och minskad konsumtion om räntorna höjs på tidigare erfarenheter, enligt Robert Boije. De tar dock inte med tillräckligt av den forskning som har gjorts i sina bedömningar, fortsätter han. 

Andra länder som Danmark, Storbritannien och USA som har fått problem med en stor neddragning av konsumtionen efter att man haft en stor skuldökning hade ett väldigt lågt hushållssparande samtidigt, fortsätter han, med hänvisning till forskning av Lars E.O. Svensson, numera professor på Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice riksbankschef.  

”Det innebär att när smällen sedan kom så hade hushållen väldigt små marginaler att kunna parera de här problemen med. I Sverige där emot, till skillnad från de här tre exemplen, så har vi nu i utgångsläget ett historiskt högt hushållssparande. Det utgör en buffert mot en ränteuppgång och det är en jättestor skillnad.”

Om räntorna skulle gå upp kraftigt så skulle de direkta utgifterna för hushållen öka i och med att ränteutgifterna ökar. Men när räntorna går upp så brukar det också innebära att bostadspriserna sjunker. 

”Sjunker bostadspriserna innebär det att värdet på bostäder kommer att minska i förhållande till de bolån som hushållen har tagit och hushållens nettoförmögenhet sjunker. Den effekten kan också påverka att folk konsumerar lite mindre”, säger Robert Boije. 

 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer