ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Almedalen 2019

Så ska Gotland bli centrum för forskning kring vattenbrist

  • RINNER TILL. Vattenbristen på gotländska Storsudret har lett till byggstopp för nya bostäder och sommartid forslas vatten till området från norr. Men nu testas ett sätt att göra området självförsörjande på vatten.
  • MÄNSKLIG PÅVERKAN. För att få fram bördig jordbruksmark grävdes det under 1800- och 1900-talen djupa diken som dränerar jorden på vatten. Foto: Gunnar Britse.
  • HOPPFULL. ”Kan vi bara ta till vara på 2 procent av nederbörden så är vi hemma. Ingenjörsmässigt ska det gå att lösa”, säger vattenexperten Staffan Filipsson. Foto: Malin Vinblad

På södra Gotland hoppas forskare kunna finna lösningar på det globala problemet med vattenbrist.

”Det är få platser på jorden som egentligen har brist på vatten”, säger Staffan Filipsson, expert på vattenfrågor.

De senaste somrarna har flera delar av Sverige drabbats av vattenbrist. Så verkar det bli även i år. Redan den 1 april i år utfärdade Gotland, en av de värst drabbade regionerna, bevattningsförbud för öns invånare.

Det är också på Gotland som forskare nu hoppas att finna lösningar på problemet och det på öns södra halvö Storsudret. Här har vattenbristen lett till byggstopp för nya bostäder, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet, och sommartid fraktas vatten norrifrån. Med stöd från Vinnova bygger nu IVL tillsammans med Region Gotland en testbädd med syfte att gör området självförsörjande på vatten.

”Målet är att hitta kostnadseffektiva och hållbara sätt att få fram dricks- och bevattningsvatten. Just Storsudret har mycket dåliga förutsättningar för grundvattenbildning och därför har vi valt att etablera testbädden där”, säger Staffan Filipsson, affärsutvecklare och expert på vattenfrågor på IVL.

Liksom stora delar av Sverige lider Storsudret av tidigare generationers synder. För att få fram bördig jordbruksmark grävdes under 1800- och 1900-talet djupa diken som dränerar jorden på vatten. Det har resulterat i att nederbörden rinner rakt ut i havet, enligt Staffan Filipsson.

”Egentligen finns ingen brist på vatten vid Storsudret. Kan vi bara ta till vara på 2 procent av nederbörden så är vi hemma. Ingenjörsmässigt ska det gå att lösa”, säger Staffan Filipsson.

Vattenbrist liknar nämligen ofta problemet med förnybar energi. Det är inte brist på vatten i sig som är problemet utan brist på vatten när det behövs.

”Vattenbristen breder ut sig över stora delar av världen, men bortsett från ett fåtal platser på jorden så regnar det mer än vad som förbrukas. Problemet är att regnet rinner bort och att det kommer långa torrperioder”, säger Staffan Filipsson.

Genom att skapa dammar, infiltrationszoner våtmarker och så kallade grundvattendammar hoppas forskarna hindra utflödet av vatten. Dessutom ska forskarna bygga om ett reningsverk för att kunna återvinna avloppsvatten istället för att pumpa ut det i Östersjön.

”Det vi vill göra är att samla och återanvända tillräckligt mycket vatten så att det räcker över sommarmånaderna”, säger Staffan Filipsson.

En stor mängd ny teknik installeras också vid Storsudret. Med sensorer och styrning av dammar ska forskarna lära sig förstå och styra vattenflödena.

”Att återskapa de våtmarker som man grävde bort på 1800-talet skulle inte göra markägarna så glada. Genom att styra vattenflödena vill vi skapa vattenreservoarer under markytan istället”, säger Staffan Filipsson.

Inspiration kommer från vattenhanteringen i byn Raleghan Siddhi i Indien. Genom att med relativt enkla tekniker maganisera regnvattnet har byn utvecklats från en av Indiens fattigaste till en av de rikaste, enligt Staffan Filipsson.

”Det var i stort sett en öken som bredde ut sig, men genom att styra vattnet har man lyckats skapa bördig jordbruksmark”, säger han.

Förutom att göra Storsudret självförsörjande på vatten hoppas Staffan Filipsson att testbädden ska utvecklas till ett internationellt centrum för forskning kring vattenbrist.

”Om vi kan lyckas på Storsudret så tror vi att vi kan lyckas på de flesta platser, både i Sverige men även i ett globalt perspektiv. Därför siktar vi på att testbädden ska bli internationellt konkurrenskraftig och locka både utländska företag och lärosäten”, säger han.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies