Så ska svenska bolag parera brexit

Regeringsföreträdare hoppas att brexit-förhandlingarna ska vara färdiga våren 2019. Nu börjar flera svenska bolag i olika branscher med verksamhet i Storbritannien att på allvar förbereda sig. Vissa försöker samtala direkt med den brittiska regeringen – medan andra svarat med att flytta delar av sin produktion.

Bild:TT/AP

På onsdag, den 29 mars, väntas Storbritanniens premiärminister Theresa May aktivera artikel 50 och starta utträdesprocessen från EU. De brittiska företrädarna hoppas sedan att huvudförhandlingarna med unionen ska vara klara senast under våren 2019.

För första gången har de svenska företag som är verksamma i Storbritannien fått en tidsplan att förhålla sig till. De åtgärder som bolagen nu planerar för att försvara sina intressen skiljer sig dock åt från fall till fall. De flesta räds dock inte effekterna av ett utträde för stunden.

Kopparbergs Bryggeri exporterar sedan länge cider till Storbritannien. Bolagets drycker har blivit en storsäljare på så väl pubar som livsmedelsaffärer och växt till att bli det näst största cidermärket i hela landet. Under 2015 sålde bolaget hela 68 miljoner liter cider till brittiska konsumenter. 

”Vi följer utvecklingen hela tiden, men vi kommer inte vidta några drastiska åtgärder. Det handlar om förberedelser. Jag är rätt så 'cool'. Vi på Kopparbergs ska aldrig få panik, utan vi måste agera långsiktigt”, säger vd Peter Bronsman.

Om Storbritannien inte får ett nytt frihandelsavtal med EU-länderna på plats har Kommerskollegium räknat ut att svenska företag sammanlagt skulle få betala 2,1 miljarder kronor i tullar när britterna lämnar unionen, om handelsmönstret är detsamma som i dag.

För Kopparbergs Bryggeri som sysslar med just varuexport skulle ett sådant handelshinder slå hårt mot verksamheten, erkänner vd Peter Bronsman. Därför har man börjat producera en viss andel av sina drycker på plats i Storbritannien.

”Under det senaste året har vi börjat tappa upp lite cider i Storbritannien för att få en bättre balans. Än är det väldigt små mängder, men det fungerar bra. Storbritannien är vår absolut största marknad och det är klart att eventuella tullavgifter skulle påverka oss. Men vi ser ingen anledning att slå av på takten”, säger Peter Bronsman.

Detaljhandelskedjan Clas Ohlson är ett annat svenskt företag som etablerat sig i Storbritannien. Men under våren 2016, redan innan brexit-omröstningen, beslutade bolaget att lägga ner fler butiker på grund av sviktande lönsamhet. 

I stället skulle Clas Ohlson fokusera på att stärka närvaron i Londons närområde med fler butiker, som det kommunicerades vid tillfället. Trots Theresa Mays förestående aktivering av artikel 50 är läget detsamma i dag, meddelar bolaget.

”Vår satsning på att klustra vårt butiksnätverk till London-området står fast”, säger informationsdirektören Sara Kraft Westrell, som också berättar att bolaget inte planerar vidta några övriga åtgärder med anledning av brexit.

Även finanssektorn lär påverkas av utträdet. Många inhemska banker har på senare tid kommunicerat en oro över att riskera mista tillgången till EU:s inre marknad – som garanterar fri rörlighet för bland annat kapital. Därför har man börjat utreda möjligheten att flytta sina huvudkontor till andra europeiska städer. 

Men Handelsbanken, som över 200 kontor i Storbritannien, anser sig inte stå som förlorare på ett brittiskt EU-avsked.

”Handelsbankens affär i landet är lokal, precis som på våra övriga marknader, med intäkter och kostnader i lokal valuta. Storbritannien är världens femte största ekonomi och det är en fördel för oss att vara väl etablerad som framgångsrik bank där. Det ändras inte av att britterna ska lämna EU”, säger presschefen Johan Wallqvist.

Att Handelsbankens nuvarande vd Anders Bouvin, som tog över efter sparkade Frank Vang-Jensen i fjol, senast kom från en position som chef över verksamheten i just Storbritannien kan borga för en fortsatt närvaro i landet. Presschefen Johan Wallqvist bekräftar också att Handelsbanken planerar ytterligare etableringar i Storbritannien framöver. 

Den svenska läkemedelsindustrin har också en omfattande försäljning i Storbritannien, där bland andra Sobi och Mölnlycke Health Care är två stora spelare.

Men den svensk-brittiska jättekoncernen Astra Zeneca är ett annat bolag som riskerar behöva se över sin verksamhet efter EU-avhoppet. För bara för några år sedan investerade Astra Zeneca drygt 3,5 miljarder kronor på ett nytt forskningscenter tillika huvudkontor i brittiska Cambridge.

