På onsdag, den 29 mars, väntas Storbritanniens premiärminister Theresa May aktivera artikel 50 och starta utträdesprocessen från EU. De brittiska företrädarna hoppas sedan att huvudförhandlingarna med unionen ska vara klara senast under våren 2019.
För första gången har de svenska företag som är verksamma i Storbritannien fått en tidsplan att förhålla sig till. De åtgärder som bolagen nu planerar för att försvara sina intressen skiljer sig dock åt från fall till fall. De flesta räds dock inte effekterna av ett utträde för stunden.
Kopparbergs Bryggeri exporterar sedan länge cider till Storbritannien. Bolagets drycker har blivit en storsäljare på så väl pubar som livsmedelsaffärer och växt till att bli det näst största cidermärket i hela landet. Under 2015 sålde bolaget hela 68 miljoner liter cider till brittiska konsumenter.
”Vi följer utvecklingen hela tiden, men vi kommer inte vidta några drastiska åtgärder. Det handlar om förberedelser. Jag är rätt så 'cool'. Vi på Kopparbergs ska aldrig få panik, utan vi måste agera långsiktigt”, säger vd Peter Bronsman.
Om Storbritannien inte får ett nytt frihandelsavtal med EU-länderna på plats har Kommerskollegium räknat ut att svenska företag sammanlagt skulle få betala 2,1 miljarder kronor i tullar när britterna lämnar unionen, om handelsmönstret är detsamma som i dag.
För Kopparbergs Bryggeri som sysslar med just varuexport skulle ett sådant handelshinder slå hårt mot verksamheten, erkänner vd Peter Bronsman. Därför har man börjat producera en viss andel av sina drycker på plats i Storbritannien.
”Under det senaste året har vi börjat tappa upp lite cider i Storbritannien för att få en bättre balans. Än är det väldigt små mängder, men det fungerar bra. Storbritannien är vår absolut största marknad och det är klart att eventuella tullavgifter skulle påverka oss. Men vi ser ingen anledning att slå av på takten”, säger Peter Bronsman.
Detaljhandelskedjan Clas Ohlson är ett annat svenskt företag som etablerat sig i Storbritannien. Men under våren 2016, redan innan brexit-omröstningen, beslutade bolaget att lägga ner fler butiker på grund av sviktande lönsamhet.
I stället skulle Clas Ohlson fokusera på att stärka närvaron i Londons närområde med fler butiker, som det kommunicerades vid tillfället. Trots Theresa Mays förestående aktivering av artikel 50 är läget detsamma i dag, meddelar bolaget.
”Vår satsning på att klustra vårt butiksnätverk till London-området står fast”, säger informationsdirektören Sara Kraft Westrell, som också berättar att bolaget inte planerar vidta några övriga åtgärder med anledning av brexit.
Även finanssektorn lär påverkas av utträdet. Många inhemska banker har på senare tid kommunicerat en oro över att riskera mista tillgången till EU:s inre marknad – som garanterar fri rörlighet för bland annat kapital. Därför har man börjat utreda möjligheten att flytta sina huvudkontor till andra europeiska städer.
Men Handelsbanken, som över 200 kontor i Storbritannien, anser sig inte stå som förlorare på ett brittiskt EU-avsked.
”Handelsbankens affär i landet är lokal, precis som på våra övriga marknader, med intäkter och kostnader i lokal valuta. Storbritannien är världens femte största ekonomi och det är en fördel för oss att vara väl etablerad som framgångsrik bank där. Det ändras inte av att britterna ska lämna EU”, säger presschefen Johan Wallqvist.
Att Handelsbankens nuvarande vd Anders Bouvin, som tog över efter sparkade Frank Vang-Jensen i fjol, senast kom från en position som chef över verksamheten i just Storbritannien kan borga för en fortsatt närvaro i landet. Presschefen Johan Wallqvist bekräftar också att Handelsbanken planerar ytterligare etableringar i Storbritannien framöver.
Den svenska läkemedelsindustrin har också en omfattande försäljning i Storbritannien, där bland andra Sobi och Mölnlycke Health Care är två stora spelare.
Men den svensk-brittiska jättekoncernen Astra Zeneca är ett annat bolag som riskerar behöva se över sin verksamhet efter EU-avhoppet. För bara för några år sedan investerade Astra Zeneca drygt 3,5 miljarder kronor på ett nytt forskningscenter tillika huvudkontor i brittiska Cambridge.
”Vi har redan haft en bred dialog med den brittiska regeringen i flera olika forum. Vi kommer att följa processen och samarbeta så gott det går, med förhoppningar om så konstruktiva och bra förhandlingar som möjligt”, säger bolagets kommunikationsdirektör Jacob Lund.
För Astra Zeneca har EU:s lagstiftning varit gynnsam eftersom reglerna för godkännande av läkemedel och patent är likalydande i alla medlemsländer. Bolaget vill om möjligt gärna behålla denna konkurrensfördel – på ett eller annat sätt – även när Storbritannien står utanför samarbetet, menar Jacob Lund.
”Sedan är det också viktigt för oss att kunna anställa kompetent personal till våra forskningsanläggningar i England”, säger han med hänvisning till den fria rörligheten på EU:s inre marknad.