”Vi har redan haft en bred dialog med den brittiska regeringen i flera olika forum. Vi kommer att följa processen och samarbeta så gott det går, med förhoppningar om så konstruktiva och bra förhandlingar som möjligt”, säger bolagets kommunikationsdirektör Jacob Lund.

För Astra Zeneca har EU:s lagstiftning varit gynnsam eftersom reglerna för godkännande av läkemedel och patent är likalydande i alla medlemsländer. Bolaget vill om möjligt gärna behålla denna konkurrensfördel – på ett eller annat sätt – även när Storbritannien står utanför samarbetet, menar Jacob Lund.

”Sedan är det också viktigt för oss att kunna anställa kompetent personal till våra forskningsanläggningar i England”, säger han med hänvisning till den fria rörligheten på EU:s inre marknad.


Innehåll från LINK MedicalAnnons

Så når medtechbolag de nya kraven i MDR och IVDR

Maria Kastenfalk, Business Development Director på LINK Medical.
Maria Kastenfalk, Business Development Director på LINK Medical.

I maj 2017 kom EU med två nya lagar kring medicinteknik – Medical Device Regulations (MDR) och In Vitro Diagnostic Regulations (IVDR). Företag har fram till maj 2021 respektive maj 2022 att anpassa sin verksamhet för att följa de nya regelverken. 

Målet med MDR och IVDR är att öka transparensen både gentemot kunder och myndigheter. Detta ska uppnås genom att skapa ett ömsesidigt informationsflöde, att fokusera på uppföljningar av produkter som släppts på marknaden och att skapa en europeisk databas över medicinteknisk utrustning. 

Stora fördelar med att ta hjälp av ett CRO

För företag som ska anpassa sig till de ny reglerna kan det behövas allt från mindre teknisk dokumentation till att implementera kvalitetsledningssystem (QMS). Att säkerställa att man följer de nya regelverken är en viktig, men omfattande, uppgift för tillverkare och distributörer som kräver tid, resurser och förståelse. Kontraktforskningsorganisationer (CRO:s) kan vara en stor tillgång under processen, då de har specialister som har lång erfarenhet av regelverken. LINK Medical – ett respekterat och ansett CRO – är en idealisk strategipartner som hjälper företag med att få deras medicintekniska utrustning att följa de senaste regelverken. 

- Vi kommer med ett skickligt team av experter till varje projekt och erbjuder lösningar inom många områden. Det kan vi göra eftersom vårt team är specialiserade på regelverk och förordningar i norra Europa och vi har erfarenhet av att underlätta MDR-skiftet för flera globala medicinteknikbolag. Som en fullserviceleverantör ger vi skräddarsydd vägledning under hela processen för våra kunder, säger Maria Kastenfalk, Business Development Director på LINK Medical. 

Så hjälper LINK Medical sina kunder 

Genom att göra en grundlig gapanalys för att hitta eventuella brister i sina kunders tekniska dokumentation stöttar LINK Medical dem i övergången till MDR och IVDR. I tillägg så håller LINK Medicals team workshops för företag om vad de nya regelverken innebär och hur de ska följas. Maria Kastenfalk berättar om fler sätt hur LINK Medical stöttar sina kunder med övergången:  

- För att möta de höga säkerhets- och prestandakraven i MDR är kliniska data viktiga. Vi är specialiserade på att tillhandahålla kliniska utvecklingsplaner för att säkerställa att kliniska data stödjer det som produkten hävdar. Informationssäkerhet är också en viktig del av de nya regelverken. Vårt teknikfokus gör att vi kan implementera processer för säker datahantering som både skyddar mot informationsbortfall och obehörig åtkomst. 

Uppdatera dokumentationen – utan att belasta de anställda med mera jobb

Att uppdatera sin dokumentation kräver mycket arbete och tid, oavsett hur stort ditt företag är. Mindre bolag kan sakna resurser eller kompetent personal för att möta de nya regelverken. Större bolag kan visserligen ha personal för det dagliga arbetet som rör förordningar och regelverk, men att uppdatera dokumentationen mot de nya reglerna kan vara övermäktigt att hinna med inom den satta tidsramen. Ett partnerskap med ett CRO gör att företag kan effektivisera jobbet med att möta denna komplexa regelverksprocess – utan att öka belastningen på personalen. LINK Medical erbjuder dessa tjänster, med skräddarsydda lösningar för varje enskilt företag. 

- Vad som gör att LINK Medical unikt som CRO är vår kunskap om de nya regelverken och vårt team av experter som kommer från olika discipliner inom industrin. Vårt flexibla arbetssätt betyder att tillverkare, distributörer och importörer av medicinteknik kan dra nytta av LINK Medicals unika kombination av expertis inom specialistområden, avslutar Maria Kastenfalk. 

Om LINK Medical

Behöver ditt företag hjälp med att möta de nya regelverken MDR och IVDR innan EU:s deadline? Kontakta Maria Kastenfalk eller besök vår webbplats.

Håll dig uppdaterad om oss på Linkedin och Twitter.

Mer från LINK Medical

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med LINK Medical och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?